Väder
Sedan människans regndanser då stammens regnmakare försökte blidka gudarna har man försökt ändra vädret. Skjuta kanon på molnbankar är en annan intressant metod som givetvis inte fungerade. GåR DET överhuvudtaget att kontrollera vädret?
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Väder
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription139 repliker · 9:26
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
– Uff, vilket väder. Jag önskar att man kunde göra någonting åt det.
– Ja, det kan man ju egentligen.
– Och det säger du nu? När jag redan är blöt?
– Ja, där har man ju lite av problemet. Det är enklare att skapa regn än att ta bort regn.
– Jaha, varför då?
– Jo, regn bildas ju då när små dammkorn eller stoffpartiklar upp i molnen får på sig vattenmolekyler.
De kondenserar på det, det blir en större liten klunga eftersom det blir ännu mer vattenmolekyler på och man får en droppe som börjar falla.
Och då tänkte ju några, om man tar och lägger till lite extra stoff, borde det i så fall uppstå regn?
– Ja, det borde ju binda till det stoffet då.
– Just det. Så där har man provat. Man har från flygplan hällt ut silverjodid över moln och man kan få det att börja regna.
Inte sådär att det blir otroligt mycket regn, men det går att öka mängden regn.
– Det finns alltså ingen sätt att stoppa regnet på i alla fall.
– Ja, om du kan få ett moln att regna slut så blir det ju inte så mycket kvar innan det når fram till dig.
– Ja, det förstås. Det flyttar sig ju.
– En annan möjlighet är att försöka värma upp luften också så att man tar och till exempel får bort dimma.
– Dimma är ju egentligen en massa små vattendroppar.
– Ja, det är samma som moln.
– Så värmer man upp ett område tillräckligt mycket så borde man ju då kunna bli av med dimman därifrån.
– Och där har man försökt med en del flygplatser.
– Finns det någon historia när det gäller väderkontroll?
– Ja, människor har ju hållit på med regndanser i alla år.
Men verkliga försök att kontrollera vädret dök nog upp i och med 1700-talet ungefär.
– Jaha, vad händer då?
– Jo, det var några som hade observerat att det verkade regna ganska mycket över slagfält där krutröken stod tät.
Förmodligen var det här felaktigt eftersom vanlig krutrök förmodligen inte är så bra på att starta regn.
Och ja, det känns ju antagligen ganska deppigt på ett slagfält.
– Men man provade att använda kanoner för att skjuta på moln och se om man kunde få dem att börja regna.
– Det gick inget vidare.
– Nej, men de startade i alla fall försöken.
– Och under andra världskriget sedan så var det många som var intresserade av det här.
Och då, amerikanska försvaret inledde ju en del arbete.
Och det var ju då man börjat prova det här med silverjodid just.
– Och visar man rätt förtjust i det.
– Jaha, finns det några andra värderfenomen som man kan kontrollera?
– Eller som man i alla fall har börjat kunna?
– Ja, det beror lite på hur man ser saken.
Dimma är ju ett enkelt exempel.
– Mm.
– Och sen finns det ju större saker man har experimenterat med att försöka kontrollera.
– Till exempel orkaner.
– Ja, det har de ju inte lyckats särskilt väl med skulle jag vilja säga.
– Nej, verkligen inte.
Problemet med orkaner är ju att när de är väl igång så är det så stora och så energirika fenomen så att vad den människan gör så har en ganska liten påverkan.
– Men den väg orkanen tar är ju relativt slumpmässig eller kaosart.
– Det är väl väldigt små detaljer som gör att den beges åt ett visst håll. Det borde väl gå?
– Det borde gå. Och det är just det man har försökt påverka.
– Ja.
– Återigen är det amerikanska försvaret som har gjort en del experiment.
– De skickade upp en del flygplan på 50- och 60-talet just för att beså vissa delar av orkanen med silverjodid och försöka se om man kunde få den att åka längre ut i havs.
– Mm.
– Det gick väl inte så där otroligt bra. Det gick inte dåligt heller. De fick en del intressanta data och sen insåg de ett problem.
– Om en orkan de hade hållit på och manipulerat med skulle åka in över land och göra skada så skulle man ju skylla på dem.
– Ja, och med USA då så borde det bli en del stämningar.
– Mm. Och på samma sätt så är det många andra som man drar sig lite grann för att hålla på med sånt.
– Mm.
– Men modern kaosteori visar ju då att det kan mycket väl fungera sånt här.
– Mm. Men man kan väl i alla fall förutsäga orkaner relativt väl idag?
– Ja, det är lite lurigt. Man vet ju att orkaner förekommer när det blir tillräckligt varmt i vattnet under.
– Mm.
– Då stiger varm och fuktig luft uppåt och man får en cirkulerande fenomen som snabbt blir större och större och större och större.
– Ja, just det är orkaner startar väl ute till havs.
– Mm.
– Det är typ karibiska havet nere över vissa delar av stillhavet.
– Mm.
– Det är ganska väldefinierade områden som man kan hålla uppsikt över dem.
– Mm.
– Men när det här första stadet inträffar, där kan man ju tänka sig att påverka det på ett eller annat sätt.
– Mm. Finns det någonting annat som har testats när det gäller väderkontroll?
– Ja, det beror på om man menar avsiktlig eller oavsiktlig väderkontroll.
– Ja. – Oavsiktlig väderkontroll inträffar ju genom växthuseffekten.
– Mm. – Mm. – Mm. – Det är ju egentligen en oavsiktligt fenomen som höjer den allmänna temperatur.
– Ja, det är oklart. – Ja. – Även om det är oklart vad det blir för effekter på klimatet.
– Mm. – Mm. – Och man kan ju diskutera då om man inte kan också motverka det här.
– Jaha. – Ja. – Till exempel genom att sätta igång konstgjorda algblomningar ute till havs genom att sprida ut järn i havet.
– Därigenom kan man ju minska koldioxidhalten. – Varför järn?
– Jo, normalt finns det ganska lite järn i havsvatten. – Jaha. – Och det behövs för algernas tillväxt.
– Jaha. – Så att om man tillsätter järn så kommer de lokala algerna att börja blomma upp.
– Och de suger ju sig koldioxid. – Mm. – Och sedan sjunker de ner då till havsbotten eller blir uppätna av djur.
– Finns det möjlighet att förändra temperaturer? Och ändra klimatet på det viset?
– Det är tänkbart även om det är förmodligen rätt svårt.
– Mm. – Det är ju så att solen producerar ju den värme vi upplever i klimatet.
– Mm. – Men man skulle ju kunna tänka sig skymma solen eller reflektera in mer solljus.
– Mm. Finns det någon som har testat det?
– Ja, ryssarna har gjort det. De skickade upp en satellit för ett antal år sedan med aluminiumfoliesegel.
– Mm. – Och den skulle reflektera ner ljuset.
– Det skulle vara ljuset över vissa delar av Sibirien.
– Mm. – Det fungerade ganska bra. Man kunde klart att se den från marken och den lyste upp en del.
– Det var ju inget stort experiment, men det gav intressanta data.
– Mm. Men varför har man inte gjort det? Det skulle ju gå att odla till exempel i Sibirien i så fall.
– Det är förmodligen ganska dyrt att göra det här. – Ja, det kostar mer än det smakar.
– Än så länge åtminstone. Men möjligheten finns ju.
– Mm. – Och på samma sätt kunde man ju tänka sig motsatsen.
– Att skymma ljuset till exempel för en del av, låt oss säga, karibiska havet där man misstänker att en orkan kan tänkas bildas.
– Mm. Skulle det kunna gå eventuellt att styra väder så att man kan få regna i öken till exempel?
– Det är förmodligen väldigt svårt. Därför att där har man klimatceller.
– Luft stiger upp och blir varm över ekvatorområdena.
– Mm. – Och sen så drar de iväg norrut.
– Över ökenområdena, där är så att säga, fuktigheten finns högt upp i atmosfären.
– Mm. – Och sen så regnar det ner ur de tempererade zonerna.
– Så att, och därmed så blir det väldigt svårt att ändra på de här stora cyklerna för att göra det fuktigare i öken.
– Mm. – Men man ska ju tänka på det att växtlighet och sånt påverkar ju klimatet rätt rejält.
– Ja, det gör det ju faktiskt.
– Det här man säger att regnskogarna, jordens lungor, det är egentligen fel.
I den meningen att de producerar inte det syre som vi har i atmosfären.
Det mesta syret kommer från alger i haven.
Men vad de är är snarast jordens näsa.
De fuktar luften väldigt effektivt.
– Jaha. – Mm.
– Så att det kan man plantera mer skogar och kanske plantera in skogsområden man förser med avsaltat vatten.
Till exempel i ökeområden kan man ju öka luftfuktigheten lokalt.
– Mm. – Och där kanske kan sätta igång en återkopplingsprocess
som gör att det blir mer och mer fuktigt.
– Men så mycket som vi känner till om vädret och hur det fungerar idag.
Skulle det gå att göra ett slutet system?
Jag vet att det går att göra ett slutet ekosystem.
Men skulle det gå att göra ett med ett väder också?
Att du skapar ett väder inne i det systemet?
– Mm. Det är nog mycket tänkbart.
– Egentligen kan man ju få sådana systemer redan i till exempel läskedrycksflaskor som står förslutna.
– Mm. – Där ser man ju ibland droppar utav vatten ovanpå som har kondenserats.
– Ja. – Ja.
– Det är helt enkelt vätska som har avdunstat inuti flaskan, kondenserat uppe på taket och faller sedan ner igen.
Det är ju ett sorts mycket, mycket litet regn.
– Finns det någon ny teknik idag som är aktuell?
– Ja, det är ju då de senaste resultaten inom dynamiska system, eller det man normalt kallar för kaosforskning.
– Mm. – Där man börjar förstå hur kaotiska system inte bara uppför sig, utan också hur de kan påverkas.
– Mm. Ordning är kaos, tror jag det. Någon som sa.
– Ja, det kan man säga. Kaos går ju inte att styra.
Inte på det här gamla klassiska sättet, man får exakt det svar man vill ha.
– Men det finns ändå en viss ordning i det?
– Det brukar göra det. Och kan man hitta den här ordningen, på det tekniska språket är det de instabila fixpunkterna.
Då kan man också utnyttja dem för att därigenom få lite mer inflytande över det.
Man får inte total kontroll över det, men man kan få det att uppföras ungefär som man vill ha det.
– Mm.
– Och eftersom det är så himla känsligt för störningar så kan man också använda ganska små influenser för att få det att komma någon vart.
– Men det är ju lite svårt då, eftersom man inte känner tillräckligt mycket om det än.
– Mm. Men det går ju att lära sig mer och det häpnadsväckande mycket har redan gjorts.
– Mm. Så det här gamla ordspråket som finns, alla talar om vädret men ingen gör någonting åt det, det stämmer inte längre.
– Jajamän.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.