← Tillbaka till radioufs.com

Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Mikrofon

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Mpemba-effekten

Om du kyler varmt vatten och kallt vatten samtidigt, vilket stelnar till is först? Förvånande nog är svaret i vissa fall att varmt vatten når nollpunkten snabbare, vilket verkar extremt ologiskt. Faktum är att forskarna fortfarande är oense om vad detta beror på.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om Fysik och sänds 2003-11-09 i Förklarade fenomen. Längd: 03:12
Transkription31 repliker · 3:10

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Mpemba-effekten. Varmare vatten fryser faktiskt under vissa omständigheter snabbare än kallt vatten.

  2. Det är en förvånande sanning som är rätt omdiskuterad.

  3. Den har varit delvis känt ända sedan Aristoteles.

  4. Den har observerats i en del vetenskapliga verk av både Francis Bacon och Descartes och varit känd folkloristiskt rätt mycket.

  5. Men samtidigt har naturligtvis många avfärdat det som fullkomligt absurt.

  6. Idag är den känd för vetenskapen som Mpemba-effekten.

  7. 1963 observerade en högstadielev i Tanzania vid namn Mpemba att när de gjorde glass så skulle de låta den varma mjölken som de hade vispat ihop med vanilj och annat svalna innan de satt in den i frysen.

  8. Men han hade inte tid utan han satt in den varma mjölken. Ändå frös hans glass snabbare än klasskamraternas.

  9. Han påpekade det här för sin lärare som sa att han hade fel. Han måste vara förvirrad. Så är det ju inte.

  10. Mpemba frågade lite senare en bekant som ägnade sig åt glassförsäljning som intygade att ja visst så gör vi alla för att snabba på nedkylning.

  11. Vi ställde in det varmt i kylen.

  12. En professor vid namn Osborn besökte skolan och fick höra om experimenten.

  13. Han gick hem till labbet och sa åt en av sina labbassistenter att göra om försöket.

  14. Labbassistenten återvände och förklarade.

  15. Jo då, det varma vattnet fryste snabbare än det kalla men vi lovar att göra om experimentet tills vi får rätt svar.

  16. Ja, Osborn och Mpemba skrev en artikel som beskrev effekten tillsammans och publicerade 1969.

  17. Och det här visar verkligen vikten av att stå på sig och göra experiment för att visa att man har rätt även om auktoriteterna inte riktigt tror på det.

  18. Frågan är dock, varför händer det?

  19. Och det intressanta är att trots att det är ett så pass enkelt försök så är vi fortfarande inte säkra på vad som orsakar det.

  20. Det är naturligtvis ett problem att ja, tar man för varmt vatten så kommer det naturligtvis inte att frysa.

  21. Och det visar sig att det beror litegrann på vilken sort kärl och hur man kyler ner vattnet.

  22. Det här gör att det är ett ganska känsligt experiment så om olika personer försöker upprepa det så blir det inte alltid samma resultat.

  23. Detta har gjort det mycket problematiskt att genomsom vad som händer.

  24. Enligt en teori så är det helt enkelt så att det finns mindre lösta gaser i varmt vatten.

  25. Och detta gör att det också har en något högre fryspunkt än det kalla vattnet som förmodligen har mer löst gas.

  26. En annan möjlighet är konvektion.

  27. Kallt vatten har samma temperatur och när det börjar frysa så fryser det på ytan vilket isolerar och gör att det blir en långsammare nedkylning.

  28. Medan det varma vattnet cirkulerar så att varmt vatten stiger upp, kyls ner och det blandas och därför snabbare når en låg temperatur.

  29. Det finns också möjligheten att den varma kärlet smälter is och frost under sig vilket gör att det får en tätare koppling till den kalla ytan under vilket gör att den blir en bättre värmeöverföring.

  30. Det kan också vara så att det är avdunstning som gör att en del av varmvattnet hinner avdunsta så att det finns mindre vatten att frysa in.

  31. Vi vet fortfarande inte varför som händer men det här är ett alldeles utmärkt experiment för amatörforskarna att försöka bringa klarhet i.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Batteriets historia

Med en ebonitstav och ett kattskin kan man lätt framkalla statisk elektricitet. Detta är självklart en rätt värdelös metod för att få fram "portabel" energi. Alltså behöver vi en energilagring, ett batteri. Från Voltas stapel till dagens Nickel-metallhydrid-batterier, vi har dock långt kvar till det perfekta sättet att lagra energi.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om Teknik och sänds 2003-11-02 i Förklarade fenomen. Längd: 02:36
Transkription27 repliker · 2:35

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Batterier.

  2. Elektricitet kan lagras kemiskt och det är en rätt praktisk metod eftersom det är svårt att lagra elektricitet som sig själv.

  3. Det närmsta man skulle kunna göra är att ha en supraledande spole där den cirkulerar runt men det är naturligtvis svårt att tekniskt få det att fungera.

  4. Eller så använder man en kondensator där ett elektriskt fält mellan två plattor upprätthålls men det är väldigt flyktigt.

  5. Det är enklare att ta och utnyttja att molekyler gärna låter sig påverkas av elektricitet.

  6. Elektriska batterier är 200 år gamla.

  7. Innan dess var man tvungen att använda sig av statisk elektricitet.

  8. Man använde till exempel ett klot av svavel som roterade mot en borste eller kattskinn vilket laddades upp men var också väldigt ineffektivt.

  9. Alessandro Volta, professor i naturfilosofi vid Universitetet i Pavia, Italien, skrev dock 1800 ett intressant brev till Royal Society i London.

  10. Han hade provat att göra en stapel av omväxlande silver och zinkplattor som han hade satt trasor mellan som han hade rängt in i saltlake.

  11. Det här producerade en konstant ström och blev sedermera känd som en Volta-stapel.

  12. Utvecklande batterierna gick vidare.

  13. 1836 utvecklades den så kallade Daniel-cellen som var mer avancerad och skilde mellan två vätskor.

  14. En med kopparsulfat och en med zink i svavelsyra som skildes oss mellan oxtarmar.

  15. Lite senare utvecklades George Léne Le Conché 1866 ett system baserat på zinkstavar, kolstavar och salm i akobrunsten.

  16. Vilket är precis det som ingår i de vanliga ficklampsbatterierna.

  17. Han uppnådde ett 1,5 volts batteri.

  18. Det här blir starten för mycket utveckling av telegrafer, fördörrklockor och elektriska system.

  19. En mer avancerad uppladdningsbart system utvecklades av Gaston Planté 1859 där det var svavelsyra och bly.

  20. Vilket är samma princip som vi använder i bilar idag.

  21. Och svensken Waldemar Ljungner utvecklade på 1800-talet nickel-cadmium-batteriet.

  22. Vi har gått från att ha enstaka batterier till att en ordinär familj har 40-60 batterier.

  23. Och vi får allt mer utrustning baserade på batterierna.

  24. Därför är det väldigt viktigt att utveckla effektivare sätt att lagra energin.

  25. Man är nu inne på att utveckla metallhydridbatterier som undviker tungmetaller och även plastbaserade batterier.

  26. Ju mer av all vår tillvaro som blir elektrisk och elektroniskt, desto mer kommer vi också att se fler och fler avancerade batterier.

  27. men det startade med Volta stapel.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Solstrålar

Varför ritar man ofta solen som en rund ring med en massa streck som går ut från den? Förklaringen beror naturligtvis på hur vi ser solen när vi kisande tittar upp mot den.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om Astronomi och sänds 2003-09-14 i Förklarade fenomen. Längd: 02:49
Transkription30 repliker · 2:47

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Solstrålar. De flesta barn ritar solar som en ring omgivna av linjer.

  2. Solstrålar. Varför gör de egentligen det?

  3. Ljus rör sig vanligen längs räta linjer och därav tal om ljusstrålar och solstrålar.

  4. Men det är knappast det som får barnen att teckna solen som de gör.

  5. Om man tittar på solen däremot så ser man den bara som ett homogent ljusfält.

  6. Men det får också våra ögon att kisa kraftigt och det bryter ljuset.

  7. Vi får helt enkelt diffraktion i de hårstrån som omger ögonen.

  8. Ljuset består ju egentligen av vågor.

  9. Och de här vågorna, när de kommer omkring ett föremål, till exempel ett hårstrå, så bryts de och rör sig åt olika håll.

  10. Och när de sedan kolliderar igen så uppstår både olika färger och ljus och mörka fält.

  11. Det är lite samma effekt som när vågorna i en hamn träffar en stolp i vattnet.

  12. De sprids ut åt olika håll.

  13. Men det här effekten är inte det enda skälet till att man kan tala om solstrålar.

  14. Man kan normalt bara se ljus om det når ögonen.

  15. Så en ljusstrål i helt ren luft eller vakuum skulle inte synas.

  16. Så när man i science fiction-filmer visar laserstrålar så är det egentligen orealistiskt om det inte finns en massa rök i vägen som skulle kunna bryta av ljusstrålen och sända lite av energin mot våra ögon.

  17. Men, ibland kan man se verkliga ljusstrålar på himlen, de så kallade krepuskulära strålarna.

  18. Det ser man till exempel framförallt mot kvällen när det finns hål i moln och då ser man det som parallella kolumner av solbelyst luft med mörkare skuggor emellan.

  19. Det här är effekten av att det finns damm, saltstoff, vattendroppar och föroreningar och även atomerna i luften själva som när de träffas av ljus sprider ut det lite åt olika håll.

  20. Det här är samma effekt egentligen som leder till att himlen i blå och solnedgångar blir röda.

  21. Ralej-spridningen.

  22. Ljusstrålarna sprider ut sig från de här små hindren.

  23. Den effekt vi ser är den mäktiga ljuspelare som man ofta brukar avbilda i tavlor och annat.

  24. De verkar sprida ut sig och luta på samma sätt som att de parallella fororna i en åker ser ut att gå ihop mot horisonten på andra sidan.

  25. Ibland kan man också se antikrepusculära strålar på motsatt sida.

  26. Om man vänder sig bort från solen på en sån här moln idag så kan man nu se de här ljusa och mörka strålarna gå ihop mot den antisolära punkten.

  27. Den punkt på himlens kloten som är exakt motsatt solen.

  28. Det är samma effekt återigen som när man står på en plogad åker och vänder sig åt andra hållet och ser plogfororna gå ihop.

  29. Kort sagt, vi kan se en mängd strålar men det beror väldigt mycket på att ljus faktiskt är vågor.

  30. och sprider sig på märkliga sätt.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

årstider på olika planeter

Vad skulle du tycka om en sommar som varar i 20 år? Om du gillar én kanske det skulle vara intressant att ta en titt på en näraliggande planet. Problemet är dock att det är en smula för varmt och syrefattigt.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om Astronomi och sänds 2003-09-07 i Förklarade fenomen. Längd: 03:25
Transkription57 repliker · 3:23

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Jorden har årstider beroende på att jordens rotationsaxel lutar.

  2. Den lutar 23,5 grader ifrån det plan som jorden rör sig runt solen.

  3. Det här betyder att under ena halvan av året så pekar den i den riktning mot solen om man är på norra halvklotet,

  4. vilket gör att dagarna blir längre och det blir varmare.

  5. Och när jorden är på andra sidan, eftersom axeln alltid pekar åt samma håll, mot polstjärnan,

  6. så blir det å andra sidan dagarna kortare och kallare.

  7. Det här är intressant för andra planeter och andra förhållanden.

  8. Merkurius, den innersta, har 28 graders lutning, men det spelar ingen större roll för klimatet, därför den saknar atmosfär.

  9. Dessutom roterar den bara ett varv runt sin axel tre gånger på två år.

  10. Det här gör att den knappast kan kallas ha årstider i vår bemärkelse,

  11. snarast är det långa dagar och långa nätter där solen verkar röra sig över himlen i oregelbundna mönster.

  12. Det varierar mellan 90 Kelvin-temperatur på natten upp till ett par hundra grader på dagen.

  13. Venus å andra sidan har bara tre graders axelutning.

  14. Detta skulle naturligtvis inte ge dig några större årstider,

  15. men dessutom har den väldigt tjock atmosfär som gör att temperaturen är samma året över,

  16. ungefär 500 grader.

  17. Mars å andra sidan har betydligt mer årstider.

  18. Dessutom har den en bana som inte är lika cirkelrund som jorden.

  19. Dens avstånd varierar från 1,36 till 1,64 astronomiska enheter,

  20. alltså det avstånd som finns mellan jorden och solen.

  21. Dessutom lutades axel 24 grader.

  22. Det här gör att klimatet blir extremt.

  23. Om vintern så blir den sydpolen mycket kallare,

  24. eftersom under den perioden är också mars längre från solen.

  25. Dessutom blir årstiderna olika långa.

  26. Våren och sommaren på norra halvklotet är längre än på södra.

  27. Det här gör att klimatförändringar blir stora

  28. och att på vintern blir så kallt på sydpolen

  29. att koldioxid fryser till snö och lufttrycket planeten överminskar.

  30. Jupiter å andra sidan har knappt någon lutning

  31. och där kan man inte tala om årstider.

  32. Saturnus lutar en smula,

  33. men återigen är det inte inga större skillnader klimatmässigt.

  34. Däremot kan man från jordens sida se hur ringarna vickar fram och tillbaka.

  35. Uranus å andra sidan har 82 graders axellutning

  36. och detta gör märkliga effekter fast den är väldigt långt ifrån solen.

  37. Under de 20 år långa årstiderna,

  38. så under sommaren,

  39. så pekar ena sidan alltid mot solen

  40. och den värms upp.

  41. Låt vara att det fortfarande är många hundra grader under noll grader.

  42. Sen efterhand så glider det över

  43. och den byter pol som alltid lyser mot solen.

  44. Effekten av det här blir enorma vårsormar.

  45. bubblor utan metaniset stiger upp med atmosfären

  46. och skapar märklig turbulens.

  47. Pluto å andra sidan, ännu längre ut,

  48. rör sig i en väldigt elliptisk bana.

  49. Vi vet inte så mycket om hur axeln lutar,

  50. men däremot verkar det som att den ibland

  51. blir så pass kall att hela atmosfären fryser till is.

  52. På samma sätt,

  53. kometer pendlar mellan solsystems ytterkanter och innerkanter,

  54. där de är djupfrysta i ytterkanten,

  55. och när de kommer in så hetas den gas och is på dem som finns upp

  56. och de slänger ut sina slöjor.

  57. Det kan sägas vara solsystemets största sommartider.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Isotoper

"Du är de isotoper du äter". Kol14-metoden är ett känt sätt att ta reda på någontings ålder. Det finns dock fler saker man kan ta reda på med liknande metoder: sedan länge utdöda djurs matvanor bland annat.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om Kemi och sänds 2003-08-31 i Förklarade fenomen. Längd: 03:18
Transkription33 repliker · 3:17

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Du är det isotoper du äter.

  2. Isotoper är varianter av grundämnen som skiljer sig från den vanliga versionen med beroende på hur många neutroner de har i kärnan.

  3. Det här har inga större kemiska effekter men däremot har de något olika massa och nästan men inte precis samma kemiska egenskaper.

  4. Det här leder till intressanta effekter som man kan använda till exempel arkeologiskt.

  5. Kol-14-metoden är kanske välbekant.

  6. Kol-14 bildas naturligt i luften när radioaktiv strålning träffar kolatomer av det vanliga slaget kol-12 och gör om dem till kol-14.

  7. Dessa sönderfaller sig järn långsamt.

  8. Men växter kan plocka upp dem innan de sönderfaller och vi äter växterna och atomerna blir en del av våra kroppar.

  9. När en djur sedan dör och ligger i marken så sönderfaller sakta kol-14.

  10. Eftersom man kan räkna ut hur mycket som finns i ett levande djur och jämföra det som finns i till exempel benrester kan man räkna ut hur gammalt djuret är.

  11. Den vanliga metoden är att man tar en benbit, hettar upp så att den förgasas och sänder atomerna genom en massspektrometer där atomerna helt enkelt vägs beroende på hur snabbt de kan böjas av i ett magnetfält.

  12. Men även de stabila isotoperna kan användas på intressanta sätt.

  13. Kol-12 och kol-13 är de stabila, de sönderfaller inte.

  14. Men nu visar det sig så att olika växter tar upp kol-12 och kol-13 olika mycket.

  15. Så kallade C4-växter tar upp mer kol-13 än kol-12.

  16. Det här gör att man kan särskilja vad olika djur har ätit.

  17. Anledningen till att det här är intressant är till exempel att C4-växter.

  18. Det är vanligtvis sådana saker som majs, sockerrör och andra odlade växter.

  19. Och om man äter sådana så kommer man alltså få i sig mer kol-12 än kol-13.

  20. Det här gör att i till exempel en grotta där man hittar ben från förhistoriska människor kan man avgöra hur mycket de odlade och hur mycket de samlade av vilda växter.

  21. Dessutom kan man analysera kväve.

  22. Återigen finns det två versioner, kväve-14 och kväve-15.

  23. Växtätare innehåller mindre av kväve-15 än köttätare.

  24. Anledningen är att de enzymer som bryter ner proteiner föredrar kväve-14 lite mer så kväve-15 blir kvar.

  25. Och ju högre upp i näringskedjan man är desto mer får man utav det.

  26. Det här gör att man kan särskilja om folk var köttätare och växtätare utifrån deras ben.

  27. Det kan man också använda för att studera om de åt mycket mat ifrån havet eller från land eftersom det också påverkar hur mycket kol och kväve de åka isotopen är.

  28. Man har också använt det på levande djur, till exempel myror.

  29. Man vet ju att myror är allätare men hur mycket av deras näring kommer från larver och hur mycket kommer egentligen från att de äter växter direkt.

  30. Tidigare trodde man att det var mest larver och att växter var en ganska liten del av dieten.

  31. Men studier i olika regnskogar har visat att de har häpnadsväckande låga halter när kväve-15, vilket tyder på att de faktiskt är en mycket större del växtätare.

  32. Förmodligen står myror för ganska mycket av konsumtionen av växtlighet i tropiska områden.

  33. Kort sagt, man kan lära sig mycket genom att titta på vilka atomer vi har i oss.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Jurij Gagarin

Under den tidiga rymderan under 1950- och 60-talet ledde ännu Sovjet rymdkapplöpningen. På båda sidorna av Atlanten slogs man mot tekniska problem samtidigt som man försökte hitta de som inte räds döden för att få lämna atmosfären.

Medverkande: Håkan Andersson
Föredraget handlar om Diverse och sänds 2003-08-17 i Förklarade fenomen. Längd: 02:47
Transkription19 repliker · 2:45

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Yuri Gagarin, den första mannen i rymden.

  2. Yuri Gagarin föddes den 9 mars 1934.

  3. Hans föräldrar arbetade på en kolsjås i Sovjetunionen, det vill säga ett kollektivt jordbruk.

  4. Han var nummer tre av fyra barn och hans uppväxt präglades väldigt mycket av andra världskriget.

  5. Det sägs enligt sägnen att han en dag såg en stridspilot som hade råkat krascha när hans hem klättrade ur sitt plan.

  6. Och vid åsynen av alla de medaljer som piloten hade på sitt bröst så tändes ett hopp inom honom att bli en pilot.

  7. Han utbildade sig först i grundskola och sedan i yrkesskola för att sedan gå vidare till teknisk högskola.

  8. Väl där så blev han medlem av en flygklubb och kom att göra sin första soloflygning 1955.

  9. Han lärde sig även fallskärmshoppning, något som skulle komma honom väl till pass när han sedermera gick med i rymdprogrammet.

  10. Han gick vidare inom det sovjetiska flygvapnet där han examinerades 1957.

  11. Samma år som Sputnik 1-satelliten sköts upp, den första satelliten i omloppsbana.

  12. Sputnik 1 följdes bland annat av Luna 3-sonden som fotograferade månens baksida.

  13. Det var ungefär vid den tiden när den sånden skötts upp som Jury sökte sig till rymdprogrammet som just då höll på att startas med det så kallade Vostok-raketerna.

  14. Det var en lång förberedelsetid men till slut, den 12 april 1961, så gjorde Vostok 1 sin första flygning med Jury Gagarin som pilot.

  15. Flygningen varade i 108 minuter och tog honom ett varv runt jorden.

  16. När han senare skulle landa så fick han först på tillräckligt låg höjd öppna luckan för att sedan kasta sig ut och ta den sista sträckan via fallskärm.

  17. Senare så tränade han inför den första Soyuz-flighten, den nästa stegen till det ryska rymdprogrammet.

  18. Men dessvärre så satte han en jätteolycka stopp för detta.

  19. Jury Gagarin dog den 27 mars 1968, endast 34 år gammal.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Skunkdoft

Skunkdoft är troligen ett rätt dumt ord. Skunkstank är bättre. Denna stank är ett kraftfullt vapen mot naturliga fiender på mer än ett sätt.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om Kemi och sänds 2003-10-26 i Förklarade fenomen. Längd: 03:14
Transkription28 repliker · 3:15

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Skunkar och deras stank. Skunken är ett djur från vässlefamiljen som finns i ett antal olika arter.

  2. Det mest kända är den amerikanska art som har två vita ränder på ryggen men det finns ett tiotal andra arter.

  3. De är naturligtvis mest kända för sin doft eller snöstank.

  4. De har två stycken valnötstora körtlar under svansen, analkörtlarna, som är ett lager av en illaluktande, oerhört illaluktande sur gul olja.

  5. När de blir oroade eller attackerade så sprutar de med stor träffsäkerhet iväg stanken och de kan träffa upp till tre meter bort.

  6. Finessen är naturligtvis att det här får ett rovdjur som försöker att aldrig mer ge sig på en skunk.

  7. Vi människor känner av stanken på tio delar på en miljard. Det vill säga vi är oerhört känsliga för stank.

  8. Vi är naturligtvis på ängen. Det är ämnat att få däggdjur att tycka det är förfärligt.

  9. Det kemiska innehållet består av de aktiva delarna teoler och acetateoler.

  10. E2-butyn-1-teol är en av de mest vedervärdiga. En annan är 3-butyn-1-teol.

  11. De här ämnena är teoler. De är utmärksam att de har en viss kemisk grupp. En kolatom med två väter kopplat till en svavelatom med väter på.

  12. De här har tidigare kallats för märkaptaner. De är i allmänhet extremt illaluktande.

  13. De passar in i en luktreceptor som finns i vår näsa. Ett litet molekylärt lås där det här är nyckeln.

  14. Och signalerar att någonting är enormt ruttet och illaluktande.

  15. Anledningen är att det här är vanliga nedbrytningsprodukter när aminosyror bryts ner, det vill säga ruttnande kött.

  16. Men därför kommer de i allmänhet mycket, mycket mindre doser än den koncentrerade skunkblandningen.

  17. En annan grupp är acetateoler. De luktar inte så mycket, men när de kombineras med vatten bildar de illaluktande teoler.

  18. Det här gör att till exempel en hund som har besprutats av en skunk, när den väl blivit tvättad efter många om och men, så kommer den att börja lukta skunk igen när den blir fuktig.

  19. Dessutom kan de här ämnena vara både giftiga och bedövande.

  20. Människor som har utsatts för koncentrerad skunkdoft kan bli medvetslösa och få sänkt puls.

  21. Lite kan det här bero på mängden svavelväte som är rejält giftigt, men det kan också vara en ren doftreaktion.

  22. Bästa sätt att bli av med skunkdoft är att använda väteperoxid och bakpulver som oxiderar teolerna till några mindre luktande ämnen.

  23. Vissa tror att lösningen är att hälla på tomatjus.

  24. Anledningen är att den mänskliga luktsinnet tröttnar efter ett tag på stanken och känner den mindre, så när man tillsätter en ny doft märker vi av den, men man stinker lika mycket för en fräsch näsa.

  25. Över huvud taget är biokemin för skunkarnas doft inte så välkänd.

  26. Problemet är ju naturligtvis att det är svårt att forska om det.

  27. 1870-talet började doktor O Lööf studera dessa svavelföreningar, men blev mer eller mindre vräkt från sitt universitet för försöken.

  28. Det tog fram till 1970-talet till man hade en fullständig förteckning över alla dessa stinkande men intressanta ämnen.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

3-dimensionella skärmar

Det är inget nytt det där man 3D-glasögon. Däremot har det börjat komma 3D lösningar som inte kräver glasögon, vilket är mer intressant. En lösning påminner faktiskt om en spåkula.

Medverkande: Pehr Söderman
Föredraget handlar om Teknik och sänds 2003-10-12 i Förklarade fenomen. Längd: 02:54
Transkription30 repliker · 2:54

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. 3D-skärmar.

  2. Från den tiden med de allra första datorerna så har man haft möjligheter att visualisera saker och ting.

  3. Till att börja med så var det alltid enkel 2D.

  4. Exempelvis några glödlampor som satt i en fyrkant så kunde man rita upp en siffra.

  5. Och den tekniken använder vi i en något förfinad form ännu idag.

  6. Man har en skärm där man ritar upp enkla bildpunkter och så bildar man en form av 2D-bild.

  7. Men en dröm och en framtidsvision som många har haft under lång tid är att kunna skapa rena 3D-bilder.

  8. 2D visades ju vara väldigt enkelt. Det är ju bara att projektera upp någonting på en yta.

  9. Men 3D då måste man dessutom ha en volym.

  10. Och det visar sig ganska snabbt att det här blir betydligt mer avancerat.

  11. Den enklaste formen av 3D är att helt enkelt använda synviller.

  12. Och det är den enda form av 3D-grafik som man har på något vis kunnat skapa idag.

  13. De enklaste synvillerna är att man visar två separata bilder, ett för var deras öga.

  14. Man visar alltså, precis som att vi har ett stereoseende, så visar man två bilder som ligger något förskjutna.

  15. Och på det viset kan man lura hjärnan att den ser ett objekt som har ett djup också, inte bara en yta.

  16. Nackdelen är ju då att man måste bära speciella glasögon och dessutom så kan man ju bara titta en person på den här bilden samtidigt.

  17. Den tekniken som dock numera börjar komma och som troligtvis kommer att bli vanligare i framtiden är en teknik som kan liknas med en kristallkula.

  18. Man har en kula där du kan se en ren 3D-bild.

  19. Den här utnyttjar en helt annan synvilla, nämligen det att om man har någonting som roterar snabbt så kan man få olika bilder i det flytta ihop.

  20. Man sätter helt enkelt en glasskiva inuti den roterande kulan och sen så låter man en liten projektor projektera bilden upp på den här glasrutan.

  21. När glasrutan sedan roterar snabbt så kan man då från olika vinklar se olika saker.

  22. Nackdelen med den här tekniken är delvis att det gäller att räkna ut vad ska vi projektera upp i varje vinkel.

  23. Delvis det är att vi har en väldigt snabbt roterande glasruta vilket som kan vara farligt.

  24. Men framförallt det är att man i mitten av bilden så kommer man få ett grått streck.

  25. Helt enkelt därför att där har du alltid glas och då får man ju inte den här genomskinliga effekten som du får på de övriga delarna.

  26. Även när den roterar fort.

  27. I framtiden så finns det en del tal om att använda hologramteknik för att skapa 3D-bilder.

  28. Vi vet alla att ett hologram kan se ut som att det står ut ur bilden det är på.

  29. Nackdelen är väl bara det att man inte har hittat någon metod för att kunna få en dator att rita upp ett hologram snabbt.

  30. Utan de datorskapade hologram man har idag tar minuter om inte timmar att göra.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Joseph Priestly

Från ölbubblor fram till en revolutionerande om än felaktig teori om förbränning, Joseph Priestly hittade till sist ändå rätt inom vetenskapen och upptäckte många intressanta fenomen.

Medverkande: Håkan Andersson
Föredraget handlar om Diverse och sänds 2003-10-19 i Förklarade fenomen. Längd: 03:02
Transkription24 repliker · 3:01

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Joseph Priestley. Vem var det egentligen?

  2. Han föddes i norra England inne i en släkt främst bestående av kalvinister.

  3. En tro som på 1700-talet hade rätt stränga föreskrifter och regler.

  4. 1833 närmare bestämt föddes han och han hade något kaotisk barndom men lyckades ändå skaffa sig en gedigen utbildning.

  5. Han gick vidare och utbildade sig teologiskt med en viss inriktning till naturfilosofi.

  6. Det är en gren inom filosofin som senare skulle utbilda bland annat fysik och de mera naturvetenskapliga ämnena.

  7. Han fick även då, efter att ha gått igenom en kortare tid som präst och lärare i Cheshire,

  8. så började han med att experimentera som föreläsare på en religiös högskola i Warrington.

  9. Det var här en del av hans intressanta upptäckter började komma.

  10. Bland annat så berättas historien om att han bodde nära ett bryggeri.

  11. När han inspekterade detta så slogs han av hur kolsyran kom in i ölet.

  12. Man visste nämligen inte om mekanismen bakom kolsyrande och så vidare på den tiden.

  13. Hans forskning ledde även fram till att man konstgjort kunde kolsyresätta drycker på ett sätt som tidigare inte varit möjligt.

  14. En föregångare till dagens läskedrycker, så att säga.

  15. Efter detta så fästade han en större avseende vid att slutligen en gång för alla bevisa flogiston-teorin.

  16. Detta var en äldre vetenskaplig teori, enligt vilken...

  17. Eftersom enligt vilken som förklarade förbränning med det att när ett föremål bränns så blir det som är kvar, det vill säga askan, lättare.

  18. Alltså har flogistonet gått ur det som har förbränts.

  19. Han lyckades inte riktigt. Istället så upptäckte han någonting som var en mycket bättre förklaring.

  20. Helt enkelt att det syre som fanns i föremålet hade försvunnit.

  21. Samt då att luften reagerade med ämnet vid upphättning och ledde till förbränningsprocessen.

  22. Vidare i hans forskning om luften gjorde han även en viktig koppling mellan den luftrenande effekt,

  23. det vill säga det vi idag känner som fotosyntes som växter hade på koldioxidvik luft.

  24. Han dog 1804 men lämnade efter sig ett stort arv såväl inom hans upptäckter som inom det verktyg han utvecklat för sin experimentering.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Rödhårighet

Det finns en gammal myt om att rödhåriga personer är känsligare för smärta än andra. Till skillnad från många andra myter, så stämmer faktiskt detta. Vetenskapen har förståss en förklaring.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om Biologi och sänds 2003-09-21 i Förklarade fenomen. Längd: 03:25
Transkription35 repliker · 3:25

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. rödhårighet. Vår hud och vårt hår får pigment av ämnet melanin som finns i två sorter.

  2. EU-melanin som är brunt och ephiomelanin som är röd.

  3. När man har mörkt hår så har man mest EU-melanin och även blonda personer har huvudsakligen EU-melanin

  4. fast det är glesare utspritt i håret vilket därigenom blir ljusare.

  5. Om man däremot har brunt eller rött så har man phaiomelanin och har man rent rött hår så är det naturligtvis bara phaiomelanin.

  6. Hudfärg och hårfärg hänger ofta ihop men behöver inte göra det.

  7. Rödhåriga är ofta ljushyade, får lite solbränna vilket gör att de ofta kan riskera att göra illa sig i kraftigt solljur

  8. och har ganska stor chans av fräknar.

  9. Det finns även svarthåriga personer som har liknande hud men ofta följs det här åt.

  10. Anledningen till rödhårighet är mellanokortin 1-receptorn som bestämmer vilken sorts melanin som hamnar var.

  11. Normalt har vi två kopior som värv från vår fader och moder av genen för den här receptorn.

  12. De finns i olika varianter, alleler.

  13. Det finns i åtminstone Europa åtskilliga olika alleler, det bara vissa leder till att man får rödare hår än andra.

  14. Om man har två stycken alleler för rött hår så blir man klaröd.

  15. Om man har en rödhårig allel och en för mer eumelanin så kommer man att bli brunhårig

  16. men beroende på vilken allel det är så kommer nyanserna att påverkas.

  17. Det här gör att man kan ärva det från föräldrar och det kan hoppa på olika sätt mellan generationer.

  18. Båda föräldrar kan till exempel ha en allel för eumelanin och en för phyromelanin vilket gör att en fjärdedel av deras barn kan bli rödhåriga

  19. medan de andra får varian hårfärg.

  20. Om en av föräldrarna har klarrött hår så är det 50% chans att barnet åtminstone får rödaktigt hår.

  21. Det här har leder till en del intressanta effekter eftersom på samma sätt som många andra däggdjur så får vi lite olika hårfärg på olika delar av kroppen.

  22. Åtminstone hos män så är det ganska vanligt att folk har rött skägg men de har mörkt hår.

  23. Det är samma fenomen som att man har olika täckning.

  24. Dessutom så ändrar håret färg när vi växer upp.

  25. I allmänhet mörknar den vid puberteten och framåt.

  26. Till stor del beror det på att melaninproduktionen ökar.

  27. Men framförallt hos rödhåriga kan nyanserna ändras ganska mycket eftersom mängden eumelanin kontra phyromelanin blir olika stor.

  28. Det finns naturligtvis ett problem om man har allmänt ljus hud och det är risk för hudcancer.

  29. Det har diskuterats om det kan vara så att vi har anpassat oss här uppe i Norden och på de engelska öarna där det är ganska vanligt med rödhårighet och ljushyllthet.

  30. Helt enkelt att vi evolutionärt sett vinner på att vi får in mer vitamin D på grund av solen.

  31. Det skulle vara en möjlig förklar men en annan förklar kan vara att det är inget evolutionärt tryck på att generna försvinner som det skulle vara om vi bodde vid ekvatorn.

  32. Det har också visat sig att rödhårar är mer smärtkänsliga.

  33. De behöver i allmänhet 20% mer bedövning för att få samma bedövningseffekt.

  34. Förmodligen beror det här på att melanokortinet också är inblandat på många andra ställen i vår ämnesomsättning och vårt nervsystem.

  35. Kort sagt, hårfärgen hänger ihop med många fler saker än vi anar.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.