Ozon
Hur farligt är ozonhålet över Antarktis egentligen? Är det människans fel att det finns överhuvudtaget? Vad gör ozonet som är bra för oss.
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Ozon
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription96 repliker · 6:13
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
De senaste åren och även idag så talas det väldigt mycket om ozonlagret och rädslan för att ozonhålet ökar.
Men jag tror inte att alla förstår vad det egentligen handlar om.
Skulle du kunna beskriva det lite närmare Anders?
Mycket kretsar kring ozon som är en gas som består av tre syreatomer som bildar molekyl.
Vanligt syre bildar molekyler som består av två syreatomer som hänger ihop.
Men det här är trevärt syre så att säga.
Men hur kommer det sig att det bildar tre syreatomer som slås ihop?
I allmänhet är det så att syre föredrar ett lägre energitillstånd.
Nämligen den tvåatomiga gasen.
Men till exempel vid elektriska urladdningar som när vi är osknedslag och liknande.
Eller när det förekommer mycket energi, till exempel ultraviolett strålning.
Så kan det hända att de slits sönder.
Och då är det två stycken ensamma syreatomer som på jakt efter något att binda sig till.
Och då kan det hända att de krockar med en syremolekyl och slår sig ihop.
Det här är en ganska instabil gas.
Den reagerar väldigt gärna med någonting annat.
Men det är just därför som ozonet är viktigt för oss.
Men ozon, det finns ju inte särskilt mycket här nere vid marknivå.
Nej, det är knappt någon miljondels procent här.
Men ozon, har inte det en väldigt speciell doft också?
Eller lukt?
Man känner ju till exempel elektriska urladdningar och sånt.
Och det är ju därifrån den har fått sitt namn.
Men det är alltså en ganska obehaglig doft och det är inte en nyttig gas att ha omkring sig eftersom det så gärna reagerar.
Nej, det kan vara lite farligt.
Men i det här fallet så talar vi om ozonlagret.
Mm.
För högre upp i atmosfären finns det mer ozon.
Det är ju nämligen så att där uppe så är solskint starkare.
Och vi har mer ultravillett strålning som kan träffa då syremolekyler, slå sönder dem och leda till bildningen av ozon.
Och resultatet av det här är ett skyddande lager för det går åt energi för att ta och bryta upp syremolekylerna.
Och ozonet i sin tur, när det träffas av ultravillett strålning så går det också åt energi för att bryta upp det.
Och den här processen skyddar då markytan mot skadlig ultravillett strålning.
Men hela den här processen, vart tar energin vägen?
Den leder till värme. Det är nämligen så att ozonlagret värmer upp stratosfären.
Den blir varmare ju högre upp man kommer.
Men jag har för mig att det blir kallare ju högre upp man kommer i atmosfären.
Ja det är sant. Men bara den nedersta delen, det man kallar troposfären, när man är uppe och flyger så ser man att det bildas iskristall på fönstren.
Men det beror då på att ju högre upp man kommer desto mindre luft finns det ovanför en och desto effektivare kan värme stråla ut i rymden.
Men ovanför troposfären, där ligger stratosfären och där ligger ozonlagret som värmer upp den.
Och det blir alltså varmare ju högre upp man kommer.
Men vad handlar det så här hela den här debatten om? Vad är det som folk är så rädda för?
Ja problemet är ju det att skulle ozonlagret skadas så kommer mer ultravillett strålning ner till marken.
Och det finns anledning att tro att vissa molekyler kan ha en katalytisk effekt och förstör ozon.
Som vilka molekyler då?
Ja kvävoxider är ju en anledning då.
Man oroar sig till exempel när Concorde kom att den skulle flyga högt upp och sprida kvävoxider.
Och det är nämligen så att kvävoxiderna då kan reagera på komplicerade sätt med syroozon.
Så att ozonet bryts ner men kvävoxiderna finns kvar.
Andra ämnen som är oroande är hydroxylradikaler och framförallt klor.
Är inte det det som kallas för frioner?
Ja frioner det är föreningar mellan kol, klor och fluor.
Och det intressanta med dem är att de kan inte brytas ner biologiskt ner på marken.
Och det finns heller inga kemiska processer som bryter ner de här.
Men uppe i stratosfären där träffas de ultravillett strålning och då kommer kloratomerna loss.
Och kloratomer kan bryta ner ozon.
Och de snabbar på då den processen när ozon naturligt bryts ner.
Normalt så kommer en ozonmolekyl att klarsatmosfären ungefär ett års tid.
Men genom klor går den här processen att ta bort dem snabbare.
Men hur pass illa står det till idag egentligen?
Hur pass mycket är det som människor har orsakat av det här?
Man har uppskattat och här är vi naturligtvis väldigt osäkra uppskattningar till att det är omkring 2% minskning i ozonlagret.
Och beroende på hur man ser det så kan man säga att det är mycket eller lite.
Men det är ozonhålet som verkligen har folk oroade.
Men ozonhålen vet jag att de ligger borta i polerna då.
Men hur stor risk är det egentligen? Hur pass fadet är det?
Ja det är lite svårt att säga faktiskt.
Det beror nämligen väldigt mycket på.
Ozonet varierar ju väldigt mycket på latitud var man är på jorden.
Finns det exempel mindre ozon vid ekvatorn än uppe vid 60 grader.
Eller 60 graders latitud där Stockholm ligger.
Men ju längre norrut man kommer, eller söderut, desto starkare blir årstidsvariationerna.
Det kan variera med 40% i Sverige.
Men längst norr och söderut, där under polarnatten finns det ingen ultraviolett strålning.
Det gör att det inte bildas något nytt ozon.
Samtidigt kan katalysatorerna arbeta och bryta ner ozonet.
Och framförallt över Antarktis bildas alltså en virvelström där luften bara kretsar runt polen.
Så där kan ozonhalterna sjunka väldigt djupt ner.
Och det var det här man kallade ozonhålet.
Och det här verkar då ha blivit värre över senare år.
Däremot är det inte uppenbart hur stor effekt beror då på mänsklig påverkan.
Det är förmodligen rimligt att anta att det existerar naturligt en sorts ozonhål.
Men gör människorna mycket värre?
Och skulle det kunna sprida sig?
Ja, den är frågan.
Det finns ju en del tecken som tyder på att det finns gränser till exempel hur stora ozonhålen kan bli.
Över norra halvklotet så sker en liknande virvelström som över Antarktis.
Men den är svagare därför att det finns mer kontinenter.
Och vad som händer är ofta att den här virveln blir lite oval.
Och blir den tillräckligt oval kommer delar av den ut söderut så att den kommer in i solsken.
Och då bildas nytt ozon och det verkar inte bli ett lika allvarligt ozonhål.
Men över Antarktis kan det då bli starkare och den kan suga i sig tänkbart ozon från resten av atmosfären.
Så man vet alltså inte egentligen hur farligt det är?
Nej, det är svårt att avgöra. Det krävs betydligt mer forskning om det.
Men faktum är att risken finns ju där.
Det gör det. Men frågan är ju, är det här en global risk eller en lokal risk?
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.