← Tillbaka till radioufs.com

Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Mikrofon

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Kärleken ur ett biologiskt perspektiv

Varför blir man kär? Är människorna de enda som överhuvudtaget kan bli kära? Finns moderskärlek hos alla djur? Vad beror otrohet på? Vi tar upp fenomenet på ett biologiskt plan och jämför djur och människa.

Medverkande: Anders Sandberg och Jenny Mångs
Föredraget handlar om biologi och sänds i Etervåg. Längd: 9:27
Transkription118 repliker · 9:27

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Jag tycker att människan är ett mycket fascinerande djur. Vi blir för önskade. Det känner inte jag till någon annan art som blir.

  2. Ja, kanske en del andra arter. Trots allt att bilda par som håller ihop under lång tid, det förekommer hos många andra djurarter.

  3. Men ska man spåra kärleken tillbaka kanske man ska börja med moderkärleken.

  4. Ja, den är rätt fundamental. Men hur fungerar den för arter som skaffas väldigt många barn? Där behövs väl inte moderkärlek direkt?

  5. Nej, inte alls faktiskt. Evolutionen gynnar ju den som kan få många barnbarn.

  6. Och då spelar det ingen roll om metoden.

  7. Om man sätter många barn till livet och inte bryr sig så mycket om hur det går för dem, till exempel som fiskar som lägger sin rom och sedan simmar iväg,

  8. så blir ju resultatet att tillräckligt många överlever för att föra en vidare och man behöver inte lägga ner massa energi på att sköta dem.

  9. Medan de som får väldigt få barn bryr sig väldigt mycket om dem istället och lägger helt enkelt ner energin på att de ska överleva.

  10. Mm, men evolutionen måste ju gynna den här typen av beteende.

  11. Trots allt, om man tittar på en fisk eller en reptil så krävs det ju en del tänkande för att ta hand om en unge och att inte äta upp den som ett målmat.

  12. Mm, och de som då tar hand om barnen, den här moderkärleken, det är ju en njutning i princip så det blir väl en positiv feedback?

  13. Man kan anta det, det är svårt att säga om till exempel en munruvande cyklid upplever en njutning när den tar hand om sina ungar.

  14. Men en sak är säker, den har beteenden som reagerar på det här.

  15. Och om man tittar uppe bland däggdjur så verkar det vara ganska klart att det verkar vara njutningsfullt för moderna att ta hand om sina barn.

  16. Mm, och det här är ju också då att göra med parbildning också, att det är lämpligt att bilda par när man ska ta hand om ungarna i framtiden.

  17. Oh ja, därför att om man ska ge ungarna de få man har så bra möjligheter som möjligt så ska de få gott om mat, de ska få omvårdnad, de ska skyddas mot fiender.

  18. Och det är ju kanske bättre att två gör det än en.

  19. Så i så fall så kommer ju evolutionen gynna de individer som kan samarbeta bra om det här.

  20. Mm, därav en förälskelse.

  21. Man kan anta det. Det är ju naturligtvis väldigt oklart än så länge, man forskar mycket om det.

  22. Men man kan ju tänka sig då att när man hittar en bra partner, att det då sätter igång en sorts social och även hormonell process som gör att man håller ihop med den andra.

  23. Mm, men nu ska vi inte gå in så mycket närmare på det för att det är egentligen en mycket, mycket komplicerad process.

  24. Oh ja, framförallt hos människor. Vi krånglar ju till det genom vårat tänkande.

  25. Mm, och det innebär att även hur mycket vi än diskuterar så kommer vi inte kunna ta bort den här lilla romantiska biten som finns kvar.

  26. Nej, tvärtom. Jag skulle säga att den romantiska biten, den försvinner ju inte av att man förstår vilka hormoner som är inblandade.

  27. För hormoner är ju bara en aspekt utav det hela.

  28. Tvärtom, jag tror många har en lite felaktig uppfattning av sociobiologi, tar bort moral och romantik och sånt.

  29. Men det är egentligen tvärtom. Det förklarar, vad är den biologiska basen? För varför vi känner hur vi känner?

  30. Sen kan vi ju handla på andra sätt och börja uttala oss om det.

  31. Där kan vi ju komma in på en annan sak när det gäller känslor. Svartsjuka. Vad det har för orsak?

  32. Ja, evolutionsmässigt är det ju ganska rimligt. En partner i ett par har ju så att säga lagt ner en massa energi på att ungarna ska klara sig bra.

  33. Men tänk om de här ungarna inte är hans eller hennes.

  34. I så fall skulle det innebära att de har slösat sin energi och inte för sina gener vidare.

  35. Så evolution har gynnat då att framförallt hanar reagerar väldigt negativt om de stöter på en konkurrent.

  36. Och där har vi också det här faktumet med otrohet. Egentligen är ju det faktiskt ett relativt lämpligt beteende genetiskt sett.

  37. Åtminstone för hanar. Därför att i allmänhet är det ju så att hanarna, ja det är lätt att göra många honor gravida.

  38. Medan en hona måste lägga ner mycket energi på att föda fram ungen.

  39. Så att hanar har en viss evolutionär fördel att vara otrogna.

  40. Nu är det här lite svårt att uthyra hos människor då för att vi är lite mer komplicerade än så.

  41. Men om man tittar hos våra närmsta släckningar som aporna trodde man ju tidigare att hanar är otrogna och honorna de är trogna.

  42. Och det här visade sig vara lite grann föreställningar då från ska vi säga lite viktoriansk västerländsk moral om hur det egentligen var.

  43. Det visade sig att så enkelt var det ju egentligen inte.

  44. Det visade sig att det förekommer otrohet av diverse slag.

  45. Men också att man gömde undan det.

  46. Det är också så att även feminina varelser kan tjäna på otrohet med större genetiskt urval.

  47. Oh ja.

  48. Trots allt en fader som kan producera en stark avkomma behöver ju inte nödvändigtvis vara en bra far för att uppfostra avkomman.

  49. Och det här med att man observerar till exempel hos människor det här med hur man reagerar i olika faser i menstruationen på olika doftsignaler.

  50. Och det visade sig att kvinnor gärna väljer partners som är genetiskt olika de då när det gäller vid ägglossning alltså att skaffa barn.

  51. Men när de känner sig gravida, när hormonhalterna till exempel på grund av p-piller liknar graviditet, då är de mer intresserade av de som är genetiskt lika.

  52. Det vill säga att man kan tänka sig någon som skulle kunna stödja uppfostra och liknande.

  53. Så man kan mycket väl tänka sig att där har man bättre nytta av en trevlig farbror som hjälper en än att den där utomstående mörk i främlingen.

  54. Där har vi också en fascinerande sak med vilken partner man väljer.

  55. Och du känner ju till det här fenomenet med att många kvinnor blir attraherade av vad man skulle kalla för farlig man.

  56. Vilket kan tyckas lite underligt men egentligen så är inte det så konstigt.

  57. Ja, evolutionen gör ju att vi har utvecklat metoder att hitta partners som vi tycker kan producera en bra avkomma.

  58. Det är själva grunden.

  59. Det ser man ju hos påfåglar där honorna söker efter hanar som kan ha en häftig svans.

  60. Hos apor då där hanarna försöker visa sig kraftiga.

  61. Hos hjortar där de visar upp stora horn och slagkraftig strid.

  62. Sen har vi ju byggt på väldigt mycket av det här.

  63. Vi människor kan ju se igenom och inse att jo, den stora krigaren kanske är en oerhört machoperson.

  64. Men han kanske är en dålig far.

  65. Men de här gamla drifterna finns ju kvar.

  66. Även om vi modulerar med vår kultur och sånt.

  67. Och det här kan ju egentligen orsaka otroheten, eller vad man ska kalla det för.

  68. I och med att han kanske är en lämplig far genetiskt sett.

  69. Medan man vill ha en partner då som är en lämplig far för att ta hand om vad han har.

  70. Sen då är ju frågan hur mycket av det här som är medveten planering och sånt.

  71. Och hur mycket man rationaliserar.

  72. Vi människor är ju väldigt bra på att bortförklara vårt beteende.

  73. Sen kan vi gå över på en annan intressant sak.

  74. Och det här med monogami och polygami.

  75. Det varierar ju också väldigt mycket inom djurvärlden.

  76. Huruvida man håller fast vid en partner eller om man växlar.

  77. Hos vissa fåglar gäller ju parbildningen livet ut.

  78. Medan hos en del andra arter så är det ju möjligtvis för säsongen.

  79. Och i vissa fall så är det ju ingen kontakt alls.

  80. Och egentligen kan man argumentera på det här sättet.

  81. Många säger att våra instinkter säger att vi ska göra på ett sätt.

  82. Men att vara de vi är idag går ju mycket ut på att motverka våra instinkter.

  83. Jag vet inte om det så mycket handlar om att motverka våra instinkter.

  84. Men vi kan använda vårt förnuft för att sätta oss över vårt evolutionära förflutna.

  85. Och det är ju varken moraliskt positivt eller negativt.

  86. Frågan är, blir det bra resultat?

  87. Om våra instinkter till exempel säger oss att vi ska vara seriellt monogama.

  88. Vilket verkar vara det människa har varit tidigare.

  89. Det vill säga man har en partner fram till ungarna har vuxit upp.

  90. Sen kanske man byter partner.

  91. Det betyder ju inte att det kanske är moraliskt rätt.

  92. Det är snart någonting som kulturen kommer att bestämma.

  93. Sen kan man ju diskutera vad som är moraliskt rätt.

  94. Men det skulle bli en väldigt lång diskussion nu.

  95. Oh ja, men det är samtidigt intressant att se att mycket av vad vi betraktar som moral, tacksamhet, svartsjuka.

  96. Många av de sociala känslorna har ett evolutionärt förflutet.

  97. Det är bara att vi nu blandar förnuftet i dem och också kan diskutera det och inte bara leva ut dem.

  98. Men frågan är då hur det kommer att se ut i framtiden.

  99. Vår utveckling har gått så otroligt fort på sistone så att många av våra instinkter är faktiskt inte lämpliga evolutionärt så längre.

  100. Ja, där kan man ju tänka på att evolutionen inte heller är så tillämpelig idag eftersom man dör inte av på grund av att man har fel gener, fel beteende.

  101. Vi har en kultur omkring oss som skyddar oss väldigt bra.

  102. Men till exempel då att skilja sig.

  103. Det var ju på bondesamhällstid omöjligt rent ekonomiskt.

  104. Det gick inte att försörja sig ensam.

  105. Idag är det möjligt.

  106. Jag vet inte om det blir så mycket genetiska evolution men däremot kulturellt inträffar ju förändringar hur man lever.

  107. Man behöver kanske inte längre alltid leva ett äktenskaplivet ut.

  108. Man kan vara en ensam förälder även om det är svårt och jobbigt och kanske inte helt bra.

  109. Men i framtiden kanske det inte kommer att vara särskilt svårt och jobbigt heller.

  110. Det är ju tänkbart.

  111. Eller att andra familjeformer växer fram.

  112. Trots allt den syn vi har i västerlandet på hur till exempel äktenskap ska fungera.

  113. Den är ju kulturellt ganska unik.

  114. Vi har ju till exempel tanken om att ett äktenskap ska bygga på kärlek.

  115. Vilket är en väldigt ovanlig tanke i resten av världen.

  116. Så i framtiden kanske vi kommer att få se helt andra lösningar.

  117. Och vem vet om vi börjar modifiera generna.

  118. Kanske vi kommer att få se helt nya typer av kärlekarna.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Slavar och utveckling

De flesta lär sig i skolan att man använde slavar för att bygga upp pyramiderna. Genom tiderna har brukandet av slavar både allvarligt hindrat och skyndat på utvecklingen på gott och ont. Hur hänger detta ihop?

Medverkande: Håkan Andersson och Jenny Mångs
Föredraget handlar om diverse och sänds i Etervåg. Längd: 8:53
Transkription115 repliker · 8:52

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Håkan, du hade ett väldigt intressant ämne att prata om idag.

  2. Ja, jag hade tänkt med slaveri och utveckling.

  3. Slaveri och utveckling, tar inte de ut varandra?

  4. I vissa fall ja, och på senare tid så kan det faktiskt stämma.

  5. Men ta exempelvis i Egypten, där gick de mycket hand i hand.

  6. Ja, det kan jag i och för sig tänka mig.

  7. Pyramiderna hade knappast byggt som de inte hade haft tillgång till så många slaver.

  8. Ja, om vi ser på Egypten, det hela började ju med att de fick kontroll över vattenflödet i Nilen.

  9. Och den som kontrollerade vattenflödet kontrollerade ju alla de här människorna som berodde på vad odlingarna gav.

  10. Och den människan var ju faro.

  11. Och då kunde han ju helt plötsligt säga till dem att göra andra saker än just bara överleva för dagen.

  12. Till exempel bygga en pyramid, bygga en stad och sitta och tänka på.

  13. Han kunde ju avlöna folk med överskottet som jordbruket gav och få dem att sitta och tänka och sådär.

  14. Så att alla de här byggnadsverken, de hade ju knappast varit möjliga att utveckla utan?

  15. Utan ett visst slaveri.

  16. De här byggnadsverken uppfördes ju under de torra säsongerna då det inte var lönsamt att bedriva jordbruk.

  17. Men om vi går vidare i så fall.

  18. Slaveriet längre fram i tiden.

  19. Om man går till antiken till exempel.

  20. Vad hade den för inverkan där?

  21. Där var det ju i mångt och mycket en uppdelning av teori och praktik.

  22. Slavarna hanterade ju allt det praktiska.

  23. De uppfann kanske en del nyttiga mekanismer.

  24. Men de hade ju absolut ingen motivation för det.

  25. För allt de fick var ju mat för dagen och kläderna på kroppen.

  26. Och det fick de ju oavsett.

  27. Ja, precis.

  28. Men herrarna som de jobbade åt brydde ju inte särskilt mycket om var allt det här välståndet kom från.

  29. De visste ju bara att jag behöver inte arbeta.

  30. Nej.

  31. Var det inte det här som gjorde att filosoferna började utvecklas att de kom?

  32. Ja, mycket det är att de kunde sätta sig hela dagen och tänka.

  33. De behövde inte ägna sig allt åt fysiskt kroppsarbete.

  34. För de flesta var ju rika och hade mycket rika välgörare.

  35. Så de hade helt enkelt tid att sätta sig och tänka.

  36. Ja, precis. Och i och med att de inte ägnades åt kroppsarbete så blev de ju i längden mycket föraktfulla inför det.

  37. Det var slavgöra. Det var ingenting som en friman ägnades åt.

  38. Men som sagt, den mer praktiska tekniska utvecklingen, den gick ju inte särskilt mycket framåt under den tiden.

  39. Nej, inte så värst. Det var nästan bara Archimedes och i viss mån Aristoteles som man tänker på i sådana termer.

  40. Aristoteles var väl mer att man skulle observera.

  41. Men kanske inte så mycket experimentera.

  42. Nej.

  43. Vill du ha en gå vidare ändå?

  44. Ja, till Rom kanske.

  45. Ja, romertiderna.

  46. Ja, där ser vi ju något nytt.

  47. För där romarna hade ju en helt ekonomisk syn på det här med slaveriet.

  48. Om vi tänker på Rom så började det som en enda liten stadsstat.

  49. Och som sedan lade under sig hela italienska halvön och därefter Europa.

  50. Och det är stora delar av Afrika och Egypten.

  51. Och det verkar ju inte ha inverkat på att uppfinningsrikedomen minskade något särskilt där.

  52. Det är bara att jag har sagt produkter.

  53. Ja, visst. Och nyckelstensbågar och allt det där.

  54. Men hur kom det sig i så fall att det blev så mycket utveckling där?

  55. De hade som sagt en ekonomisk syn på det här med slaveriet.

  56. Eftersom de som var de mest framstående i andra delar av riket som inte var födda inom stadsstaten Rom.

  57. De behövde ju också kunna bli medborgare.

  58. Och lösningen var ju att lägga upp tillräckligt mycket med pengar så får du bli medborgare.

  59. Till och med en slav kunde alltså köpa sig fri och bli en fri medborgare.

  60. Och det gav ju lite mer motivation då antar jag.

  61. Ja, man såg att det fanns någon form av social rörlighet.

  62. Att man kunde bli belönad för sina ansträngningar.

  63. Och det hade kanske en stor effekt på att Rom lyckades så väl som de gjorde.

  64. Men ja, Rom följ ju.

  65. Och sen kom medeltiden.

  66. Medeltiden kallas ju egentligen för The Dark Ages eller den mörka medeltiden.

  67. Men stämmer det egentligen?

  68. Ja, de brukar ju ställa upp en motbild mot det här och peka på att det faktiskt fanns massa tänkare och sånt.

  69. Allt det vi har av bokskrivarkonst och sådant kan vi ju nästan spåra tillbaka till medeltiden.

  70. Indelning, meningar, uppdelning i ord till och med.

  71. Men om vi ser på träldomen under medeltiden så exempelvis efter Romarikets fall så var ju slaveriet bunden till en särskild plats.

  72. Rörelsen var ju mycket låg.

  73. Man brukar ju förklara det som att i utbyte för en adelsman eller någon sånans beskydd så gav trälarna eller de livegna sitt arbete.

  74. Men å andra sidan så gav väl träldom på den här tiden, det gav ju möjlighet till pilgrimsfärder.

  75. Intressant.

  76. Ja, jag vet inte hur många trälar som faktiskt fick åka på en pilgrimsfärd.

  77. Nej, det var nog inte sådana.

  78. Men det viktiga att tänka på är att det fanns ju element för social rörelse under medeltiden.

  79. En av dem var ju kyrkan, att även en låg bonde kunde bli pastor och sedan arbeta sig upp genom den kyrkliga hierarkin.

  80. Handeln som kom igång på allvar under medeltiden och sedan verkligen tog fart under renässansen.

  81. Och just det här med pilgrimsresor.

  82. De, jag tror det var så mycket som en femtedel av Europas befolkning som var på en längre eller kortare pilgrimsresa vid varje givet tillfälle.

  83. De åkte till Trondheim, Santiago, de Compostela.

  84. Ja, naturligtvis Jerusalem.

  85. Ja, självklart.

  86. Men ibland var det liksom bara till Heliarkällan en kilometer bort.

  87. Men det räckte väl. De stötte ju på nya människor.

  88. Ja, precis.

  89. De såg nya lösningar.

  90. Ja, om någon från söderna reser upp till norr så ser han ju hur de löser problem där uppe.

  91. Men det var ju mer slaveri vi pratade om.

  92. Men man kan ju komma fram till lite längre fram i tiden och gå in på det amerikanska slaveriet.

  93. Eller det som hände under, i Afrika.

  94. Ja.

  95. Vad den hade för inverkan.

  96. Ja, slaveriet i USA som sådant.

  97. Det hade ju en massa effekter.

  98. Om man tänker på att i de norra delstaterna där slaveriet inte alls var så vanligt.

  99. Det förbjöds till och med eller avskaffades.

  100. Där var det ju mycket mer industrialiserat.

  101. Medan i söder så var det mest jordbruk och bomullsplantage.

  102. Och jordbruk på den tiden var ju mycket så att säga arbetsintensivt.

  103. Det vill säga att man använde massvis med personer för att få ett jobb gjort.

  104. Men var det inte så att söder var väldigt rik på den tiden?

  105. Jo, visst var de rika.

  106. Men slavarna räknades ju med i den rikedomen så att säga.

  107. Och det blir ju att man sätter ett pris på människor.

  108. Men egentligen så kan man dra samman allt det här till att i stort sett så sätter faktiskt slaveriet en hämmare på utvecklingen.

  109. Ett allvarligt krogben.

  110. USA blev ju ingen riktig industristat förrän de hade koloniserat österut och just avskaffat slaveriet.

  111. Vilket tvingade söder och även de arbetsgivare uppe i norr att ge folk, även om det var oskäliga, så ändå någon form av lön.

  112. Och det fick julen att börja sänga.

  113. Det krävs frihet för utveckling.

  114. Verkar så i alla fall.

  115. Ja, det där kan vi väl avsluta.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Resistans och virulens

Kroppen för en evig kamp mot virus och bakterier. På senare tiden har medicin som penicillin kommit till människans hjälp, men den för med sig ett allvarligt problem : resistans. Bakterierna överlever kuren.

Medverkande: Anders Sandberg och Henrik Öhrström
Föredraget handlar om biologi och sänds i Etervåg. Längd: 11:22
Transkription158 repliker · 11:22

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Resistens och virulens.

  2. Sjukdomar är ju egentligen livsformer i allmänhet.

  3. Det är bakterier, virus, svampar och annat otyg som ger sig på våra kroppar.

  4. Men de flesta livsformer håller ju på och evolverar.

  5. Evolverar också sjukdomar?

  6. Ja, även sjukdomarna evolverar.

  7. De är ju levande varor så precis som vi.

  8. Och tyvärr är vi deras mat.

  9. Men man kan ju misstänka här att det blir en sorts tävling här.

  10. Människor som har ett bra immunförsvar klarar sig bättre att få fler barn.

  11. Så man kan räkna med att vi borde evolvera mot att få starkare och starka immunförsvar.

  12. Och detta kommer ju då sjukdomarna få tävla mot.

  13. Den sjukdom som bryter igenom immunförsvar är effektivt.

  14. Bör ju också klara sig bra.

  15. Ja, samtidigt så är ju immunförsvaret...

  16. Sjukdomen och immunförsvaret utvecklas ju tillsammans.

  17. I en ädel? Nej, inte riktigt.

  18. I en riktigt dirty fight med varandra.

  19. Alla medel är tillåtna.

  20. Alla medel är tillåtna.

  21. Och resultatet av den här utvecklingen är att bakteriernas och virusernas utveckling går framåt.

  22. De blir effektivare och effektivare.

  23. Men samtidigt utvecklas ju immunförsvaret.

  24. Tävlingen ligger ganska lika om de är i tillräckligt mycket kontakt med varandra.

  25. Däremot om man råkar på en sjukdom som man själv och ens förfäder aldrig haft en chans att råka på så kan man råka väldigt illa ut.

  26. Mässling och smittkopper är ju hos de stackars indianerna i USA.

  27. Det är helt fatalt att få en snua som man aldrig träffat på.

  28. Där ser man ju vissa fördelar med att leva på en stor kontinent som Eurasien där folk har rest runt och fört med sig sina sjukdomar.

  29. Vi har visserligen haft till exempel digerdöden.

  30. Men å andra sidan så har det inte varit så farligt att komma i kontakt med de isolerade folken på andra kontinenter.

  31. Det har ju faktiskt varit Eurasien som har stått för den stora biologiska mångfalden vad gäller sjukdomar och början av sin blotta närvaro utplånat konkurrenterna i de nya kontinenterna.

  32. Ja, nu för tiden har man ju antibiotika som hjälper ganska mycket.

  33. Men det har ju börjat dyka upp antibiotikaresistenta bakterier.

  34. Ja, de antibiotikaresistenta bakterierna har ju alltid funnits.

  35. I och med att majoriteten av alla antibiotika vi har idag är stulna, lånade.

  36. Eller på annat sätt införskaffade ifrån naturen.

  37. Till exempel, ja, huvudsakligen svampar.

  38. Mögel.

  39. Och det innebär ju att i bakteriepopulationen så har det alltid funnits bakterier som har varit specialiserade på att bo och leva på svampar.

  40. Det är ju de som svamparna har utvecklat sin antibiotika mot.

  41. Men de här bakterierna har ju inte haft någon speciell konkurrensfördel förrän vi började med att använda antibiotika i människor.

  42. Tvärtom har det ju varit ett problem om det inte finns så mycket penicillin runt om att gå omkring och bära på gener och proteiner som skyddar den.

  43. Ja, det är ju klart onödigt att slösa energi på det.

  44. Och bakterierna är väldigt medvetna om sin energislöseri.

  45. De är mycket noga med att inte göra någonting onödan.

  46. Eller snarast, de bakterier som gör något är onödan.

  47. De får inte så många ungar.

  48. Ja, de får väl lika många ungar men de förökar sig långsammare.

  49. Och det är ju förökningshastighet som gäller när man är bakterier.

  50. Oja.

  51. Så nu har vi alltså då ett urval för att stå emot penicillin och andra antibiotika.

  52. Ja.

  53. Och det ska ju fortfarande inte vara så stort problem om det bara var de bakterier som från början hade resistenta gener som var resistenta.

  54. För många av dem är ju bara svampätare och inte något som ger sig på oss.

  55. Exakt.

  56. Problemet är att trots att bakterier är små ensädliga saker så kan de ändå ha sex.

  57. Aj då.

  58. Det är nämligen så att vissa bakterier har DNA som mer eller mindre parasiterar på bakterien på något vis.

  59. Som kodar för proteiner som gör att bakterien kan utbyta plasmider, det vill säga små DNA-sement, med andra bakterier.

  60. Så den här könliga plasmiden, DNA-snutten, kan helt enkelt överföra sig själv från en bakterie till en annan.

  61. Genom att den tillåter bakterierna sex med en annan bakterie.

  62. Och på de här plasmiderna antar jag att det kan följa med gener för till exempel antibiotikaresistens?

  63. På den plasmiden, eller i och med att det här är ganska icke-selektivt.

  64. Det de här sexplasmiderna gör är att de öppnar en kanal mellan en bakterie och en annan.

  65. Helt enkelt ett rör.

  66. Och i det här röret så kan det rinna iväg små plasmider.

  67. Huvudsakligen då den här sexplasmiden själv, men även andra plasmider.

  68. Och bakterierna har inte så himla god koll på vad som händer i sitt DNA.

  69. Så att delar av DNA kan ibland knoppa av sig i en liten cirkelform i DNA-snutt.

  70. Och kan då rinna med.

  71. Det låter lite grann som alla byter med alla.

  72. Alla byter med i stort sett alla.

  73. En del bakterier är ju inte mottagliga.

  74. Det får man kanske vara glad för.

  75. För jag antar att det här innebär att i en miljö där det förekommer mycket antibiotika,

  76. de som inte är resistenta av, men de som är resistenta, delar glatt med sig av sina plasmider.

  77. Oja.

  78. Det är det som händer i tarmen till exempel.

  79. Jaha.

  80. Det finns naturligt i tarmen bakterier som är resistenta mot i stort sett allting.

  81. De har dock normalt sett inte någon större tendens att dela med sig av sin genom.

  82. Men de kan under vissa omständigheter smittas mer eller mindre med den här plasmiden som gör att de kan ha sex.

  83. Och då kan det hända att de här enterokockerna som de heter delar med sig av resistenta plasmider till mer farliga bakterier.

  84. Och i och med att enterokockerna är i stort sett multiresistenta redan från början,

  85. det går i princip inte att göra tarmen steril.

  86. Därför att bakterierna är för seglivade.

  87. De tål antibiotika.

  88. Och de kan dela med sig.

  89. Och om de då råkar dela med sig till det som är en av de farligare bakterierna, till exempel stafelokocker,

  90. som står för mycket av de farliga sårinfektionerna till exempel,

  91. då har vi helt plötsligt förts tillbaka till medeltida nivå.

  92. En böld är livsfarlig.

  93. Aj då. Så vad ska man göra åt det här?

  94. Använda mindre penicillin?

  95. Använda mindre penicillin. Använda penicillinet rätt.

  96. Till exempel, det farligaste situationen som finns är för att selektera fram penicillinresistens.

  97. Så om man har en population av bakterier som inte har varit exponerade, utsatta,

  98. så finns det i denna mängd av bakterier en liten delmängd som har resistens.

  99. Och de kan vara då lite grann resistenta.

  100. Så att om man då utsätter dem för en ofullständig penicillinkur,

  101. kanske bara tar de två första dagarnas tabletter,

  102. känner sig bättre, slutar och sparar resten till en annan gång,

  103. då dödar man av majoriteten av bakterierna,

  104. medan de här som är lite resistenta,

  105. de har överlevt de första två dagarnas penicillinbehandling,

  106. men skulle kanske dö ut om man gav den fulla tiddagarsbehandlingen.

  107. Men eftersom man slutar för tidigt så överlever de.

  108. Och titta, de har inga konkurrenter.

  109. Alltså befolkas kroppen med bakterier som har delvis penicillinresistens.

  110. Så Sun Tzu hade rätt, ska man vinna ett slag, ska man vinna det fullständigt, inte bara delvis.

  111. Ja, för att nästa gång när man fuskar så blir de ännu lite mer resistenta.

  112. För en delmängd av de här delvis resistenta är mer resistenta.

  113. Och nästa gång man tar en penicillin, det är ju de som överlever.

  114. Och när det här har gått tillräckligt många generationer,

  115. till exempel på ett amerikanskt sjukhus eller annat ställe där man fuskar med penicillinet,

  116. då har vi helt plötsligt multiresistenta bakterier.

  117. Låter rätt illa.

  118. Sen finns det ju en annan faktor också där bakterierna evolverar.

  119. Och det är ju virulensen.

  120. Alltså hur sjuk blir man av bakterien?

  121. Hur dödlig är den?

  122. Ja, det är ju en annan evolution.

  123. Och det är helt enkelt en bakterie som är för effektiv på att ha gällt din värld.

  124. Den kommer ju hamna i jorden tillsammans med världen.

  125. Och där trivs den förmodligen inget vidare.

  126. En liten stund, men i längden, nej.

  127. Så därför borde ju med tiden sjukdomar bli mildare och mildare.

  128. Därför att den som är riktigt dödlig, ja, den får inga värdar.

  129. Både det och att värdarna, de som överlever, är ju resistentare.

  130. Men det finns en haka här.

  131. Och det är väl om det finns en vektor, alltså något som överför från värld till värld.

  132. Till exempel myggor eller smutsigt vatten.

  133. Ja, då är helt plötsligt kopplingen mellan att världen överlever och bakterien eller virusets fortsatta levnad inte alls lika stark.

  134. Tvärtom så är det ju bra då.

  135. För om världen går och avlider i ett vattendrag så, ja, då kan man ju sprida bakterien över väldigt stora volymer av vatten som sedan dricks av väldigt mycket folk.

  136. Och då är det ju snarst en fördel att ha ihjäl folk på fläcken så att de trillar ner vattendraget och sprider det ännu mer.

  137. Inte nog med det, så är det ju det att även en mindre virulent form av bakterier blir utkonkurrerad av mer virulenta bakterier i det här fallet.

  138. Den snälla versionen kan inte konkurrera mot en elaka om den elaka kan spridas med ett enda myggbett.

  139. Det är sant.

  140. Och där har vi ju malaria.

  141. Men det här låter ju då som att man måste hitta metoder att så att säga bromsa bakteriernas evolution gentemot vår egen.

  142. Det är nog ganska svårt.

  143. Det man kan göra istället är att sätta sprutt på sin egen evolution.

  144. Inte genom att föröka sig själv och utsätta sig för stora mängder bakterier.

  145. Det tar lite för lång tid.

  146. Men vi har ju faktiskt ett immunförsvar som kan adaptera till omgivningen.

  147. Så genom att utsätta sig för sjukdomar så får man mer alert och kompetent immunförsvar.

  148. Vi brukar ju fuska då och vaccinera oss.

  149. Men det är då en sorts immunförsvarens allmän bildning så att säga.

  150. Det är inte allmän bildning.

  151. Det är mycket specifikt att vi i vaccinet så har vi delar av bakterier eller virus upptuggat på ett sådant sätt att bakterien och viruset är döda.

  152. Men de viktiga delarna som immunförsvaret attackerar och urskiljer bakterien eller viruset på de finns med.

  153. Då tränar vi immunförsvaret i hur man anfaller den här sjukdomen utan att vi än skulle vara sjuka.

  154. Så det verkar alltså vara nyttigt att resa runt och skaffa sig så att de många upplever sig både för hjärnan och immunförsvaret.

  155. Oja.

  156. Och till exempel jobba på ett sjukhus.

  157. De som jobbar på infektionsklinikerna är mycket sällan sjuka.

  158. Deras immunförsvar är vältränade.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Ozon

Hur farligt är ozonhålet över Antarktis egentligen? Är det människans fel att det finns överhuvudtaget? Vad gör ozonet som är bra för oss.

Medverkande: Anders Sandberg och Jenny Mångs
Föredraget handlar om biologi och sänds maj 2000 i Etervåg. Längd: 6:14
Transkription96 repliker · 6:13

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. De senaste åren och även idag så talas det väldigt mycket om ozonlagret och rädslan för att ozonhålet ökar.

  2. Men jag tror inte att alla förstår vad det egentligen handlar om.

  3. Skulle du kunna beskriva det lite närmare Anders?

  4. Mycket kretsar kring ozon som är en gas som består av tre syreatomer som bildar molekyl.

  5. Vanligt syre bildar molekyler som består av två syreatomer som hänger ihop.

  6. Men det här är trevärt syre så att säga.

  7. Men hur kommer det sig att det bildar tre syreatomer som slås ihop?

  8. I allmänhet är det så att syre föredrar ett lägre energitillstånd.

  9. Nämligen den tvåatomiga gasen.

  10. Men till exempel vid elektriska urladdningar som när vi är osknedslag och liknande.

  11. Eller när det förekommer mycket energi, till exempel ultraviolett strålning.

  12. Så kan det hända att de slits sönder.

  13. Och då är det två stycken ensamma syreatomer som på jakt efter något att binda sig till.

  14. Och då kan det hända att de krockar med en syremolekyl och slår sig ihop.

  15. Det här är en ganska instabil gas.

  16. Den reagerar väldigt gärna med någonting annat.

  17. Men det är just därför som ozonet är viktigt för oss.

  18. Men ozon, det finns ju inte särskilt mycket här nere vid marknivå.

  19. Nej, det är knappt någon miljondels procent här.

  20. Men ozon, har inte det en väldigt speciell doft också?

  21. Eller lukt?

  22. Man känner ju till exempel elektriska urladdningar och sånt.

  23. Och det är ju därifrån den har fått sitt namn.

  24. Men det är alltså en ganska obehaglig doft och det är inte en nyttig gas att ha omkring sig eftersom det så gärna reagerar.

  25. Nej, det kan vara lite farligt.

  26. Men i det här fallet så talar vi om ozonlagret.

  27. Mm.

  28. För högre upp i atmosfären finns det mer ozon.

  29. Det är ju nämligen så att där uppe så är solskint starkare.

  30. Och vi har mer ultravillett strålning som kan träffa då syremolekyler, slå sönder dem och leda till bildningen av ozon.

  31. Och resultatet av det här är ett skyddande lager för det går åt energi för att ta och bryta upp syremolekylerna.

  32. Och ozonet i sin tur, när det träffas av ultravillett strålning så går det också åt energi för att bryta upp det.

  33. Och den här processen skyddar då markytan mot skadlig ultravillett strålning.

  34. Men hela den här processen, vart tar energin vägen?

  35. Den leder till värme. Det är nämligen så att ozonlagret värmer upp stratosfären.

  36. Den blir varmare ju högre upp man kommer.

  37. Men jag har för mig att det blir kallare ju högre upp man kommer i atmosfären.

  38. Ja det är sant. Men bara den nedersta delen, det man kallar troposfären, när man är uppe och flyger så ser man att det bildas iskristall på fönstren.

  39. Men det beror då på att ju högre upp man kommer desto mindre luft finns det ovanför en och desto effektivare kan värme stråla ut i rymden.

  40. Men ovanför troposfären, där ligger stratosfären och där ligger ozonlagret som värmer upp den.

  41. Och det blir alltså varmare ju högre upp man kommer.

  42. Men vad handlar det så här hela den här debatten om? Vad är det som folk är så rädda för?

  43. Ja problemet är ju det att skulle ozonlagret skadas så kommer mer ultravillett strålning ner till marken.

  44. Och det finns anledning att tro att vissa molekyler kan ha en katalytisk effekt och förstör ozon.

  45. Som vilka molekyler då?

  46. Ja kvävoxider är ju en anledning då.

  47. Man oroar sig till exempel när Concorde kom att den skulle flyga högt upp och sprida kvävoxider.

  48. Och det är nämligen så att kvävoxiderna då kan reagera på komplicerade sätt med syroozon.

  49. Så att ozonet bryts ner men kvävoxiderna finns kvar.

  50. Andra ämnen som är oroande är hydroxylradikaler och framförallt klor.

  51. Är inte det det som kallas för frioner?

  52. Ja frioner det är föreningar mellan kol, klor och fluor.

  53. Och det intressanta med dem är att de kan inte brytas ner biologiskt ner på marken.

  54. Och det finns heller inga kemiska processer som bryter ner de här.

  55. Men uppe i stratosfären där träffas de ultravillett strålning och då kommer kloratomerna loss.

  56. Och kloratomer kan bryta ner ozon.

  57. Och de snabbar på då den processen när ozon naturligt bryts ner.

  58. Normalt så kommer en ozonmolekyl att klarsatmosfären ungefär ett års tid.

  59. Men genom klor går den här processen att ta bort dem snabbare.

  60. Men hur pass illa står det till idag egentligen?

  61. Hur pass mycket är det som människor har orsakat av det här?

  62. Man har uppskattat och här är vi naturligtvis väldigt osäkra uppskattningar till att det är omkring 2% minskning i ozonlagret.

  63. Och beroende på hur man ser det så kan man säga att det är mycket eller lite.

  64. Men det är ozonhålet som verkligen har folk oroade.

  65. Men ozonhålen vet jag att de ligger borta i polerna då.

  66. Men hur stor risk är det egentligen? Hur pass fadet är det?

  67. Ja det är lite svårt att säga faktiskt.

  68. Det beror nämligen väldigt mycket på.

  69. Ozonet varierar ju väldigt mycket på latitud var man är på jorden.

  70. Finns det exempel mindre ozon vid ekvatorn än uppe vid 60 grader.

  71. Eller 60 graders latitud där Stockholm ligger.

  72. Men ju längre norrut man kommer, eller söderut, desto starkare blir årstidsvariationerna.

  73. Det kan variera med 40% i Sverige.

  74. Men längst norr och söderut, där under polarnatten finns det ingen ultraviolett strålning.

  75. Det gör att det inte bildas något nytt ozon.

  76. Samtidigt kan katalysatorerna arbeta och bryta ner ozonet.

  77. Och framförallt över Antarktis bildas alltså en virvelström där luften bara kretsar runt polen.

  78. Så där kan ozonhalterna sjunka väldigt djupt ner.

  79. Och det var det här man kallade ozonhålet.

  80. Och det här verkar då ha blivit värre över senare år.

  81. Däremot är det inte uppenbart hur stor effekt beror då på mänsklig påverkan.

  82. Det är förmodligen rimligt att anta att det existerar naturligt en sorts ozonhål.

  83. Men gör människorna mycket värre?

  84. Och skulle det kunna sprida sig?

  85. Ja, den är frågan.

  86. Det finns ju en del tecken som tyder på att det finns gränser till exempel hur stora ozonhålen kan bli.

  87. Över norra halvklotet så sker en liknande virvelström som över Antarktis.

  88. Men den är svagare därför att det finns mer kontinenter.

  89. Och vad som händer är ofta att den här virveln blir lite oval.

  90. Och blir den tillräckligt oval kommer delar av den ut söderut så att den kommer in i solsken.

  91. Och då bildas nytt ozon och det verkar inte bli ett lika allvarligt ozonhål.

  92. Men över Antarktis kan det då bli starkare och den kan suga i sig tänkbart ozon från resten av atmosfären.

  93. Så man vet alltså inte egentligen hur farligt det är?

  94. Nej, det är svårt att avgöra. Det krävs betydligt mer forskning om det.

  95. Men faktum är att risken finns ju där.

  96. Det gör det. Men frågan är ju, är det här en global risk eller en lokal risk?

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Masspektroskopi

Hur kan man ta reda på vad ett okänt ämne består av? Masspektroskopi är en metod som gör detta möjligt och har många användningsområden.

Medverkande: Pehr Söderman och Mikael Johansson
Föredraget handlar om kemi och sänds maj 2000 i Etervåg. Längd: 5:25
Transkription51 repliker · 5:24

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Jo Mikael, hur gör man nu om man ska undersöka en okänd substans?

  2. Det finns många olika möjligheter och allihopa samlas i den gren av kemin som man kallar för analytisk kemi.

  3. Men en av de mer praktiska är massspektroskopin som den heter.

  4. Och vad innebär det?

  5. Det innebär att man tar den substansen man vill använda, bombarderar den med elektroner så att den får en laddning.

  6. Och sen accelererar man den så att den flyger med väldigt hög hastighet.

  7. När partiklarna väl har kommit upp i hastighet så låter man dem flyga genom ett magnetfält.

  8. Och när en elektrisk laddning färdas genom ett magnetfält så böjs den av vinkelrätt mot magnetfältet.

  9. Men mängden som magneten lyckas böja av partikeln beror på hur tung partikeln är.

  10. Eftersom den har viss rörelseenergi som är i proportion mot dess vikt.

  11. Så man får en uppsortering av partiklarna efter deras massa.

  12. Och genom att variera styrkan på magnetfältet så kan man styra banan på partiklarna så att de avviker olika mycket.

  13. Och genom att låta partikelmålet svepa över en detektor kan man få upp en mätsekvens på hur många partiklar av varje massa som finns med i det man accelererat.

  14. Det här låter ju jättebra men vad har man egentligen för användning av det i praktiken?

  15. Jo de ämnen som man accelererar det brukar vara olika organiska substanser.

  16. Det kan vara någon drog eller något ämne som består i huvudsakligen av kol- och vätatomer i olika kombinationer.

  17. Och när de bombarderas med elektronerna då sprängs de ofta i små bitar.

  18. Så man har en bit mer än kol och tre vätatomer som sitter ihop.

  19. Man har en bit med en liten kolring.

  20. Och massa små fragment av ursprungsmolekylen.

  21. Och genom att då titta på skillnaderna mellan topparna i diagrammet man får upp över hur stora delarna var.

  22. Så kan man känna igen att vissa speciella grupper, vissa speciella kombinationer måste ha funnits med.

  23. Om man hittar en skillnad mellan två stycken stora toppar på exakt 15 massenheter.

  24. Då vet man att eftersom kol väger 12 massenheter och väte väger en massenhet så borde det vara en metylgrupp.

  25. En kol och tre väte som har slagits loss.

  26. Och då vet man att det finns mer metylgrupp i ämnet man undersöker.

  27. Var någonstans kan man hitta utrustning för att undersöka sånt här?

  28. Det är väldigt populärt att använda på olika analytiska laboratorier.

  29. Polisen har, kriminaltekniska laboratoriet har det för att undersöka om vissa ämnen finns nere i luft som man har hittat någonstans.

  30. Eller i någonting från en plats man undersöker.

  31. Det kan vara mordbrand.

  32. Man försöker undersöka om vissa speciella ämnen som är populära att använda för att starta brand.

  33. Har funnits i ett nedbrunnit hus.

  34. Tar man lite av vaskan och så stoppar man in dem i någonting som heter en gastromatograf.

  35. Som helt enkelt blåser det man stoppar in i den genom en väldigt långt, väldigt tunt rör.

  36. Och i och med att olika ämnen har olika lätt att ta sig fram i det här röret.

  37. Så kommer de delas upp i tiden beroende på vilka egenskaper de har.

  38. Och man får fram varje ämne absolut rent vid en egen tidpunkt.

  39. Och om man då matar det som kommer ut ur den här gastromatografen in i en massspektroskopmeter.

  40. Så kommer man kunna få upp en väldig massa sådana här diagram över vad det är för ämnen man får ut.

  41. Och genom att då koppla ihop dem med de mätdata man får ut från kromatografen.

  42. Kromatografen som visar när det kommer väldigt mycket av någonting.

  43. Så kan man visa att det finns väldigt mycket av exempelvis kokain i något vitt pulver man har hittat.

  44. För man ser att det är en stor topp på att kromatografen ser att nu kommer det någonting igenom mig.

  45. Och den analysen man gör av ämnet som kommer ut vid den toppen visar exakt det mönster som man hittar på kokain.

  46. Så då kan man konstatera att det antagligen var väldigt mycket kokain i det pulver man råkade hitta och analysera det.

  47. Vad kostar en anläggning för att undersöka sådant här?

  48. En kombinerad gaskromatograf och massspektrometer kostar ungefär 1-5 miljoner någonstans.

  49. Så det är inte helt billig utrustning.

  50. Men å andra sidan räcker det med att man har någon elstöka för det är relativt lätt att få ut väldigt bra mätdata när man väl har anläggningen.

  51. Tack så mycket då.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Enigma

Pehr berättar om Tyskarnas kryptomaskin, som ansågs vara omöjlig att knäcka. Varför kunde i så fall Britterna få reda på informationen som sändes över den? Hemligheten gav de allierade en fördel som påverkade utgången av andra världskriget.

Medverkande: Pehr Söderman och Mikael Johansson
Föredraget handlar om diverse och sänds maj 2000 i Etervåg. Längd: 8:38
Transkription84 repliker · 8:38

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Under andra världskriget hade ju tyskarna ett väldigt bra krypto. Vad var det för någonting? Var kom det ifrån?

  2. Ja, det här kryptot, även känt som Enigma, utvecklades ursprungligen av en österrikisk småföretagare.

  3. Det är ett så kallat maskinkrypto och det första av den typen då alla tidigare matematiska krypton blev knäckta då de måste vara för lätta att använda.

  4. Maskinkrypton kan ju göras betydligt mer avancerade och därmed hålla för mycket strängare angrepp.

  5. Kryptot utvecklades under början av 30-talet men blev aldrig populärt då det kostade över 120 000 för varje maskin som krypterade eller dekrypterade.

  6. Det är lite välmastigt att bara köpa in en sådär.

  7. Ja, dessutom så behöver man ju två, en i varje ände.

  8. Men när Tyskland under sin upprustning började överväga ett bra system för att kunna anfalla Polen så köpte de in det här och den här nästan bankrutta småföretagaren fick plötsligt en order på över 100 000 maskiner till den tyska krigsmakten.

  9. Klarade han av det i tid?

  10. Ja, han levererade de sista framåt 40-talet och då hade Tyskland ett komplett uppsättning av dåtidens mest moderna krypteringssystem.

  11. Och det var enligt den tyska militärens experter fullständigt oknäckbart.

  12. Det kom ju sig så att Polen under den här tiden var inklämt.

  13. På ena sidan hade de Stortyskland som naturligtvis ville ge igen för nederlaget under första världskriget.

  14. Och på andra sidan hade de Ryssland som tyckte att Polen borde vara kommunistiskt.

  15. Det här drev på en väldigt snabb utveckling inom många vetenskaper, framförallt då kryptologin.

  16. England var överhuvudtaget inte intresserad av att lägga ner tillräckliga resurser för att knäcka enigma kryptot.

  17. Det fanns ju inget hot?

  18. Nej, inte mot England på den tiden.

  19. Polen däremot som kände sig så oerhört utsatta utvecklade en oerhörd förmåga att knäcka skiffer och krypton.

  20. Och en polsk matematiker lyckades ungefär åtta månader före insatserna i Polen av tyskarna att knäcka deras skiffer.

  21. Han måste ha fått ganska obekvämt när tyskarna väl marscherade in.

  22. Ja, engelsmännen som fick reda på det här precis innan den polska kollapsen lyckades med hjälp av ett par kommandosoldater plocka ut honom i tid och föra över honom till England.

  23. För att han skulle kunna fortsätta sitt arbete åt engelsmännen.

  24. Som nu när de var i krig med Tyskland insåg att det var farligt med det här nya kryptosystemet.

  25. I England så kom det sig ju att engelsmännen byggde upp en stor del av sina vetenskaper som hade förfallit sen första världskriget.

  26. De hade levt tryggt på lagarna och förordningarna men insåg inte att den papperskölden inte skulle skydda dem längre nu.

  27. Och därför byggde de då snabbt återigen upp flottan och de utvecklade återigen den förlorade kryptologin som hade försvunnit under mellankrigstiden.

  28. Många av de framstående matematikerna från första världskriget som då hade knäckt tyskarnas koder var numera döda eller hade gått i pension sen länge.

  29. Det är ju lite bökisigt att sitta i.

  30. Jo då, men engelsmännen lyckades faktiskt komma åt det här krypteringsschemat trots allt genom en svaghet som inte tyskarna själv insåg.

  31. Vad var det för svaghet?

  32. När man knäcker alla former av skiffer så brukar man titta efter framförallt upprepningar av olika saker.

  33. Och sen så är det ju väldigt intressant ifall man har en stor informationsmängd.

  34. Ju mer man har att undersöka desto svårare blir det att hålla innehållet hemligt.

  35. Med andra ord så tänkte tyskarna på detta och bestämde sig för att inte använda samma nyckel för alla medier under en dag.

  36. Det hade ju blivit jättemycket för engelsmännen att utnyttja.

  37. Utan istället gjorde de på det viset att de sände över en ny nyckel med varje meddelande.

  38. Och sedan använde de den nyckel som de hade kommit överens för just i medlandet till att kryptera hela medlandet.

  39. Just det. Och det här systemet skulle ju göra allting säkrare.

  40. Det de förebesett var det att tyska militären inte litade på sina radiomottagare.

  41. Utan man skickade över nyckeln två gånger efter varandra precis i början av meddelande.

  42. En upprepning som engelsmännen inte var långsamma på att utnyttja.

  43. Det här kunde de då naturligtvis direkt titta på och se att man med en viss inställning på enigma-maskinen kunde få fram just den kombinationen av sex bokstäver som blev nyckeln.

  44. En enigma är ju egentligen bara ett substitutionskrypto fast betydligt mer avancerat.

  45. Vad innebär ett substitutionskrypto?

  46. Ett substitutionskrypto innebär att man ersätter en bokstav i alfabetet med en annan på ett slumpartat sätt.

  47. Vilket innebär att ett A kan bli ett B, ett B kan bli ett A.

  48. Eller också att ett A kan bli ett C, ett C kan bli ett B och ett B kan bli ett A.

  49. Det finns mängder med olika kombinationer på detta vis.

  50. Och det gör också att det tar lång tid att knäcka.

  51. Men redan under antiken så insåg man att det gick att knäcka med något som kallas för frekvensanalys.

  52. Nämligen att man vet att E är den vanligaste bokstaven i alfabetet.

  53. Och sen räknar man helt enkelt hur många gånger Q i kryptotexten förekommer hur många V och så vidare.

  54. Och den bokstav som är vanligast i kryptotexten, det finns stor sannolikhet att den egentligen betyder E.

  55. Just det. Och det här hade ju gjort hela kryptologin fullständigt overksam i ett antal hundra år.

  56. Innan man började sakta komma runt problemet.

  57. Den här enigma-maskinen fungerade egentligen på det viset att den tre gånger körde igenom ett substitutionskrypto.

  58. Första gången kanske A blev B.

  59. Andra gången så gick den in vid B.

  60. Och då kanske B blev ett Q.

  61. Och sen tredje gången blev ett Q ett A.

  62. Vilket gjorde att ett A blev ett A.

  63. Men sen efter att den hade krypterat första gången så vred den på sista substitutionskryptot.

  64. Så att nu kanske det ingående Q där istället blev ett M.

  65. Vilket gjorde att det hela tiden ändrades.

  66. Och då kommer man inte särskilt långt med frekvensanalysen.

  67. Nej, frekvensanalysen kan inte göra någonting åt det.

  68. I och med det att det inte finns någon upprepning någonstans.

  69. Och det här var ju ett väldigt problem just utom de här första bokstäverna som man alltid visste upprepade sig.

  70. Detta gjorde också flottans skiffer helt oåtkomligt för analytikerna.

  71. För de litade mer på sina radiotelegrafister.

  72. Just det.

  73. Och de överförde aldrig två gånger.

  74. Det här blev ett länge ett problem ändå tills man insåg att om man bara kapade kodböckerna med dagskoderna så kunde man ju väldigt lätt knäcka det hela.

  75. Det var ju precis samma arbete som flottans telegrafister gjorde dagligen hos tyskarna.

  76. Men vad kunde man få tag på dem? Brukar det inte vara standard att totalförstöra allt vad som heter krypto när fienden börjar anfalla?

  77. Det vanligaste metoden blev att väderskeppen som låg på olika platser på haven för att ge väderinformationer som naturligtvis var krypterade till flottan låg relativt ensamma och oförsvarade.

  78. Under hela kriget så gjorde engelska ubåtar så att de gick upp i närheten av ett väderskepp och överföljde innan de hann förstöra materialen ombord.

  79. Och därefter så hade engelsmännen tyskarnas koder för den närmaste månaden.

  80. Och därmed en obegränsad tillgång till alla former av tyska kommunikationer.

  81. Vilket gör tyskarnas kryptoförsök ganska så värdelösa.

  82. Ja, det var ju det som de till en stor del föll på.

  83. Det beräknas att knäckningen av Enigma-maskinen förkortade kriget med upp till 4-5 år.

  84. I och med att engelsmännen under hela kriget hade komplett kontroll över alla kommunikationer hos tyskarna som de trodde var säkra.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

"Bakteriesamhällen"

Förbryllade forskare har upptäckt att bakterier i vissa situationer kan fungera nästan som myrkolonier.

Medverkande: Per Gerhardt och Jenny Mångs
Föredraget handlar om biologi och sänds maj 2000 i Etervåg. Längd: 6:33
Transkription76 repliker · 6:32

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Forskare har nästan alltid ansett att bakterier verkar enskilt.

  2. Men för ett antal år sedan så började forskarna fundera på om så verkligen var fallet.

  3. Känner du till något mer om det här Per?

  4. Ja, man antog ju att alla bakterier är enskilda varelser.

  5. De delar sig och bildar följaktligen kolonier.

  6. Och sedan anpassar de sig vidare till de skiftande omständigheterna runt om.

  7. Men nu har man börjat misstänka att i en stor koloni kan bakterier i olika skikt av kolonin

  8. anta helt olika konformationer eller yrken så att säga.

  9. Hur då?

  10. Man har hittat till exempel i stora kolonier vissa bakterier som inte fortsätter att dela på sig.

  11. Utan helt enkelt stannar kvar som en slags stödvävnad.

  12. Ytterligare i utkanten av kolonierna har man bakterier som är specialiserade på att

  13. att uppta och processa näring som de sedan faktiskt ger vidare inåt kolonin.

  14. Och i inre delar av kolonin har man å andra sidan bakterier som processar avfall.

  15. Som en liten blob i princip eller?

  16. Ja, även om det går väldigt sakta.

  17. Hur upptäckte man det här?

  18. Hur började man reagera på det?

  19. Det var en forskare vid namn Shapiro som gav ut ett antal papper inom mikrobiologi.

  20. Där han beskrev hur han hade sysslat med och studerat olika former av koliformabakterier.

  21. Koliforma?

  22. Kolibakterier, i det här fallet Escherichia coli eller tarmbakterier.

  23. Ah, okej. De som vi normalt sett har i tarmen.

  24. Ja. Och han undersökte dessa och upptäckte att i olika zoner av bakteriekolonins tillväxt

  25. så upptäckte han olika beteenden hos bakterier.

  26. När han undersökte den närmare så började han studera men kunde inte riktigt avgöra

  27. om bakterierna faktiskt också kommunicerades insemellan.

  28. Men man har börjat spekulera nu att så kan vara fallet.

  29. Vad försöker man komma fram till med det här?

  30. Eller vad kommer man eventuellt att ha för nytta av det så småningom?

  31. Den nyttan man egentligen kan få, det är möjligen större praktisk erfarenhet

  32. i just att lära sig mer om bakterier.

  33. Anledningen att man sedan använder väl studerade bakterier för det här är att man redan vet hur de ser ut i normalt skick.

  34. En och en.

  35. Jo, kunskapen om bakterier behövs ju inte bara användas i att bekämpa dem utan det används på många andra sätt också.

  36. Inte sant?

  37. Ja, eftersom det är alltid bra att kunna veta exakt vad en bakterie eller en koloni kan ta sig för.

  38. Eftersom man mer och mer börjar använda bakterier inom produktion av industriella medel till exempel eller läkemedel.

  39. Men hur går forskningen till i det här fallet?

  40. Man väljer helt enkelt ut bakterier i olika stadier av aktivitet, alltså från olika ställen i den kolonin man studerar.

  41. Där de sysslar med olika saker.

  42. Och från dessa bakterier extraherar man det genetiska materialet och väljer de...

  43. Kan du förklara det lite närmare?

  44. Ja, DNAt helt enkelt.

  45. Man tar DNAt från dessa bakterier, kopierar det i tillräcklig mängd för att man ska kunna arbeta med det och försöker sedan se om det finns någon skillnad.

  46. Alltså vad de har uttryckt för expressioner.

  47. Jaha, alltså om det är någon genetisk skillnad mellan de bakterierna?

  48. Inte riktigt.

  49. När man talar om det genetiska materialet, i det första och främst så har man här expressionen.

  50. Det man kallar för RNA.

  51. Och det innebär att man tar valda delar av DNAt och så ser man om det här faktiskt bildar olika former av RNA.

  52. RNA, det innebär...

  53. RNA, det är råtemplajtet.

  54. Det är ungefär om man tänker sig att DNAt är som en stor databank.

  55. Så är RNAt de enskilda maskin, eller de enskilda templat, eller det material, den information man skickar vidare till maskinerna som tillverkar.

  56. proteiner och peptider.

  57. Mm, okej.

  58. Mer direkt praktiskt. Hur gör man då?

  59. Först måste man rensa ut det ovidkommande.

  60. Det vill säga att i det här fallet så tar man helt enkelt ett antal bakterier från centrum av den zon man vill undersöka.

  61. Sedan så använder man en speciell process för att rena ut RNAt, det som har bildats.

  62. Mm.

  63. Här måste man vara väldigt försiktig.

  64. RNA i naturen bryts ner enormt snabbt.

  65. Det ska ju inte existera längre än absolut nödvändigt eftersom mRNA, som vi talar om här, eller messenger RNA,

  66. det är i stort sett en levande instruktion till en säljsmaskineri att tillverka en viss produkt.

  67. Alltså ska det bara existera tillräckligt längre för att faktiskt få igång produktionen av den produkten i tillräcklig mån.

  68. Om det sedan svävar omkring ytterligare skulle det bli ett överflöd av den produkten.

  69. Alltså måste man utvinna det hela mycket snabbt och med mycket fin känslighet.

  70. Och efter det så ska man försöka konvertera RNA.

  71. Man ska försöka göra en kopia av RNA till mer stabil form, vad man kallar för komplementärt DNA.

  72. Och det är det här man ska undersöka sedan för att se om de producerar olika?

  73. Ja, för att se om produkterna de egentligen kommer att tillverka eller ger instruktioner om skiljer sig åt.

  74. Så att genotypen eller den genetiska uppsättningen är exakt likadan för alla bakterierna.

  75. Men det är fenotypen eller själva förändringen fysiskt som man är ute efter.

  76. Tack!

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Medicinalväxter

Att använda medicinalväxter är en mycket gammal, men ibland osäker tradition. Med den moderna läkarvetenskapen kan vi öka precisionen på medicinen, genom att söka de aktiva beståndsdelarna i växterna.

Medverkande: Anders Sandberg och Jenny Mångs
Föredraget handlar om biologi och sänds april 2000 i Etervåg. Längd: 8:43
Transkription122 repliker · 8:43

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Alla ni som har trädgård där hemma, har ni egentligen tänkt på att många av de växter ni har i trädgården faktiskt är medicinalväxter?

  2. Fingerborgsört till exempel.

  3. Ja, eller fingerborgsblomman som den också kallas för.

  4. Det är bra mot hjärtproblem.

  5. Sen har vi valmon, vilket de flesta känner till.

  6. Det finns en variant av den som kallas för opivalmo.

  7. Och även lillikonvalgen som de flesta känner till är ganska giftiga.

  8. Den har väldigt liknande ämne som fingerborgsblomman.

  9. Men även många av träden i trädgården har ju används medicinskt pilträde.

  10. Ja, det är acetilsalicylsyr som den innehåller va?

  11. Den verksamma beståndsdelen är magnesyl och aspirin.

  12. Sen har vi Johannesört som är rätt välkänd. Den är lugnande.

  13. Och även delvis bra för magen, såvitt jag har förstått.

  14. En annat ämne som är bra för magen är ju dill.

  15. Ja, det stämmer. Den är dessutom en rätt uppskattad krydda.

  16. Överhuvudtaget så är ju gränsen mellan medicinalväxter och krydda ganska flytande.

  17. Under medeltiden när man importerade många växter till vårt land så var det ju just ingen större skillnad.

  18. Munkarna plockade in de växter de tyckte var bra.

  19. Och sen spred de sig i trädgårdarna för nytt och nöje.

  20. En växt som är fascinerande det är humle.

  21. För den används ju i öl.

  22. Men den används inte bara för smaken skulle utan den är konserverande.

  23. Och den är även retrogivande. Den kan användas som sömmedel till och med.

  24. Jaha, det förklarar en del av ölens verkningar kanske.

  25. Ja, det beror nog på lite andra saker också.

  26. Men egentligen, hur kommer det sig då att växterna skapar sådana här ämnen?

  27. Hur kommer det sig att det bildas?

  28. Ja, man kan ju undra varför fingerborgsblomman till exempel producerar hjärtmedicin.

  29. Den har ju inget hjärta att oroa sig för.

  30. Men det är försvar.

  31. Ja, exakt. Därför att fingerborgsblomman, den är ju giftig på sätt och vis.

  32. Eller det ämnet som är bra för hjärtat är också giftigt.

  33. Över huvud taget så är det ju det att det finns ju inga ofarliga ämnen.

  34. Det finns bara mer eller mindre stora doser.

  35. Och fingerborgsblomman har ju skyddat sig då genom att djur som äter den får hjärtklappning eller rent av dör.

  36. Och då äter de förhoppningsvis inte upp den eller släktingar igen.

  37. Och det här gäller ju även då många andra växter som producerar.

  38. Till exempel eftersom en växt inte kan springa sin väg när den blir angripen.

  39. Så måste den producera ett gift för att bli av med till exempel bakterieangrepp eller insekter.

  40. Och det som slår bort bakterier för växter kan ju också vara nyttigt på människor.

  41. Jo, för många av de här växterna som vi använder som medicinalväxter som faktiskt fortfarande används inom medicinen idag.

  42. De är ju antingen inflammatoriska och dylikt.

  43. Och sen finns det ju då de här gifterna som är till för att ta koll på djur.

  44. Och i en mindre dos kan det vara användbart i vissa sjukdomstillstånd.

  45. Fingerborgsörten till exempel försöker slå ut hjärtat.

  46. Men om man har hjärtproblem av vissa typer så kan det vara nyttigt att ta en viss mängd fingerborgsört.

  47. Naturligtvis har man fel typ av problem så är den direkt dödlig.

  48. Mm, som sagt.

  49. Naturligt behöver det inte alltid vara bra.

  50. Oja.

  51. Kan vara farligt.

  52. Oja, stormhatten till exempel är ju oerhört giftig och det är ju ett bra skydd för den.

  53. Vilket också gjorde att man flitigt odlade den under renaissancen för att ta hjälp och tronarvingar och liknande.

  54. Sen har man ju en hel del nya växter som faktiskt används inom medicin idag.

  55. För när man väl blev uppmärksam på det här och började isolera ämnen från växterna.

  56. Så jag visste det, det kom vi in på också.

  57. Att isolera ämnena.

  58. Mm.

  59. Det är ju så att de flesta av ämnena, eller nästan alla ämnena som finns i växterna, går ju faktiskt att framställa på syntetisk väg.

  60. Så varför använder man då fortfarande växter till det?

  61. Oftast är det ju ren lönsamhet.

  62. Därför att en växt producerar naturligt och det går i allmänhet ganska lätt att odla växter.

  63. Men om man ska göra syntetiskt krävs det ju många syntessteg.

  64. Och de här syntesstegen då i labbet, ja, man startar med en viss mängd råmaterial, gör reaktionen och en hel del går ju förlorat i varje steg.

  65. Så för att få fram en lagom dos utav den verksamma substansen så krävs det oftast väldigt mycket råmaterial och massa tid ifrån skickliga kemister.

  66. Och det här blir väldigt dyrt när man lika gärna kan plantera ett fält med blommor.

  67. Ja, eftersom växterna då i fråga har enzymer som finns speciellt just för att framta det ämnet.

  68. Mm.

  69. Överhuvudtaget, här ser man ju också lite skillnad mellan traditionell läkekonst och det moderna.

  70. Tidigare var det ju så att man nöjde sig med att veta att den här decokten den fungerar väldigt bra.

  71. Så den kloka gumman förde det vidare till sin dotter och det gick i arv att det här fungerar bra mot huvudvärk eller något liknande.

  72. Medan många av örten och det som var i brygden i fråga faktiskt inte var verksamma utan det var bara några få som var det.

  73. Men den vetenskapliga medicinen då försöker man hitta de verksamma örterna.

  74. Man experimenterar sig fram systematiskt och när man väl kommer på vilka örter som gör nytta eller vilka kombinationer så kan man sedan försöka komma på vad i dessa örter gör nytta.

  75. Jo, då hade jag tänkt nämna att de tar reda på exakt vad det är för ämnen som är verksamma i örten i fråga.

  76. Och det här är ju viktigt av ett annat skäl också.

  77. Nämligen det att dosera rätt.

  78. Ja just det, för det var ju väldigt svårt.

  79. Vad ska man säga, jag ska ta tre blad av den här örten för att få den effekten.

  80. Det fungerar inte riktigt och som sagt de kan vara giftiga.

  81. I många fall är det ju det att styrkan varierar väldigt mycket med hur mycket det har regnat, hur mycket soligt från växt till växt.

  82. När det gällde digitalis till exempel, fingerborgsörten, så mätte man det i grodenheter.

  83. Man provade helt enkelt hur mycket av de torkade bladen behövdes det förta kol på ett visst antal grodor.

  84. Och på det sättet kunde man få en ungefärlig uppskattning av styrkan.

  85. Men sen kom man ju på att om man tar och mal ihop många blad så får man en sorts medelvärde som har ungefär samma styrka.

  86. Och genom att man nu kan avgöra vad det är för ämne som är verksam så kan man mäta halten och få ännu lite säkrare dosering.

  87. Så nu är det som sagt som jag höll på att nämna förut att de har ju forskat mer och de har kommit på en hel del nya växter, ämnen i växter.

  88. Bland annat kinesiskt tempelträd. Det är mycket som kom från Asien som vi inte kände till tidigare här.

  89. Som innehåller någonting som kallas för ginkgo bilbo. Känner du till någonting om det?

  90. Ja det är namnet på arten och det finns då diverse ämnen i det här som verkar ha positiva effekter på kroppen.

  91. Bland annat är de lite kärlvidgande och verkar öka blodgenomströmning i hjärnan vilket har haft bra effekter på korttidsminne till exempel.

  92. Och det här säljs ju mycket i hälsokostaffärer där man gör stor affär av hur otroligt bra det är.

  93. I allmänhet ska man ju inte tro så mycket på sån reklam men nog är det ingen tvekan om att det finns en del nyttiga effekter.

  94. Sen har vi Maria Tistel till exempel. Den är faktiskt bra mot leverskador.

  95. Ja det har man renframställt en del även nu igen.

  96. Idgran, det har de använt i cancerforskningen mot tumörer.

  97. Den är ju väldigt giftig då men normalt är ju giftet dessutom ironiskt nog inriktat mot hjärtat.

  98. Men en del av andra gifterna är då bra mot cancercellerna.

  99. Jo egentligen så kanske det är lämpliga med tanke på att cellgiftsbehandling är ju inte särskilt trevlig den heller.

  100. Sen har vi faktiskt ett forskning som sommarmålert börjar man använda mot malaria nu.

  101. Tidigare så använde man ett träd som heter kinaträd.

  102. Namnet det kommer ju egentligen inte från Kina.

  103. Jag vet inte om du känner till någonting om det?

  104. Jo det kallas för kin-kinaträdet.

  105. Det var ju ett indiannamn för det är ursprungligen från Sydamerika.

  106. Alltså en rent sammanträffande.

  107. Och ämnet då som finns i det kallas för kinin och det känner de flesta till att det används mot malaria.

  108. Men många av stammarna av parasiten har börjat bli resistenta mot det så att nu har de kommit på ett nytt ämne istället.

  109. Det är då ifrån sommarmålörten.

  110. Samtidigt håller man ju också på att forska på vacciner.

  111. Det finns ju ofta flera sätt att behandla samma sjukdom.

  112. Men det är faktiskt fascinerande för att fortfarande är det så att 40% av alla de mediciner som vi har på apoteket består fortfarande av medicinalväxter.

  113. Eller innehåller ämnen från dem.

  114. Det är inte så många av dem som är direkt tillverkade av medicinalväxterna.

  115. Men ämnena är ju onekligen de samma.

  116. Om man tittar ut i resten av världen så är det fortfarande att man använder traditionell medicin på många ställen.

  117. Jo det gör de och den funkar ibland.

  118. Ibland ja.

  119. Det är ju där det är viktigt att försöka testa ut och göra det effektivt.

  120. Och det var det som den egentligen stora upptäckten med vetenskaplig medicin var.

  121. Att man började systematisera och att det inte bara blev att man hade tur eller otur med vad det var för örtor och hur skicklig läkaren var.

  122. Men om vi fortsätter så här så lär man nog märka att modernatur har en hel del överraskningar kvar åt oss.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Matematikens kvinnor

Trots att det har varit svårt för kvinnor att bli accepterade som vetenskapsmän, lyckades några kvinnor bli erkända på 1800-talet.

Medverkande: Håkan Andersson och Mikael Johansson
Föredraget handlar om diverse och sänds april 2000 i Etervåg. Längd: 7:20
Transkription88 repliker · 7:19

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. kvinnor inom forskningen. Idag tar vi upp två exempel. Sonja Kowalewska och Sophie Chiromé.

  2. Sophie Chiromé, vem var det egentligen?

  3. Sophie Chiromé var fransk dotter till en tyghandlare som trillade in på matematiken och var en av de mer framstående matematikern under den sena 17- och tidiga 1800-talet.

  4. Hon var vidare rätt brinnande för sitt engagemang, eller för sin matematik. Det var visst båda två.

  5. Oja. Båda två trotsade sina föräldrar när de försökte börja på ämnet. De gjorde vid väldigt unga år, båda två.

  6. Det sågs inte med blida ögon att kvinnor studerade matematik på den tiden.

  7. Nej. Sophie Chiromé hade det problemet att kvinnor ska inte ägna sig åt matematik.

  8. Så föräldrarna tog ifrån henne både kläder, värmande brasa och stearinljus till att kunna läsa böckerna för att avskräcka henne från ämnet.

  9. Men Chiromé och Kowalewska var ju inte riktigt samtida. Hur var det för Kowalewska då?

  10. Kowalewska föddes ungefär 20 år efter Sofies död.

  11. Eller 1850 ungefär.

  12. Hon kom in på matematiken genom att lyssna på sin farbror som var väldigt välkänd akademiker och att läsa föreläsningsanteckningar från en kurs i analys som hennes farbror hade tapetserat hennes barnkammare med.

  13. Senare när de då växte upp och i sitt engagemang inför just matematiken, vad tillförde de?

  14. Sophie Chiroméns huvudsakliga arbete bestod i att hon hittade utmaningar.

  15. Hon hittade problemställningar eller tävlingar.

  16. Sen gav hon sig fan på att lösa det där.

  17. Hon satte sig ner och jobbade och jobbade och jobbade.

  18. Och nådde fram till halvhyfsade resultat.

  19. Ofta väldigt, väldigt uppfinningsrika.

  20. Väldigt, väldigt klarsynta.

  21. Väldigt, väldigt kraftiga.

  22. Men de saknade det där lilla extra.

  23. De hade inte förklarat kopplingen till det de skulle förklara tillräckligt väl.

  24. Eller de var inte tillräckligt formellt matematiska.

  25. Kowalewska då?

  26. Kowalewska skaffade sig genom ett förkläde.

  27. Hon gifte sig med en ung ryss enbart för att få åka iväg till universitet och studera.

  28. För man fick som kvinna i Ryssland inte resa utan skriftligt tillstånd från antingen fadern eller mannen.

  29. Och hennes far var genom hela hennes livstid aktivt emot hennes studier om matematik.

  30. Men hennes man var det inte?

  31. Hennes man gifte sig med henne.

  32. Han fick en fin titel på köpet.

  33. Hon fick en nyckeldocka som kunde skriva på papper åt henne.

  34. Sen åkte hon iväg till universitet och studerade matematik istället.

  35. Och hon gick betydligt längre än Sophie Germain rent formellt.

  36. Hon fick sig en stadig utbildning av Weierstra, som var professor vid Göttingens universitet.

  37. hade ärvt Gauss professorstolar.

  38. Vad jag förstår så fick ju inte Germain något vidare akademiskt erkännande för den i efterhand.

  39. Ungefär som en konstnär.

  40. Men Kovalevska fick det medan hon levde.

  41. Hon la ner mycket energi genom hela sitt liv.

  42. Med hjälp av lite olika herrar här och var så kom hon någonstans.

  43. Weierstra gav henne en stadig utbildning.

  44. Och även en doktorshatt.

  45. För hon spottade ur sig tre stycken avhandlingar som var och en var tillräckligt bra.

  46. Och klarade sig inte för att förtjäna en doktorshatt.

  47. Så efter att ha tryckt på universitetsstyrelsen tillräckligt länge så lyckades han ge henne en doktorstitel.

  48. Och ett tag senare, ett par decennier senare så var vår egen Stockholmsmatematiker Gösta Mittag Leffler

  49. har ankomit i kontakt med Kovalevska och utövade sitt inflytande på Stockholms universitet

  50. för att ge henne en gästprofessur på fem år.

  51. Men vad hände efter gästprofessuren då? Hur länge varade den?

  52. Den varade i fem år mellan juni 1884 och juni 1889.

  53. Och sedan i juni 1889 konstaterade de att hon var ju faktiskt rätt bra.

  54. Hon kunde det. Hon kunde vara riktigt stimulerad, inte sägs mer än.

  55. Hon passade alldeles utmärkt för den uppgiften han hade.

  56. Så hon fick en professur vid Stockholms universitet.

  57. Och var därmed den tredje i de europeiska universitetens historier att överhuvudtaget innehav en professorsstol.

  58. De två tidigare var fysikern Laura Bassi och matematikern Maria Agnesi som båda två var aktiva ungefär vid renaissancen.

  59. Men Germain fick ju som sagt inte något vidare erkännande.

  60. Hon blev visst erbjuden. Det bästa hon blev erbjuden var någon slags instruktörspost.

  61. Jo, som sagt var det så det enda jobb Germain fick när hon väl hade fått sig sin utbildning och fått sina väldigt klara synuppsatser publicerade.

  62. Det var att få en post som guvernörska.

  63. Hon skulle lära ut aritmetik, grundläggande räknesätten, plus minus gånger och division.

  64. Flickskolaelever.

  65. Och var ganska deprimerad över det för som hon uttryckte det att hon var själv ingen vidare på multiplikation.

  66. Hade ingen koll på det.

  67. Synd.

  68. Men hur slutade Germains liv då så att säga?

  69. Fortsatte hon även att ge ut sina papper och så vidare?

  70. Hon fortsatte genom hela sitt liv och hon fick hedersomnämnande efter hedersomnämnande i olika tävlingar hon deltog i fram till dess.

  71. Så att hon slutligen när folk äntligen började bry sig om henne överhuvudtaget dog i bröstcancer 1831.

  72. Och på dödscertifikatet så hade hon inte titel matematiker.

  73. Hon kallades inte vetenskapsman.

  74. Utan hon var rentier.

  75. Alltså ägarinna.

  76. Hon ägde mark.

  77. Hon ägde kapital.

  78. Hon hade tillgångar.

  79. Och det var hennes enda funktion i samhället officiellt.

  80. Kovalevska då?

  81. Hur gick det för henne?

  82. Kovalevska fick professuren.

  83. Hon deltog med lysande resultat i Europas akademiska liv.

  84. Ända fram till 1891.

  85. När hon direkt efter att ha släppt ifrån sig ett lysande arbete som klargjorde en annan matematikers idé.

  86. Drabbades av influensa.

  87. Som förvärrades av att hon fick lunga inflammation ovanpå den.

  88. Och dog av sliterna.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Fermats stora sats

Amatörmatematikern Fermats stora teorem, är något av ett mysterium. Kan man verkligen lösa problemet?

Medverkande: Mikael Johansson och Jenny Mångs
Föredraget handlar om filosofi och sänds april 2000 i Etervåg. Längd: 8:53
Transkription152 repliker · 8:35

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Hör du Jenny? Jag har läst ganska mycket om en riktigt intressant sak nu på sistone.

  2. Mm, vadå för någonting?

  3. Femmas Stora Sats heter den.

  4. Jag har aldrig hört talas om faktiskt. Vad är det för någonting? Matematik antar jag.

  5. Ja, det handlar om matematik. Vi kan börja med vem Femmas själv var.

  6. Han var en jurist, en domare och advokat i Frankrike på 1600-talet.

  7. Han levde mellan 1601 och 1665.

  8. Vad intressant kombination för matematiker och jurist.

  9. Ja, jurist var ju hans huvudyrke. Det var det han gjorde för att leva.

  10. Matematiken var bara en mindre hobby hos honom.

  11. Han bara råkar uppfinna en större gren än matematiken och lämna ifrån sig de absolut viktigaste arbetena hittills inom den grenen.

  12. Men det var en kul hobby.

  13. Jag hörde talas om någonting om den där satsen.

  14. Blev inte den bevisad bara för några år sedan?

  15. 94 om jag inte har skett.

  16. Jo, precis. Andrew Wiles heter han som bevisade den.

  17. Det har kommit en bok nu på sistone som beskriver hela arbetet med det.

  18. Beskriver satsen, beskriver alla de försök som gjorts att bevisa den.

  19. Och också beskriver Andrew Wiles väg till bevis.

  20. Han själv fick ju höra om satsen när han var litet barn och bestämde sig för att han skulle bevisa den.

  21. Han ägnade sitt liv åt att arbeta sig upp till de kunskaper han behövde för att kunna bevisa satsen.

  22. Så han var rätt gammal när han gjorde det.

  23. Men det var ett litet sidospår.

  24. Vad innebar satsen? Vad innebar för någonting?

  25. Om man tänker sig, kan börja från grunden.

  26. Om man tänker sig att man lägger ut lite mynt i kvadrater.

  27. Till exempel tre mynt i tre rader.

  28. Nio mynt.

  29. Tre rader med tre mynt i varje.

  30. Då kan man lägga ut en annan kvadrat med sexton mynt.

  31. Fyra rader med fyra mynt i varje.

  32. Om man blandar ihop de här.

  33. Kan man lägga upp allihop till fem rader med fem mynt i varje.

  34. Tjugofen mynt.

  35. Så man kan slå ihop arian av de två olika kvadraterna.

  36. Och den här satsen om att man kan hitta ett håll som att man kan slå ihop två stycken mindre kvadrater och bygga en större kvadrat av dem.

  37. Det lär man sig ganska tid under gymnasiet.

  38. Det är Pythagoras sats.

  39. Ja just det, det stämmer.

  40. Rätt vinklig triangel.

  41. Ja precis.

  42. För vad man gjorde var att han läste en bok av en grek som heter Diophantos.

  43. Som hade skrivit en problemsamling i matematik.

  44. Och han antecknade väldigt mycket i den där boken.

  45. Funderingar och satser som han kom på när han läste den.

  46. Bland annat så antecknar han att hitta två kvadrater som blir en tredje kvadrat om man slår ihop dem.

  47. Det går ju.

  48. Men två stycken kuber.

  49. Det vill säga till exempel tre rader med tre högar med tre mynt i varje.

  50. Eller fyra rader med fyra högar med fyra mynt i varje.

  51. Som när de blir ihopslagna kan bilda ytterligare en kub.

  52. För ännu fler dimensioner som går att hantera ganska lätt matematiskt.

  53. Även om det inte är lika lätt att föreställa sig vad det handlar om.

  54. Nej.

  55. Det går inte för högre dimensioner än bara två.

  56. Det fungerade alltså bara med kvadrat, bara två dimensionellt.

  57. Ja precis.

  58. Han skrev också att han hade hittat ett fantastiskt bevis för den här satsen.

  59. Men han fick inte riktigt plats med beviset i marginalen i boken när han höll på att läsa.

  60. Och han har inte riktigt brytt sig om att skriva ner det någon annanstans heller.

  61. Så man har ingen aning om huruvida han överhuvudtaget hittade ett bevis själv.

  62. Och hur det i sådant fall lyder.

  63. Om det överhuvudtaget håller.

  64. Och om det stämmer överens med det bevis som kom 1994.

  65. Det gör det definitivt inte.

  66. Eftersom beviset från 1994 använde tekniker som för mig omöjligen hade kunnat utveckla på egen hand.

  67. Aha, det hade varit intressant att veta.

  68. Men han bevisade i alla fall själv ett par specialfall av det.

  69. Han bevisade att man kan inte ha två, summera två fyra potenser och få fram en tredje fjärde potens.

  70. Potens, det är upphöjt till.

  71. Det innebär, om det står som två upphöjt till fyra så tar man två gånger sig självt fyra gånger.

  72. Ja precis.

  73. Okej, jag tänkte bara för.

  74. Och en kvadrat är upphöjt till två.

  75. Andra potens.

  76. Ja just det, tvådimensionellt ja.

  77. Ja precis.

  78. Och tredimensionellt beophöjt till tre.

  79. Han kunde själv bevisa det.

  80. Det är ett hyfsat enkelt bevis.

  81. Men vi ska inte ta det här just nu.

  82. Sedan var det ganska många efter honom som jobbade med det där.

  83. Det var hans son som lade ihop alla hans skrifter och publicerade dem.

  84. För det finns väldigt många väldigt viktiga resultat i dem.

  85. Så han gav bland annat ut en kommenterad version av Diofantos bok med Femmas kommentarer i.

  86. Och det här problemet har fascinerat folk praktiskt taget sedan Femmas dog.

  87. Och väldigt många har arbetat med det och försöker hitta det.

  88. Ganska snart lyckades man bevisa det för alla tal under 37 om jag minns rätt.

  89. Och sedan har folk hittat lite olika metoder för att bevisa delar av det.

  90. Och under 1900-talet, större delen av 1900-talet har man vetat att den gäller för alla tal under 100 000.

  91. Alla heltal antagligen.

  92. Alla heltal.

  93. Det är ett problem med talteorin.

  94. Talteorin handlar om vad man kan veta om olika heltal.

  95. Mm, okej.

  96. Det var en ung österrikare som heter Wolfsköl.

  97. Han hade en olycklig kärleksaffär.

  98. Nej, livet är särskilt kul längre.

  99. Hon vill inte ha mig.

  100. Det är ingen kul längre.

  101. Eko satte sig i farsans bibliotek.

  102. La fram pistol, penna, papper.

  103. Skrev ihop självmordsbrev.

  104. Hon skulle begå självmord, men han var lite feg.

  105. Han vågade inte riktigt göra det.

  106. Han ville dra ut lite grannar på den.

  107. Hittade en bok.

  108. Deufantos aritmetika kommenterade av Pierre Fermat.

  109. Satse och läste.

  110. Hittade Fermat sats.

  111. Satse och vände på självmordsbrevet.

  112. Började på baksidan.

  113. Anteckna och fundera med pennan i handen.

  114. Försökte boxas lite grann över problemet.

  115. Satt hela natten igenom.

  116. På morgonen skrotade han pappret.

  117. Tackade tillbaka pistolen.

  118. Skrev ett testament där han bestämde att

  119. hela hans förmögenhet skulle gå till

  120. en fond.

  121. Som skulle dela ut ett pris.

  122. Nämligen så och så många deutschmark

  123. till den personen som lyckas bevisa

  124. för en massa stora sats.

  125. Fram till före andra världskriget

  126. var det en ganska saftig summa

  127. de 10 000 mark.

  128. Eller vad det kan ha rört sig om.

  129. Och väldigt många har försökt hitta bevis

  130. om det just för att det här

  131. Wolfskelpriset finns.

  132. Och fortfarande så väller det in en massa

  133. försök att bevisa det från

  134. amatörmatematiker som tror att de har hittat

  135. något strålande och missat någon liten detalj

  136. i sin bevisföring.

  137. Belastar matematiker över hela världen

  138. som tittar igenom det och konstaterar

  139. att det inte riktigt funkar.

  140. Men hade det inte blivit bevisat alltså?

  141. Jo då, det blev bevisat till slut av

  142. Wiles som byggde på ganska många olika saker

  143. sedan innan.

  144. Och han släppte ifrån sig ett bevis.

  145. Sen visade det sig att det inte riktigt funkade.

  146. Det blev en del pinsamhet.

  147. Men till slut lyckades ha släppt ett bevis

  148. som verkar hålla.

  149. Och inom något år borde han få priset

  150. när valskällkommittén har gått igenom

  151. det och konstaterat att det stämmer.

  152. Intressant.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.