Medicinalväxter
Att använda medicinalväxter är en mycket gammal, men ibland osäker tradition. Med den moderna läkarvetenskapen kan vi öka precisionen på medicinen, genom att söka de aktiva beståndsdelarna i växterna.
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Medicinalväxter
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription122 repliker · 8:43
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Alla ni som har trädgård där hemma, har ni egentligen tänkt på att många av de växter ni har i trädgården faktiskt är medicinalväxter?
Fingerborgsört till exempel.
Ja, eller fingerborgsblomman som den också kallas för.
Det är bra mot hjärtproblem.
Sen har vi valmon, vilket de flesta känner till.
Det finns en variant av den som kallas för opivalmo.
Och även lillikonvalgen som de flesta känner till är ganska giftiga.
Den har väldigt liknande ämne som fingerborgsblomman.
Men även många av träden i trädgården har ju används medicinskt pilträde.
Ja, det är acetilsalicylsyr som den innehåller va?
Den verksamma beståndsdelen är magnesyl och aspirin.
Sen har vi Johannesört som är rätt välkänd. Den är lugnande.
Och även delvis bra för magen, såvitt jag har förstått.
En annat ämne som är bra för magen är ju dill.
Ja, det stämmer. Den är dessutom en rätt uppskattad krydda.
Överhuvudtaget så är ju gränsen mellan medicinalväxter och krydda ganska flytande.
Under medeltiden när man importerade många växter till vårt land så var det ju just ingen större skillnad.
Munkarna plockade in de växter de tyckte var bra.
Och sen spred de sig i trädgårdarna för nytt och nöje.
En växt som är fascinerande det är humle.
För den används ju i öl.
Men den används inte bara för smaken skulle utan den är konserverande.
Och den är även retrogivande. Den kan användas som sömmedel till och med.
Jaha, det förklarar en del av ölens verkningar kanske.
Ja, det beror nog på lite andra saker också.
Men egentligen, hur kommer det sig då att växterna skapar sådana här ämnen?
Hur kommer det sig att det bildas?
Ja, man kan ju undra varför fingerborgsblomman till exempel producerar hjärtmedicin.
Den har ju inget hjärta att oroa sig för.
Men det är försvar.
Ja, exakt. Därför att fingerborgsblomman, den är ju giftig på sätt och vis.
Eller det ämnet som är bra för hjärtat är också giftigt.
Över huvud taget så är det ju det att det finns ju inga ofarliga ämnen.
Det finns bara mer eller mindre stora doser.
Och fingerborgsblomman har ju skyddat sig då genom att djur som äter den får hjärtklappning eller rent av dör.
Och då äter de förhoppningsvis inte upp den eller släktingar igen.
Och det här gäller ju även då många andra växter som producerar.
Till exempel eftersom en växt inte kan springa sin väg när den blir angripen.
Så måste den producera ett gift för att bli av med till exempel bakterieangrepp eller insekter.
Och det som slår bort bakterier för växter kan ju också vara nyttigt på människor.
Jo, för många av de här växterna som vi använder som medicinalväxter som faktiskt fortfarande används inom medicinen idag.
De är ju antingen inflammatoriska och dylikt.
Och sen finns det ju då de här gifterna som är till för att ta koll på djur.
Och i en mindre dos kan det vara användbart i vissa sjukdomstillstånd.
Fingerborgsörten till exempel försöker slå ut hjärtat.
Men om man har hjärtproblem av vissa typer så kan det vara nyttigt att ta en viss mängd fingerborgsört.
Naturligtvis har man fel typ av problem så är den direkt dödlig.
Mm, som sagt.
Naturligt behöver det inte alltid vara bra.
Oja.
Kan vara farligt.
Oja, stormhatten till exempel är ju oerhört giftig och det är ju ett bra skydd för den.
Vilket också gjorde att man flitigt odlade den under renaissancen för att ta hjälp och tronarvingar och liknande.
Sen har man ju en hel del nya växter som faktiskt används inom medicin idag.
För när man väl blev uppmärksam på det här och började isolera ämnen från växterna.
Så jag visste det, det kom vi in på också.
Att isolera ämnena.
Mm.
Det är ju så att de flesta av ämnena, eller nästan alla ämnena som finns i växterna, går ju faktiskt att framställa på syntetisk väg.
Så varför använder man då fortfarande växter till det?
Oftast är det ju ren lönsamhet.
Därför att en växt producerar naturligt och det går i allmänhet ganska lätt att odla växter.
Men om man ska göra syntetiskt krävs det ju många syntessteg.
Och de här syntesstegen då i labbet, ja, man startar med en viss mängd råmaterial, gör reaktionen och en hel del går ju förlorat i varje steg.
Så för att få fram en lagom dos utav den verksamma substansen så krävs det oftast väldigt mycket råmaterial och massa tid ifrån skickliga kemister.
Och det här blir väldigt dyrt när man lika gärna kan plantera ett fält med blommor.
Ja, eftersom växterna då i fråga har enzymer som finns speciellt just för att framta det ämnet.
Mm.
Överhuvudtaget, här ser man ju också lite skillnad mellan traditionell läkekonst och det moderna.
Tidigare var det ju så att man nöjde sig med att veta att den här decokten den fungerar väldigt bra.
Så den kloka gumman förde det vidare till sin dotter och det gick i arv att det här fungerar bra mot huvudvärk eller något liknande.
Medan många av örten och det som var i brygden i fråga faktiskt inte var verksamma utan det var bara några få som var det.
Men den vetenskapliga medicinen då försöker man hitta de verksamma örterna.
Man experimenterar sig fram systematiskt och när man väl kommer på vilka örter som gör nytta eller vilka kombinationer så kan man sedan försöka komma på vad i dessa örter gör nytta.
Jo, då hade jag tänkt nämna att de tar reda på exakt vad det är för ämnen som är verksamma i örten i fråga.
Och det här är ju viktigt av ett annat skäl också.
Nämligen det att dosera rätt.
Ja just det, för det var ju väldigt svårt.
Vad ska man säga, jag ska ta tre blad av den här örten för att få den effekten.
Det fungerar inte riktigt och som sagt de kan vara giftiga.
I många fall är det ju det att styrkan varierar väldigt mycket med hur mycket det har regnat, hur mycket soligt från växt till växt.
När det gällde digitalis till exempel, fingerborgsörten, så mätte man det i grodenheter.
Man provade helt enkelt hur mycket av de torkade bladen behövdes det förta kol på ett visst antal grodor.
Och på det sättet kunde man få en ungefärlig uppskattning av styrkan.
Men sen kom man ju på att om man tar och mal ihop många blad så får man en sorts medelvärde som har ungefär samma styrka.
Och genom att man nu kan avgöra vad det är för ämne som är verksam så kan man mäta halten och få ännu lite säkrare dosering.
Så nu är det som sagt som jag höll på att nämna förut att de har ju forskat mer och de har kommit på en hel del nya växter, ämnen i växter.
Bland annat kinesiskt tempelträd. Det är mycket som kom från Asien som vi inte kände till tidigare här.
Som innehåller någonting som kallas för ginkgo bilbo. Känner du till någonting om det?
Ja det är namnet på arten och det finns då diverse ämnen i det här som verkar ha positiva effekter på kroppen.
Bland annat är de lite kärlvidgande och verkar öka blodgenomströmning i hjärnan vilket har haft bra effekter på korttidsminne till exempel.
Och det här säljs ju mycket i hälsokostaffärer där man gör stor affär av hur otroligt bra det är.
I allmänhet ska man ju inte tro så mycket på sån reklam men nog är det ingen tvekan om att det finns en del nyttiga effekter.
Sen har vi Maria Tistel till exempel. Den är faktiskt bra mot leverskador.
Ja det har man renframställt en del även nu igen.
Idgran, det har de använt i cancerforskningen mot tumörer.
Den är ju väldigt giftig då men normalt är ju giftet dessutom ironiskt nog inriktat mot hjärtat.
Men en del av andra gifterna är då bra mot cancercellerna.
Jo egentligen så kanske det är lämpliga med tanke på att cellgiftsbehandling är ju inte särskilt trevlig den heller.
Sen har vi faktiskt ett forskning som sommarmålert börjar man använda mot malaria nu.
Tidigare så använde man ett träd som heter kinaträd.
Namnet det kommer ju egentligen inte från Kina.
Jag vet inte om du känner till någonting om det?
Jo det kallas för kin-kinaträdet.
Det var ju ett indiannamn för det är ursprungligen från Sydamerika.
Alltså en rent sammanträffande.
Och ämnet då som finns i det kallas för kinin och det känner de flesta till att det används mot malaria.
Men många av stammarna av parasiten har börjat bli resistenta mot det så att nu har de kommit på ett nytt ämne istället.
Det är då ifrån sommarmålörten.
Samtidigt håller man ju också på att forska på vacciner.
Det finns ju ofta flera sätt att behandla samma sjukdom.
Men det är faktiskt fascinerande för att fortfarande är det så att 40% av alla de mediciner som vi har på apoteket består fortfarande av medicinalväxter.
Eller innehåller ämnen från dem.
Det är inte så många av dem som är direkt tillverkade av medicinalväxterna.
Men ämnena är ju onekligen de samma.
Om man tittar ut i resten av världen så är det fortfarande att man använder traditionell medicin på många ställen.
Jo det gör de och den funkar ibland.
Ibland ja.
Det är ju där det är viktigt att försöka testa ut och göra det effektivt.
Och det var det som den egentligen stora upptäckten med vetenskaplig medicin var.
Att man började systematisera och att det inte bara blev att man hade tur eller otur med vad det var för örtor och hur skicklig läkaren var.
Men om vi fortsätter så här så lär man nog märka att modernatur har en hel del överraskningar kvar åt oss.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.