Uppfinningarnas historia
Är det verkligen sant att "nöden är uppfinningarnas moder". Är alla uppfinningar till för att vi vill vara lata eller kunna kriga bättre? Varför finns i så fall musikinstrument?
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Uppfinningarnas historia
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription132 repliker · 7:35
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Man säger ju att krig och lättja är uppfinningarnas moder. Stämmer det här?
Nej, det håller jag inte alls med om. Trots allt musikinstrument då?
Ja, det kan man ju inte kalla för lättja eller krig egentligen.
För jag tror inte att man kan kriga med de som finns, nej.
Nej, även om vissa av dem kan vara ganska tunga.
Men trots allt, folk har lagt ner väldigt mycket energi på att göra avancerade musikinstrument.
I många fall har ju de varit nästan det mest avancerade under sin era.
Det finns ju många skäl till att uppfinna förutom krig och lättja.
Jo, det kan det finnas. Kan du nämna några fler skäl?
Jag äter ju ren nyfikenhet eller att man bara råkar hitta någonting man kommer på att vara användbart.
Ja, slumpen är en väldigt stor.
Oja, till exempel på 1800-talet så hittade Hertz en märkligt fenomen.
När han hade en gnista i sitt elektriska laboratorium så reagerade järnfilspånet att han hade ett glasrör på den flera meter bort.
Oj, det var ett rätt långt avstånd.
Och då tänkte han ju, kan man använda det här för att skicka en signal?
Så han provade.
Och det visade sig att spraka med en gnista så kunde man också få en annan apparat att reagera på det.
Var det inte så? De här, åh, morse-språket.
Det fanns ju telegrafer redan innan men då måste man ha en ledning som skickar signalen.
Men det här skedde genom luft.
Aha, så det var så man kunde göra på exempel vid båtar och sånt sen.
Och det här utvecklas sedermera då till radion.
Det är därför som också på tyska är man tala om rundfunk för rundradio.
Funk betyder just gnista.
Jaha, det visste jag faktiskt inte.
En annan uppfinning som, jag tror den har inte uppkommit av en slump, det är väl flygplanet, flygmaskinen.
Nej, det var jättemånga som ville flyga.
Jo, människan har ju alla tider velat försöka flyga.
Oja, men där visste man ju vad man ville uppnå.
Det var bara det att man visste inte riktigt hur.
Nej, även om det var många som hade sina teorier.
Oja, luftballongen var ju ett sätt.
Men många ville ju ha, ja, att kunna flyga mer likt fåglarna.
Och vad bröderna Bright gjorde, det var ju att de helt enkelt, de lyckades hitta rätt lösning.
De använde rätt metoder för det.
Men det var inte något slumpmässigt sökande eller något sånt.
Det var rent intresse.
Men det är väl så att de flesta uppfinningar har väl uppkommit av en slump?
Jag vet inte. Jag tror att det är svårt att räkna efter egentligen.
Ibland är det ju slump.
Och ibland är det att någon får en plötsligt infall.
Men det är kanske inte slumpmässigt.
Och ibland är det ju för att man vet att man har ett problem som man måste lösa.
Klockor till exempel.
Det var också en sån precis som flygmaskinen.
Att man hade någonting som man visste vad man ville få fram, men inte hur.
Och det var ju då ett pris som utlystes i England på 1600-talet.
Just för att skapa en noggrann klocka som inte drog sig.
Man behövde den för navigationen.
Och där var det många som tävlade.
Det tog lång tid när man till sist fick fram en så bra klocka.
Men man visste vad problemet var.
Men nu behöver man bara hitta en bra lösning.
Datorer är väl någonting som kan ha uppkommit av en slump?
Eller delvis kanske?
Ja, vissa bitar av datorer har vi folk kommit på på olika sätt.
Det var ju till exempel då vissa av de tidigare minnena var baserade på vibrationer av kvicksilver i långa rör.
Där påstås att orgelrör har spelat in för att inspirera uppfinnen.
Medan då annat har varit beställda lösningar.
Sen så finns det ju andra skäl också.
Vi har ju till exempel misstag.
Ja, det är rätt vanligt ja.
Till exempel så försökte ju kinesiska alkemister hitta på en odödlighetselixir.
Vilket man väl vet idag att det inte är så möjligt.
Ja, eftersom de gamla taoisterna fortfarande inte i livet så tror jag att de misslyckades.
Men de hittade på att om man brannar kol, svavor och salpeter så får man något som reagerar lustigt när man antänder.
Ja, fyrverkerier, krut.
Ja, som då man senare ska vi säga förfinade nojar man kan debattera i Västerlaren till att använda som vapen.
Där är att man tar en gammal uppfinning och använder det till något nytt.
Ja, men fyrverkerier använder de väl väldigt tidigt i Kina.
Ja, och de i sin tur förfinades när man ville göra raketer då, rymdraketer.
Det är samma princip när man tar över den på ett nytt område.
Man lånar sig en idé.
Känner du till något om glödlampan exempelvis?
Ja, det var ju ett problem man visste om att man hade.
Man behövde belysning, framförallt i gruvor.
Men man kan inte ha en lågad i gruvorna, framförallt inte kolgruvor.
För då kan metanet antändas.
Det fanns en hel del gasfickor där.
Då visste man att om man tar två kolstavar och sänder ström genom dem så kan man få en ljusbåge mellan.
Och den lyser väldigt starkt.
För starkt.
Men det är väl fortfarande så att det riskerar att antändas också.
Ja, men man kunde stänga in den glaskupan var tanken.
Problemet var det att det här ljuset var alldeles för intensivt för att vara bra i en gruva.
Så då började man leta efter andra möjligheter.
Ederson fick väl en idé en dag när han råkade bränna upp någon ledning eller något sånt.
Att man kanske kunde utnyttja en glödtråd.
Men om man ska ta några exempel av vad som har orsakat olika uppfinningar.
Om man tar krig då, för det har trots allt orsakat en hel del uppfinningar.
Nätet till exempelvis.
Du menar internet?
Internet, ja.
Ja, det var ju då att man kände ett behov av säkra kommunikationer.
Och idén är att då har man ett stort diffust nätverk som om en del går sönder så kan man alltid skicka signalerna runt den.
Men finns det inte en hel del, förutom internet då, men en hel del militära uppfinningar som har fått betydelse i atomkraften till exempel?
Ja, till exempel.
Det börjar liksom atombomben.
Ja, eller radarn.
En gång i tiden var ju radarn enbart avsedd militärbruk.
Men nu använder man den både för civila saker som flyget eller radarvarnare på bilar.
Eller varför inte GPS?
GPS?
Global Positioning System.
Det är den här man kan navigera sig med.
En sån där som jag skulle behöva, jag har inget lokalsinne.
Just det, det är väldigt praktiskt.
Men det var ju en militär uppfinning, det är fortfarande en militär som har stått för mycket av utvecklingsarbetet.
Men den har enormt mycket civila tillämpningar.
Finns det någonting som har skett tvärtom också?
Du menar civila uppfinningar som blir militära?
Ja.
Ja, vi har ju till exempel krutet.
Ja, naturligtvis.
Det var ju en leksak då som blev högst våldsam.
Sen har man ju andra intressanta infallsvinklar.
Religiösa skäl till exempel.
Religiösa skäl?
Ja visst, ja munkarna, de uppfann väl en hel del.
Ja, på 1100-talet så tyckte åtminstone sisternienserordnen att det var ju jättebra om man kunde bygga kvarna.
För då behövde inte bönderna jobba så mycket.
Och då fick de ju tid över att be och vara religiösa.
Det här måste ha väldigt stora skillnader beroende på vilken sorts religion man trodde på.
Eller vilken inriktning av den kristna religion man trodde på.
Ja, men det här var ganska allmänt förekommande då under högmedeltiden.
Att kyrkan var väldigt mycket för införande av ny teknik.
Och adeln var emot den.
För den störde ju deras ekonomiska privilegier.
Jag skulle vilja påstå att dagen är nästan tvärtom.
Om man tar de riktigt, ska man säga, traditionsbundna delarna av kyrkan.
Oh ja, men man ska inte glömma att religioner i vissa fall har hjälpt fram tekniken.
Det är ju till exempel av religiösa skäl mycket av astronomin utvecklades.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.