Matematikens kvinnor
Trots att det har varit svårt för kvinnor att bli accepterade som vetenskapsmän, lyckades några kvinnor bli erkända på 1800-talet.
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Matematikens kvinnor
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription88 repliker · 7:19
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
kvinnor inom forskningen. Idag tar vi upp två exempel. Sonja Kowalewska och Sophie Chiromé.
Sophie Chiromé, vem var det egentligen?
Sophie Chiromé var fransk dotter till en tyghandlare som trillade in på matematiken och var en av de mer framstående matematikern under den sena 17- och tidiga 1800-talet.
Hon var vidare rätt brinnande för sitt engagemang, eller för sin matematik. Det var visst båda två.
Oja. Båda två trotsade sina föräldrar när de försökte börja på ämnet. De gjorde vid väldigt unga år, båda två.
Det sågs inte med blida ögon att kvinnor studerade matematik på den tiden.
Nej. Sophie Chiromé hade det problemet att kvinnor ska inte ägna sig åt matematik.
Så föräldrarna tog ifrån henne både kläder, värmande brasa och stearinljus till att kunna läsa böckerna för att avskräcka henne från ämnet.
Men Chiromé och Kowalewska var ju inte riktigt samtida. Hur var det för Kowalewska då?
Kowalewska föddes ungefär 20 år efter Sofies död.
Eller 1850 ungefär.
Hon kom in på matematiken genom att lyssna på sin farbror som var väldigt välkänd akademiker och att läsa föreläsningsanteckningar från en kurs i analys som hennes farbror hade tapetserat hennes barnkammare med.
Senare när de då växte upp och i sitt engagemang inför just matematiken, vad tillförde de?
Sophie Chiroméns huvudsakliga arbete bestod i att hon hittade utmaningar.
Hon hittade problemställningar eller tävlingar.
Sen gav hon sig fan på att lösa det där.
Hon satte sig ner och jobbade och jobbade och jobbade.
Och nådde fram till halvhyfsade resultat.
Ofta väldigt, väldigt uppfinningsrika.
Väldigt, väldigt klarsynta.
Väldigt, väldigt kraftiga.
Men de saknade det där lilla extra.
De hade inte förklarat kopplingen till det de skulle förklara tillräckligt väl.
Eller de var inte tillräckligt formellt matematiska.
Kowalewska då?
Kowalewska skaffade sig genom ett förkläde.
Hon gifte sig med en ung ryss enbart för att få åka iväg till universitet och studera.
För man fick som kvinna i Ryssland inte resa utan skriftligt tillstånd från antingen fadern eller mannen.
Och hennes far var genom hela hennes livstid aktivt emot hennes studier om matematik.
Men hennes man var det inte?
Hennes man gifte sig med henne.
Han fick en fin titel på köpet.
Hon fick en nyckeldocka som kunde skriva på papper åt henne.
Sen åkte hon iväg till universitet och studerade matematik istället.
Och hon gick betydligt längre än Sophie Germain rent formellt.
Hon fick sig en stadig utbildning av Weierstra, som var professor vid Göttingens universitet.
hade ärvt Gauss professorstolar.
Vad jag förstår så fick ju inte Germain något vidare akademiskt erkännande för den i efterhand.
Ungefär som en konstnär.
Men Kovalevska fick det medan hon levde.
Hon la ner mycket energi genom hela sitt liv.
Med hjälp av lite olika herrar här och var så kom hon någonstans.
Weierstra gav henne en stadig utbildning.
Och även en doktorshatt.
För hon spottade ur sig tre stycken avhandlingar som var och en var tillräckligt bra.
Och klarade sig inte för att förtjäna en doktorshatt.
Så efter att ha tryckt på universitetsstyrelsen tillräckligt länge så lyckades han ge henne en doktorstitel.
Och ett tag senare, ett par decennier senare så var vår egen Stockholmsmatematiker Gösta Mittag Leffler
har ankomit i kontakt med Kovalevska och utövade sitt inflytande på Stockholms universitet
för att ge henne en gästprofessur på fem år.
Men vad hände efter gästprofessuren då? Hur länge varade den?
Den varade i fem år mellan juni 1884 och juni 1889.
Och sedan i juni 1889 konstaterade de att hon var ju faktiskt rätt bra.
Hon kunde det. Hon kunde vara riktigt stimulerad, inte sägs mer än.
Hon passade alldeles utmärkt för den uppgiften han hade.
Så hon fick en professur vid Stockholms universitet.
Och var därmed den tredje i de europeiska universitetens historier att överhuvudtaget innehav en professorsstol.
De två tidigare var fysikern Laura Bassi och matematikern Maria Agnesi som båda två var aktiva ungefär vid renaissancen.
Men Germain fick ju som sagt inte något vidare erkännande.
Hon blev visst erbjuden. Det bästa hon blev erbjuden var någon slags instruktörspost.
Jo, som sagt var det så det enda jobb Germain fick när hon väl hade fått sig sin utbildning och fått sina väldigt klara synuppsatser publicerade.
Det var att få en post som guvernörska.
Hon skulle lära ut aritmetik, grundläggande räknesätten, plus minus gånger och division.
Flickskolaelever.
Och var ganska deprimerad över det för som hon uttryckte det att hon var själv ingen vidare på multiplikation.
Hade ingen koll på det.
Synd.
Men hur slutade Germains liv då så att säga?
Fortsatte hon även att ge ut sina papper och så vidare?
Hon fortsatte genom hela sitt liv och hon fick hedersomnämnande efter hedersomnämnande i olika tävlingar hon deltog i fram till dess.
Så att hon slutligen när folk äntligen började bry sig om henne överhuvudtaget dog i bröstcancer 1831.
Och på dödscertifikatet så hade hon inte titel matematiker.
Hon kallades inte vetenskapsman.
Utan hon var rentier.
Alltså ägarinna.
Hon ägde mark.
Hon ägde kapital.
Hon hade tillgångar.
Och det var hennes enda funktion i samhället officiellt.
Kovalevska då?
Hur gick det för henne?
Kovalevska fick professuren.
Hon deltog med lysande resultat i Europas akademiska liv.
Ända fram till 1891.
När hon direkt efter att ha släppt ifrån sig ett lysande arbete som klargjorde en annan matematikers idé.
Drabbades av influensa.
Som förvärrades av att hon fick lunga inflammation ovanpå den.
Och dog av sliterna.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.