← Tillbaka till radioufs.com

Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Mikrofon

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Vatten

Robert Broberg förkunnade att "Stan är full av vatten". Faktum är att det är du med! Varför är just vatten källan till liv? Vad gör egentligen vattnet för nytta förutom drinkmixer?

Medverkande: Anders Sandberg och Jenny Mångs
Föredraget handlar om biologi och sänds i Juli 1999 i Etervåg. Längd: 2 delar
Transkription99 repliker · 5:25

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Den här gången tänkte vi prata om vatten som är ett mycket fascinerande ämne.

  2. Framförallt att vi består ju till största delen av vatten.

  3. Vad har vi för nytta av det egentligen?

  4. Ja, det är ju lösningsmedel.

  5. Lösningsmedel?

  6. Ja, på samma sätt som ammoniak eller alkohol och många andra saker.

  7. Det låter ju inte särskilt trevligt egentligen.

  8. Nej, de flesta av de här lösningsmedel är ju ganska ohälsosamma för oss.

  9. Men det är ju så att vi behöver lösningsmedel för att fungera.

  10. Molekyler och atomer måste ju kunna flyttas runt i kroppen.

  11. Ja, det stämmer. Så här kommer det ut till alla celler och så vidare.

  12. Men hur kommer det sig att det är just vatten som är så bra för det för oss?

  13. Ja, det finns ju flera skäl.

  14. Men till att börja med så kan man ju tänka på hur vattenmolekylen ser ut.

  15. Det är ju en syratom och två vätatomer som sitter på den.

  16. Ungefär som musipigöron.

  17. Men nu är det så att vätatomerna, den halvan av molekylen, blir lite positivt laddad.

  18. Och syratomsänden blir lite negativ.

  19. Och det här gör ju då att den kommer att rikta in sig mot andra laddningar i sin omgivning.

  20. Till exempel molekyler som har laddningar på sin yta.

  21. Och det här gör ju då att den atom som är laddad i lösningen, den kommer att omgissa av en liten bur med vatten som bär den med sig.

  22. De hakar i andra ämnen alltså.

  23. Och detsamma gäller ju de flesta andra molekyler då.

  24. Har den en polär laddning som man säger, alltså den har så att säga en riktning, så kan vattnet gripa tag i den och det blir lätt att transportera.

  25. Vad finns det för andra polära ämnen då som...

  26. Ja, alkohol är ju ett annat bra exempel.

  27. Den har ju då en ände som är polär just genom att den liknar vatten.

  28. Därför också alkohol löser sig så bra i vatten.

  29. Man säger ju att lika löser lika.

  30. Men varför kan det inte vara så att vi hade alkohol istället för vatten i kroppen?

  31. Ja, det vore ju en intressant möjlighet.

  32. Men det finns ett rent praktiskt skäl.

  33. Och det är att vatten är så himla vanligt förekommande.

  34. Det är ju nämligen så att vätet, det är det vanligaste ämnet i universum.

  35. Och syre kommer ganska högt upp på listan också.

  36. Så att det är lätt att bilda vatten.

  37. Alkohol däremot, det involverar ju två kolatomer och dessutom sex stycken vätatomer.

  38. Det är lite kravigare.

  39. Ja, helt enkelt.

  40. Så att det är inte lika vanligt.

  41. Visst finns det alkohol ute i rymden, men det är inte så vanligt.

  42. Och det är inte lika stabilt heller.

  43. Nej, men okej.

  44. Sen är väl en sak också som är fascinerande med vatten.

  45. Och det är väl densiteten.

  46. Vad som händer när det fryser och när det blir varmt.

  47. Är det inte så att livet i våra sjöar blir rätt beroende av det?

  48. Oh ja, densitet, det vill säga täthet.

  49. Det är ju då hur tungt en viss volym vatten blir.

  50. Och det märkliga är då att när man kyler vatten så blir det ju tätare.

  51. Man kan säga att molekylerna när de dansar runt så dansar de långsammare.

  52. Då kan man packa mer på ett litet område.

  53. Ända ner till ungefär fyra grader.

  54. Sen blir det lite lättare.

  55. Och när man sedan fryser vatten så minskar densiteten ytterligare.

  56. Vilket gör att is flyter.

  57. Är inte det här beror på också syresättningen i sjöar?

  58. Att det blir en cirkulation?

  59. Delvis det, fast det beror också mycket på vind och sånt.

  60. Men det intressanta här med isen.

  61. Det är ju det att om is inte flöt utan sjönk till botten.

  62. Vad skulle då hända i polarhaven?

  63. Vi skulle nog inte ha särskilt mycket liv där, nej.

  64. Nej, för isflaken skulle ju ta och sjunka till botten.

  65. Och sen skulle ny is bildas på topp.

  66. Och den skulle också sjunka ner.

  67. Och till sist skulle det vara totalt genomfruset.

  68. Och det här skulle ju inträffa om vi hade haft ammoniakav till exempel.

  69. Så att vattnets lustiga egenskaper med tätheten gör att det fungerar bra.

  70. Och det här beror ju just på den här musypig-formen.

  71. Molekylerna ställer in sig, riktar sig mot varandra.

  72. Man får en tredimensionell struktur i isen som är ganska luftig.

  73. Det finns mycket hålrum i en massivt isblock.

  74. Även om man kanske inte tror det.

  75. Nu hörde jag en diskussion vid ett tillfälle angående temperaturen med vatten.

  76. Det är lite speciellt där också.

  77. Jag kommer inte ihåg riktigt vad det var de pratade om.

  78. Men du kanske vet närmare.

  79. Ja det är ju så att vatten är ju lite unikt genom att det har en ganska brett område där det är en vätska.

  80. Man har inte så stor nytta av att ha någon gas i blodomloppet.

  81. Och fasta ämnen transporterar inte speciellt väl.

  82. Men vatten är flytande genom över 100 grader temperaturomfång.

  83. Och det betyder mer än dess närmsta släktingar.

  84. Och de flesta släktingarna är antingen gaser vid våra temperaturer.

  85. Som till exempel ammoniakometan.

  86. Och naturligtvis liv baserat på ammoniakometan.

  87. Om det skulle existera skulle det behöva existera vid låga temperaturer.

  88. Och då skulle det bli ganska långsamt.

  89. Eller så är det då fasta ämnen.

  90. Men det är ju inte heller speciellt effektivt för livsformer.

  91. Är det inte så att vi skulle inte ha det väder vi har heller utan vatten?

  92. Nej, vattnets många unika egenskaper gör ju det att vi har ett så pass komplicerat väder som vi har.

  93. Det ingriper så att säga med luftcirkulationen.

  94. Genom att avdunstning och kondensation frigör och tar upp mycket energi.

  95. Vilket ju påverkar då atmosfärs dynamik.

  96. Skapar molns vilket i sin tur komplicerar det hela.

  97. Vädret skulle nog vara mycket enklare utan vatten.

  98. Men sammanfattat så är vatten en mycket fascinerande vätska.

  99. Så nästa gång ni går och tar ett bad njuta av den mest fascinerande vätska som existerar.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Vad gjorde Turing?

Turingtestet och turingmaskinen är två upptäckter som bär sin skapares namn : Allan Turing. Även många år efter hans död är hans upptäckter fortfarande källa till förundran.

Medverkande: Mikael Johansson och Jenny Mångs
Föredraget handlar om diverse och sänds i Juni 1999 i Etervåg. Längd: 2 delar
Transkription50 repliker · 4:58

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Idag ska vi tala om Alan Turing.

  2. Vem är det?

  3. Turing. Född 1912 i Indien.

  4. Jag menar, vad gör han för någonting?

  5. Ingenting. Han är död.

  6. Okej. Vad gjorde han för någonting?

  7. Han beskrev Turing-maskinen.

  8. Vänta, vänta. Det ska vi göra allvarligt kanske.

  9. Turing-maskinen, vad är det för någonting?

  10. Turing-maskinen är Alan Turings beskrivning på en generell dator.

  11. Det är någonting som kan löpa ut med en lång rad med siffror och göra vissa rudimentära operationer på de här siffrorna.

  12. Så det var han som startade förutsättningarna för våra datorer idag helt enkelt?

  13. Han definierade upp dem. Han visade att en sån här Turing-maskin kunde simulera varje datatyp som kunde tänkas.

  14. Intressant. Vad gjorde han mer?

  15. I och med den här Turing-maskinen så kom han in på någonting som kallas för The Halting Problem.

  16. Och det är den frågan att om man har en Turing-maskin som är satt på att lösa en viss uppgift,

  17. kan man då utifrån beskrivningen av Turing-maskinen avgöra om den någonsin kommer få ett svar på den frågan man har ställt den?

  18. Okej. Någonting mer?

  19. Ja, han grundade Turing-testet. Det som allmänt anses vara det mest träffsäkra testet för om man har uppnått artificiell intelligens eller inte.

  20. Vänta nu, artificiell intelligens på den tiden redan?

  21. Den tiden då, strax efter andra världskriget. 40-50-tal.

  22. Ja, det är ju inte så otroligt, nej.

  23. Och Turing-testet, eller som Alan själv kallade det, The Imitation Game.

  24. Det går ut på att en domare av något slag kommunicerar med två stycken personer över ren textöverföring,

  25. så att man inte kan lyssna på röst eller titta på handstil, utan man får upp en text på en bildskärm.

  26. Och med hjälp av att kommunicera med dessa båda ska han avgöra vem av dem som är en dator och vem av dem som är en människa.

  27. Funkade det bra?

  28. Ja, hittills anser man att man inte har lyckats uppnå dataprogram så pass skickliga att de lurar alla människor.

  29. Men man kan ju nämna till exempel PERI, ett program som av flertalet psykiatriker klassifierats som paranoid-schizofreniker och inte som dataprogram.

  30. Ja, det är nog rätt bra, ja. Någonting mer?

  31. Du vet, jag känner ju inte någonting om honom egentligen så det är du som får berätta.

  32. Ja, vi har ju också, han har arbetat en hel del med biologi också.

  33. Han är känd för den så kallade Turing-instabiliteten.

  34. En Turing-ord? Ja, vad är det för någonting?

  35. Det handlar om om man har en mängd celler som i ursprungsstadiet allihopa är precis likadana.

  36. Och sedan börjar de spontant skicka ut signalämnen åt alla möjliga håll och kanter.

  37. Så visar det Turing på en effekt som gör att de här kan specialisera sig utifrån de här signalämnena.

  38. Och till exempel som färgämnesceller i en tigerpäls blir orangea eller svarta.

  39. Och med hjälp av olika regler för hur de reagerar på varandras signalämnen så kan man förklara de flesta mönster som uppträder i naturen.

  40. Tigerns och ceblands ränder, leopardens och geopardens fläckar, giraffens fläckar, snäckskals, trekantsmönster och ränder.

  41. Fascinerande.

  42. Han verkar ha varit en relativ avkonstnär eller? Han kunde en hel del.

  43. Ja, och under andra världskriget också bör nästan nämnas arbetaren för militären.

  44. Han tog över från ett polskt gäng och fortsatte arbeta på att knäcka tyskarnas krypteringsalgoritmer.

  45. Och för att därmed kunna hjälpa brittiska militären att få reda på vad tyskarna sände i sin radiotrafik.

  46. De lyckades med det riktigt bra och lyckades få ner tiden de mövde på sig för att knäcka kodmeddelanden så pass mycket att britterna mot slutet av kriget hade full koll på var tyskarna.

  47. Tyskare och U-båtar befann sig egentligen.

  48. Och lyckades även hålla sig så pass snabba så pass mycket i form att de kunde uppdatera sina metoder när tyskarna bytte kodnyckel.

  49. Han verkar ha haft ett väldigt fascinerande liv. Vad gjorde han sen?

  50. Han dog.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Supraledare

Supraledare och supraledning är en teknologi som kanske kan lösa ett enormt problem i elläran : hur man för över elektricitet utan motstånd. Supraledare saknar motstånd och låter den elektriska energin passera obehindrat.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om teknik och sänds den 20 juni 1999 i Förklarade fenomen. Längd: 2:36
Transkription30 repliker · 2:35

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Superledning.

  2. Elektriskt motstånd förekommer i nästan alla material.

  3. Det innebär att när man sänder en elektrisk ström genom dem så kommer en hel del av energin att försvinna i form av värme.

  4. Men i vissa material inträffar inte det. De är superledare.

  5. De leder ström utan att energi går förlorad.

  6. Det här är naturligtvis lite märkligt men det började en gång i tiden när man experimenterade med kylning.

  7. I början av 1900-talet hade man utvecklat metoder att kyla material till väldigt låga temperaturer.

  8. Bara några grader över absoluta nollpunkten.

  9. Heike Onnes utvecklade metod 1908 att skapa flytande helium.

  10. Det här använde han för att mäta ledningsförmågan i metaller vid olika temperaturer.

  11. Anledningen var att man diskuterade om den borde öka, minska eller vara konstant när det blir kallt.

  12. Vissa teorier menade att det borde ske på ett eller annat sätt men man visste inte säkert vad som hände.

  13. Han provade med ett par olika metaller och en del av dem uppförde sig vettigt.

  14. Men helt plötsligt hände något väldigt konstigt när han kydde ner kvicksilver.

  15. Vid en viss temperatur, fyra grader över absoluta nollpunkten, försvann motståndet helt och hållet.

  16. Han fick Nobelpriset i fysik 1913 för den här upptäckten.

  17. Senare har man hittat många andra metaller som just blir superledande vid tillräckligt låga temperaturer.

  18. Till exempel 10, 3,7 grader över absoluta nollpunkten och bly 7,6 grader.

  19. En ström i ett superledande material kan fortsätta hur länge som helst.

  20. Det släpper inte heller genom magnetism vilket leder till en effekt som kallas för Meissner-effekten.

  21. Om man lägger en magnet över en platta av superledande material så börjar magneten sväva.

  22. Den hålls upp av sitt eget magnetfält.

  23. Teorin bakom varför material blir superledare är fortfarande lite oklar.

  24. 1957 utvecklades en teori som baseras på vad man kallar koperpar.

  25. Det innebär att man antar att två elektroner kan bilda ett stafettpar som bollar energi mellan sig när de rör sig genom kristallstrukturen.

  26. Det här visade sig vara ganska framgångsrikt för att förklara mycket av superledning.

  27. Men det klarade inte av att förklara nya högtemperatur superledarna man upptäckt.

  28. Det är nämligen så att 1986 upptäckte man vissa keramiska material som blev superledare långt över de temperaturer man tidigare sett.

  29. Man vet fortfarande inte om det är möjligt att uppnå superledning vid rumstemperatur men jakten fortgår.

  30. Det är kanske möjligt att inom några år så sitter vi med superledande ledningar i våra väggar.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Polymerer

Långa kolkedjor är extremt viktiga för tillverkning av många material. Diamanten är en av de mest hållbara kolstrukturer som finns. Är det inte märkligt hur en slipad diamant skimrar, jämfört med en bit kol?

Medverkande: Anders Sandberg och Mikael Johansson
Föredraget handlar om kemi och sänds juli 1999 i Etervåg. Längd: 2 delar
Transkription97 repliker · 5:44

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Polymerer är något som är oerhört viktigt och finns överallt omkring oss.

  2. Men vad är polymerer?

  3. Jo, det är när små molekyler av samma sort eller flera olika sorter, man kallar dem för monomerer, binder ihop sig till långa kedjor eller grenverk.

  4. Då kallar man dem för polymerer. Poly kommer från grekiska och betyder många.

  5. Och mono borde då vara en?

  6. Just det. Och då kan man ju undra, vad blir det för effekt av dessa väldigt stora molekyler?

  7. Jo, de får i allmänhet intressanta mekaniska egenskaper och vi känner också till dem i vårt vardagsliv som plaster, trä, cellulosat och trä ger dess styrka.

  8. Och även proteinerna i våra kroppar är polymerer.

  9. Jaha.

  10. Man kan väl säga som så att polymererna är en smart lösning på hur man ska bygga upp komplexa strukturer.

  11. Livsformer behöver bara ha ett fåtal aminosyror, 20 stycken ungefär då när det gäller människor och högre livsformer.

  12. Och sen binder man ihop dem till proteiner.

  13. Man har en ryggrad så att säga där de binds samman som är likadan för alla aminosyror.

  14. Och sen på den sitter andra kemiska grupper som ger proteinet just de egenskaper det här proteinet behöver ha.

  15. Lite grann som Lego kanske?

  16. Det kan man säga.

  17. Dessutom så kan man ju binda ihop sockerarter på ett liknande sätt.

  18. Då får man polysaccharider, även känd som stärkelser.

  19. Jaha. Var hittar man dem bortsett från i mjöl?

  20. Ja, den mest kända polysacchariden är ju egentligen cellulosa.

  21. Det som ger trädets styrka.

  22. Finns inte det i papper också?

  23. Just det. Papper är egentligen trä man har malt ner så att man har fått fiber utav cellulosa som då bildar en struktur.

  24. Det intressanta med polymererna är ju då att de är ofta långa kedjor.

  25. Och de här kedjorna trasslar lätt ihop sig med varandra.

  26. Och då kan man få ganska starka material.

  27. De kan också lägga sig sida vid sida och bli lite kristallina.

  28. Vilket innebär?

  29. Det innebär att de har en regelbundet struktur.

  30. Och kristallinska material, de är almhet ganska hårda.

  31. Men de blir också lätt spröda.

  32. Utsätt man för stor kraft så bryts de sönder.

  33. Medan däremot ett amorft trassel där det inte finns någon ordning.

  34. Där är det långa kedjor som nystar ihop sig till en väv.

  35. Ja, de blir sega.

  36. Vad betyder amorft?

  37. Det är alltså utan form.

  38. Det finns ganska många material som saknar en regelbundet struktur.

  39. Till exempel glaser.

  40. Men även många plaster vi använder i amorfa.

  41. Till exempel?

  42. Ja, polyetenplast är ju ett typiskt exempel.

  43. Den består av långa kedjor av polyeten som uppstår när man tar etenmolekyler och låter dem binda ihop sig till en enda lång kedja.

  44. Den nystar sedan ihop sig till en massa som får de här egenskaperna som passar för polyetenplasten.

  45. Finns det några fler olika polymerer?

  46. Det finns många.

  47. Proteinerna som sagt var, det finns ju specialfall där som till exempel silke.

  48. Silke är ett polymer?

  49. Just det. Det är ett protein som avsöndras utav silkeslarverna.

  50. Och även spindlar producerar ju sin form av silke som är oerhört starkt.

  51. Just genom att det innehåller både kristallinska och amorfa segment.

  52. Jaha.

  53. Sen så kan man ju då göra konstgjorda polymerer på olika sätt.

  54. Finessen är att genom att reglera hur många monomerer som binds ihop till en kedja så kan man ju bestämma egenskaperna.

  55. Ja.

  56. Dessutom så kan man lägga på sidokedjor vilket ger ytterligare egenskaper.

  57. För att de hakar i varandra?

  58. Mm.

  59. En möjlighet är ju att istället för att det blir en lång kedja så får man ett helt nätverk.

  60. Och då kan man till exempel få fram geler som då tar och håller inne vatten.

  61. Eller en starkt korslänkade polymerer vilket gör att de blir ganska temperaturbestända.

  62. De kan inte smälta.

  63. Vad händer med dem om man värmer dem då?

  64. Ja.

  65. Värmer man tillräckligt mycket så bryts ju molekylerna sönder och de går sönder.

  66. Så att det här är problem då när man ska återvinna dem.

  67. Den första typen av sådant polymer man gjorde det var ju när man började vulkanisera naturgummi.

  68. Naturgummi är långa kedjor av en typ av polymer.

  69. Men när man tillsätter svavel så bildar svavelet korslänkar och man får en stor stel men elastisk struktur.

  70. Det är det man har i bildäck va?

  71. Mm.

  72. Det stämmer.

  73. Det blir ju därigenom mer slitstarkt.

  74. Dessutom så kan man ju hålla på och laborera med olika typer av monomerer för att få olika typer av grening.

  75. Man har till exempel framställt vad man kallar dendromerer.

  76. Vad är det?

  77. Ja det kommer från grekens dendros, träd.

  78. De grenar ut sin trädstruktur så det blir en bolle som har väldigt stor yta.

  79. Jaha.

  80. Och det här kan man naturligtvis göra intressanta saker med.

  81. De kan till exempel hålla uppe syratomen rätt bra.

  82. Så man funderar på att använda dem till konstgjort blod.

  83. En annan grupp polymerer som har intressanta egenskaper det är silikonerna.

  84. Är det också polymerer?

  85. Det stämmer.

  86. De flesta polymerer man talar om brukar ju vara baserade på kol.

  87. Eftersom kol gärna bildar långa kedjor och strukturer.

  88. Men silikoner är baserat istället på kisel och syre.

  89. De ligger omlåt.

  90. Först en kiselatom, bunden med en syratom till nästa kiselatom och så vidare.

  91. De är helt oorganiska och eftersom de här bindningarna mellan kisel och syre kan så att säga stämma.

  92. Saxen smula så kan de bli väldigt elastiska.

  93. Och genom att bestämma strukturen kan man också göra så att det fungerar alltifrån smörjmedel till tätningsmaterial.

  94. Oj, många olika användningsområden.

  95. Oj ja, när polymerer är en enkel idé som kan användas det oerhört mycket.

  96. Man kan ju variera de mer oändliga.

  97. Vilket också man ser i plastindustrin eller våra celler.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Vad är kol?

Detta är det längre föredraget om kol. Kol är ett av de mest betydelsefulla grundämnena i vårt liv. I en människa finns kol nog för att tillverka 9000 (!) blyertspennor. Kol finns i många former och är en mycket viktig del i bland annat plaster.

Medverkande: Anders Sandberg och Staffan Johansson
Föredraget handlar om kemi och sänds juli 1999 i Etervåg. Längd: 2 delar
Transkription91 repliker · 5:30

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Om man skulle göra en tio i topplista över de grundämnen som är viktiga för oss så kommer nog kolet i varje fall på första plats.

  2. Men varför det?

  3. Jo, det är oerhört viktigt för oss. Dels genom sin kemi.

  4. Den organiska kemina är ju egentligen kolföreningars kemi och vi är uppbyggda organiska föreningar.

  5. Men dessutom så är det oerhört användbart. Många av dess aggregationstillstånder är väldigt viktiga för oss.

  6. Vilka är dess aggregationstillstånd egentligen?

  7. Ett aggregationstillstånd är alltså en speciell form av ett visst ämne.

  8. Och kol har tre som är mest kända. Och det är diamant, grafit och fullerener.

  9. Okej, diamant. Vad är det för något?

  10. Ja, de flesta har ju sett bilder på gnistrande diamantringar och tänker på det i första hand.

  11. Men egentligen så kan diamanter vara ganska oansenliga.

  12. När man talar ibland om industridiamanter, det är sådana diamanter som inte är tillräckligt vackra för att använda smyckesindustrin.

  13. Det är en kristallinsk form av kol.

  14. Det vill säga kolatomer. De kan binda fyra andra kolatomer.

  15. Och då sätter de sitt regelbundet tredimensionellt mönster där de binder varandra.

  16. Det här är en oerhört stark bindning så diamant blir oerhört hårt.

  17. Vad kan man hålla det till då?

  18. Ja, hårdheten gör ju som sagt att man kan använda det till exempel till borrar.

  19. Och även diamantbeläggningar har ju fått stor användning.

  20. Man har kommit på att om man tar metangas som är kol med vätatomer på och så hettar man upp den till exempel med en laser över en yta så avsätts diamant på ytan.

  21. Och det här gör ju att man får en ytbehandling som inte spricker i lättaste laget.

  22. Vad brukar man använda det till?

  23. Ja, en möjlighet är ju glasögon men man har också provat då för specialverktyg och liknande.

  24. Ja, okej.

  25. Sen för att övergå till grafit som var den andra aggregationsformen.

  26. Vad är det för något?

  27. Det är samma sak egentligen. Det är kol men det är organiserat lite annorlunda.

  28. I det här fallet så är kolet organiserat i plan som ligger över varandra.

  29. Och de här planen kan glida.

  30. Det gör att grafit blir väldigt mjukt material.

  31. Så att det blir glider av rätt så lätt och fastnar.

  32. Just det. Det är därför man använder sig av det i blyertspennor.

  33. Vad kan man lera om det i?

  34. Ja, man använder det till exempel i kolstavar i många batterier.

  35. Det är ju nämligen en elektrisk ledare.

  36. Så det leder då i elektriciteten?

  37. Ja, det fungerar ganska bra för det.

  38. Det är ju inte någon lika bra ledare som metall men det är tillräckligt bra ledare för att använda i batterier.

  39. Dessutom kan man använda det för att skapa ljusbågar.

  40. Då man låter till exempel grafitstavar.

  41. Man lägger en kraftig ström över dem vilket gör att kolatomer förångas ifrån dem och man får en väldigt hög temperatur.

  42. Ja, okej.

  43. Sen fullerener som är en tredje formad.

  44. Vad är det för något då?

  45. De är relativt nyupptäckta och det är små bollar av kol kan man säga.

  46. Den mest kända är C60 och den består av 60 kolatomer som sitter i ett mönster av sex kanter och fem kanter.

  47. Ungefär som på en fotboll och bildar då ett litet ihåligt klot.

  48. Men vad kan det vara bra till egentligen?

  49. Ja, det vet man ännu inte.

  50. Det är nämligen något som är under snabb utveckling.

  51. För lirenerna har en del roliga egenskaper.

  52. Man kan till exempel fånga upp andra molekyler och atomer inuti den här bollen.

  53. Och det finns naturligtvis större strukturer som kan bli långa stavar där man kan tänka sig att locka in många atomer.

  54. Och vad bra med att ha atomer i de här då?

  55. Ja, det finns många idéer.

  56. Alltifrån använda det som datorminnen till att man kan stoppa in mediciner och föra in dem i kroppen på ett enklare sätt.

  57. Ja, okej.

  58. Men inom medicin kan man ju inte använda kol på något annat sätt då?

  59. Jo, det finns andra användningsområden.

  60. En grej är ju aktivt kol.

  61. Och det är?

  62. Det är kol som är amorft, det vill säga utan ordning.

  63. Man har hettat upp den så att det blir korn med en oerhört stor aria.

  64. Vad ska det vara bra till?

  65. Jo, molekyler fastnar ju på ytor.

  66. Och eftersom den här har så jävla mycket yta så fastnar många molekyler.

  67. Så genom att tillsätta aktivt kol till exempel till magsäcken när man har ätit något giftigt.

  68. Så tar den upp mycket av giftet och binder det och därigenom kan det inte göra så mycket skada.

  69. Det låter ju jättebra.

  70. Man använder till ganska mycket rening.

  71. Överhuvudtaget, ämnen som har stor yta aria, de har ju då fina upptagningsegenskaper och kan användas som katalysatorer för många reaktioner.

  72. Okej.

  73. Men kolatomer, de kan ju också bilda komplexa molekyler.

  74. Oh ja.

  75. De här ämnen vi har talat om tidigare har ju börjat stå utav rent kol.

  76. Men om man låter kol vinda sig med andra atomer så kan man få godtyckligt komplexa strukturer.

  77. Man kan få långa kedjor av kolatomer.

  78. Man kan få det att grena ut sig.

  79. Man kan skapa cykla olika slag.

  80. Så det binder sig väldigt lätt då?

  81. Ja, det gör det. Kol-kolbindningen är ju betydligt starkare än till exempel kisel-kiselbindningen.

  82. Och det är därför som kolkemi är så mycket rikare än till exempel kiselkemi.

  83. Okej. Jag har ju hört att man kan använda kol till till exempel superledning.

  84. Ja, det är lite hypotetiskt än så länge.

  85. Det är fullerenerna.

  86. Om man tar fulleren C60 och tillsätter då natrium så kan det bilda en sorts kristallstruktur som har visat sig vara superledande vid hyfsat höga temperaturer.

  87. Fortfarande väldigt kallt men betydligt högre än vad man väntar sig.

  88. Så kanske kommer vi ändå ha superledare baserad på kol också.

  89. Det låter ju bra.

  90. Åja, nej. Kol är mycket användbart ämne.

  91. Utan det så satt vi inte här.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Vad är kol?

Detta är det kortare föredraget om kol. Kol är ett av de mest betydelsefulla grundämnena i vårt liv. I en människa finns kol nog för att tillverka 9000 (!) blyertspennor. Kol finns i många former och är en mycket viktig del i bland annat plaster.

Medverkande: Anders Sandberg och Staffan Johansson
Föredraget handlar om kemi och sänds den 13 juni 1999 i Förklarade fenomen. Längd: 2:55
Transkription47 repliker · 2:55

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Om man ska göra upp en tio i topplista över de grundämnen som är viktiga för oss så kommer nog kolet på högsta platsen.

  2. Jo, men hur då egentligen?

  3. Jo, utan kol så skulle vi ju inte ha den organiska kemi vi är uppbyggda på.

  4. Och dessutom så har det många viktiga roller inom till exempel industri och vetenskap och även många intressanta egenskaper.

  5. Jo, kol har ju flera aggregationsformer. Till exempel diamant, grafit och fullerener.

  6. Och diamant använder man då inom industrin, eller hur?

  7. Just det, det är det hårdaste kända materialet som förkommer naturligt.

  8. Och det är ju väldigt användbart till exempel att borra med.

  9. Då använder man små industridiamanter, inte de här gnistrande sakerna man sätter i ringar.

  10. Jo, och grafit, vad använder man det till egentligen?

  11. Ja, den vanligaste användningsområdet det är ju egentligen blyertspennor.

  12. Åtminstone har det varit så tidigare.

  13. Det är nämligen så att i diamant så sitter kolen i en tredimensionell struktur så alla kolatomer binder

  14. till fyra andra kolatomer.

  15. Och det inte finns någon speciell riktning.

  16. Det är därför det är väldigt hårt.

  17. Men i grafit, där binder de ihop sig till stora plan.

  18. Och de här planen kan glida över varandra.

  19. Så att det då fastnar lätt på pappret då, eller?

  20. Just det.

  21. Så att grafit är ett ganska mjukt ämne.

  22. Men fullerener, det har jag inte fattat.

  23. Hur, vad kan man använda det till?

  24. Ja, det finns än så länge inte så många användsområden.

  25. De är relativt nyupptäckta.

  26. Fullerenmolekylerna, det är små bollar av kol.

  27. Den mest kända, det är den man kallar för C60, och den har samma utseende ungefär som en fotboll.

  28. 60 kolatomer som bildar en liten bur.

  29. Kan man använda det här till någonting?

  30. Ja, man har upptäckt att till exempel kan det fånga upp atomer inuti sig, så de ligger där som i en sorts korg.

  31. Och det här kanske kan vara användbart då för att överföra mediciner då in i kroppen, eller kanske som smörjmedel.

  32. Ja, men i medicin kan man också använda aktivt kol.

  33. Oh ja, det är ju en annan aggregationsform kan man säga.

  34. Det är amorft kol.

  35. Det har inte fått bilda någon kristallstruktur, så atomerna ligger hullen om buller.

  36. Det ger en väldigt, väldigt stor yta area.

  37. Okej, man kan väl även få komplexa molekyler med kolatomer?

  38. Ja, det stämmer.

  39. Det är ju nämligen så att kol kan binda till fyra andra atomer.

  40. Och det gör att det lätt blir ett molekyl som kan grena ut sig åt alla håll och kanter, och binda in andra atomer.

  41. Och därför så blir det också ganska mycket möjliga kemikalier.

  42. Bland oorganisk kemi så känner man visserligen till tusentals föreningar, men i organisk kemi så är det hundratusentals möjliga kemikalier.

  43. Så det är väldigt lätt för att bilda sig då.

  44. Just det. Och bindning mellan två kolatomer är ju ganska stark.

  45. Det är därför som diamant till exempel är så hållbart.

  46. Men det intressanta är ju också det att det är vanligt förekommande och betydligt mer stabilare än till exempel kisel-kiselbindningar.

  47. så det är förmodligen därför vi sitter här och har en kolbaserad ämnesomsättning.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Grundvatten

Under marken finns det vatten vi hämtar upp för att dricka. Hur kommer det dit? Framförallt vad är det bra för.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om biologi och sänds den 06 juni 1999 i Förklarade fenomen. Längd: 2:22
Transkription33 repliker · 2:21

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Grundvatten.

  2. Vad är egentligen grundvatten för något?

  3. Hur hamnar det där nere i marken?

  4. Anledningen är egentligen den hydrologiska cykeln som man får lära sig om i småskolan.

  5. Vatten avdunstar från till exempel hav och sjöar, kommer upp i atmosfären, bildar moln och regnar ner.

  6. Men det visar sig att det mesta kommer inte ner till haven i form av floder.

  7. Utan ganska mycket rör sig också under jorden.

  8. Och det här är grundvattnet.

  9. Man kan säga att marken kan delas in i mättad och omättad.

  10. Omättad mark kan ta upp mer vatten.

  11. Och där hittar man till exempel ytskikten.

  12. Men längre ner blir det mer vatten och då får man mättad mark.

  13. Och här finns grundvattnet som sakta sipprar framåt.

  14. Det är en ganska långsam hastighet i jämförelse med vad som sker i floder och bäckar.

  15. Bara ett par centimeter om dagen.

  16. Men det är enorma vattenmassor som är i rörelse.

  17. Cirka 70-90% av det regn som kommer ner hamnar i marken.

  18. Resten rinner bort och det mesta avdunstas och sedan tas upp av växter.

  19. Växterna spelar överhuvudtaget en ganska stor roll i regleringen av grundvattnet.

  20. Sedan det väl sipprat ner så rör det sig mellan partiklar.

  21. Det är alltså inte fråga om underjordiska floder och sjöar som man kanske kunde tro.

  22. Det rör sig drivet av tyngdkraften och neråt men också av genomsläppligheten i olika lager.

  23. Det här kan leda till att grundvatten sipprar ner mellan två ogenomsläppliga lager och hamnar under högt tryck.

  24. Borrar man ner ett hål eller blir en spricka upp därifrån kommer därför vatten med högt tryck att röra sig uppåt.

  25. Det blir en artesisk källa som man kallar det.

  26. Dessutom, det här vattnet renas naturligtvis genom sitt sipprande så det blir av med många föroreningar.

  27. Samtidigt löser det upp mineraler och tar med sig dem.

  28. Bland annat olika kalkföreningar vilket ställer till med förtret i vanliga rörsystem.

  29. Producerar vackra formationer i olika grottor.

  30. Dessutom kan man använda det till mineralvatten.

  31. Det är egentligen grundvatten som har fått välsmakande mineraler.

  32. Det är vanligtvis då natrium, kalium och magnesium men även en del andra joner som till exempel små mängder fosfater och sulfater.

  33. Vissa källor skröt till och med tidigare om att de hade extra mycket radon och radium i vattnet.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Evolutionens problem

Detta föredrag beskriver evolutionens problem.

Medverkande: Mikael Johansson och Per Gerhardt
Föredraget handlar om biologi och sänds maj 1999 i Etervåg. Längd: 2 delar
Transkription50 repliker · 5:40

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Evolution är naturens sätt att tala om att man inte kan göra omelett utan att knäcka några ägg.

  2. Men vad menar vi med det Per?

  3. Ja, för att ta ett exempel så kan vi få samla ett par hundra personer eller individer av någon art.

  4. Människor, bakterier eller någonting annat.

  5. Och sedan så introducerar vi för dessa personer en förändring i förhållandena.

  6. Vi kan säga att vi plockar bort syret.

  7. Detta lär leda till att flertalet avdör.

  8. Sen kommer vi ha en eller kanske två individer kvar som klarar sig under dessa förhållanden och lyckas föröka sig.

  9. Där har vi att evolutionen har agerat.

  10. Det vill säga att en ny art har framträtt eller att en art har fått ytterligare egenskaper för att kunna överleva.

  11. Mest ser man det i form av, eller det bästa exemplet ser man i form av bakterier som man relativt lätt kan framodla till att tåla nästan vilka förhållanden som helst.

  12. Trots att man tar livet av över 99,9% av dem medan man experimenterar.

  13. Man har alltså så pass många bakterier att experimentera med så att även om man har dödat nästan alla överlever tillräckligt många för att man ska kunna bygga upp nya kolonier.

  14. Ja, det är sånt som händer till exempel när bakterier utvecklar penicillinresistens.

  15. Då har man att penicillinet tar livet av alla bakterierna utom kanske tre eller fyra som överlever och fortsätter föröka sig.

  16. Och efter ett litet tag så är det precis lika många som det var innan, men nu har alla dem den resistensen.

  17. Det är samma sak som med människor går förloppet mycket, mycket långsammare eftersom vi för det första inte förökar oss var tjugonde minut som bakterier gör.

  18. Och för det andra inte lika många delar, det blir inte två människor av en så att säga.

  19. Så att för oss går evolutionen mycket långsammare.

  20. Men den har även hos oss en betydelse.

  21. Dock kommer vi inte att kunna ha sett särskilt mycket evolution i rent fysiska termer på de kanske 20 000 år som vi har haft vår historia.

  22. I vår omgivning kan vi möjligen se det på grund av att vi har lyckats utrota en hel del av de arter som vi blir tvungna att dela det här jordklotet med.

  23. Och de arter som vi inte har då har utdöt har anpassat sig.

  24. Ett exempel kan vara en viss svärmare som håller till på att björka och följaktligen hittills har haft en väldigt ljus färg.

  25. Men under den tiden som industrialiseringen tog fart så blev väldigt många av lövträden i närheten lite mer nersotade under de tidiga dagarna av industrin.

  26. Och följaktligen så överlevde bara de svärmarna som hade en mörk färgteckning.

  27. På grund av det här så finns det ställen där den arten enbart är mörk.

  28. Alla andra syns för olika fåglar som gillar att äta upp dem till exempel.

  29. Så de sållas ut väldigt tidigt.

  30. Och det är liknande med att vi har förändrat på vårt sätt att hantera naturen.

  31. Vi håller på att förändra naturen nu på ett sätt som är rent otroligt jämfört med hur den har utvecklats tidigare.

  32. Har du några dimensioner på det?

  33. Ungefär hur mycket har vi förändrat förändringstakten?

  34. Ja, om vi säger som så.

  35. När det gäller spontana massutdöende av arter så förekommer de med ett gäng miljoner år emellan.

  36. Den som vi tror uppstod senast var för 65 miljoner år när man tror att en meteor slog ner och tog livet av nästan alla högerstående djur.

  37. Inklusive dinosaurierna.

  38. Men det som vi håller på med nu under de senaste 50 åren är en gradvis förändring av själva klimatet.

  39. Där vi till exempel har växthuseffekten.

  40. Där vi har miljöförändringar och atmosfäriska förändringar.

  41. Och där vi har ingripit väldigt gravt i naturen.

  42. Som en liten måttsteg kan vi säga att takten i vilka arter dör ut nu för tiden har fördubblats stadigt sedan 1950 ungefär.

  43. Just för tillfället så dör de ut tusen gånger snabbare eller mer än vad de utdog år 1950.

  44. Vilket betyder att ett gäng arter varje år slutar att existera.

  45. Men finns det inte samtidigt någon positiv aspekt med att en art slutar existera?

  46. Ja, väldigt många arter har ju utvecklat för att försöka fylla de nischer som vi nu har försett dem med.

  47. Men det är ofta svårt på grund av att vi själva har ju ofta ockuperat de nischerna.

  48. Med till exempel framavlade nötkreatur, annan djuravel med mera.

  49. Så att vad vi kan säga är att det kan finnas en positiv trend.

  50. Men i långsiktig synvinkel tror jag att de flesta biologer inte skulle hålla med om det.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Växternas biologi

Detta föredrag beskriver Växternas biologi

Medverkande: Anders Sandberg och Per Gerhardt
Föredraget handlar om biologi och sänds juni 1999 i Etervåg. Längd: 3 delar
Transkription145 repliker · 11:04

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Krukväxter och trädgårdsskötsel är populära hobbys.

  2. Men mycket av det man gör, till exempel att kapa loss ett litet skott från en planta, ställa vatten så att få rötter och plantera, det som man kallar sticklingar,

  3. och att beskära, det vill säga skära av en del av knopparna, verkar ju vara lite grann nästan sadism jämt emot växterna.

  4. Varför gör man det? Finns det vetenskapliga förklaringar till vad som pågår?

  5. Vad säger du Per?

  6. Ja, det stämmer ju att det är ett litet underligt sätt, men växter är ju lite annorlunda än människor.

  7. En människa till exempel kan man inte ta en stickling av.

  8. Skulle man skära loss en bit av en människa och sedan lägga i ett vattenglas så får man inte det önskade resultatet.

  9. Åtminstone får man vara sig rotbildning eller någon glädje hos människan man tar biten av.

  10. Växter är ju totipotenta.

  11. Det vill säga att deras celler kan kontinuerligt nybilda strukturer.

  12. Och det kan man också se om man till exempel kapa av en liten skiva ur ett blad.

  13. Då kan man ta och sedan lägger ut den här skivan på ett filterpapper till exempel och lite lätt mosar till det.

  14. Sedan så kommer det de växtcellerna som har blivit av med sina cellväggar att nybilda en ny växt helt enkelt.

  15. Om man förser med tillräckligt mycket näringslösning förstås.

  16. Ja.

  17. Och till att börja med så får man bara vad man kallar för en kallus.

  18. En stor gyttrig samling av växtceller som växer lite hur som helst.

  19. Men de kommer ju sedan att upptäcka att det här duger inte.

  20. Och olikt oss med de får så hittar de sin rätta väg här i livet.

  21. Och det kanske du kan tala om lite mer om.

  22. Ja, det kallas för differentiering.

  23. Vi startar ju också som en liten klump celler utan någon speciell ordning.

  24. Men efter ett litet tag så börjar de organisera sig.

  25. De placerar ut olika signalsubstanser i sin omgivning.

  26. Och talar om för varandra vad de håller på med.

  27. Man kan säga att det sker små lokala omröstningar om vilken enda ska vara fram eller bak.

  28. Vad ska vara höger-vänster.

  29. Vilken cell ska ta på sig jobbet att bli en hudcell.

  30. Vilken ska bli en muskelcell.

  31. Gradvis differencieras de.

  32. Så att det som i urspringen var en cell som kunde bli precis vad som helst.

  33. Blir sedermera någon sorts hudcell.

  34. Som sedermera hamnar på något ställe på kroppen.

  35. Fortsätter dela sig.

  36. Och till sist blir till exempel den typ av hud man ska ha på handens insida.

  37. Eller utsida.

  38. Men växter.

  39. Där kan vilken cell som helst återgå till att starta upp en hel växt.

  40. Vilket inte kan ske hos människor och andra djur.

  41. Vi är färdigdifferencierade så att säga.

  42. Vilket innebär att man inte...

  43. Vilket är anledningen att man inte kan ta och skära av en liten bit av en människa och odla upp en ny.

  44. Annars hade vi missat mycket roligt här i livet.

  45. Dessutom kan man göra mycket annat kul när man odlar växter på det här sättet.

  46. Till exempel är det ganska lätt att stoppa in nya gener när det är bara en liten massa celler.

  47. Det kan man göra.

  48. Samt dessutom få dem att sprida dessa nya gener.

  49. Det är ju en av anledningarna till att genteknologi inom växtområdet är ett så pass hett begrepp just nu.

  50. Samtidigt använder man ju lite primitiva och våldsamma metoder.

  51. Ja, för man använder krutladdningar för att skjuta in nya gener i cellerna.

  52. Ja, det finns en liten variant som kallas mycket träffande för The Shotgun Method.

  53. Och det består i att man tar ett antal små, väldigt, väldigt små, ofta guld eller plastkulor.

  54. Som man helt enkelt täcker med en liten geggalösning som innehåller de gener som krävs.

  55. Laddar dem i en miniaturversion av ett haglivar.

  56. Riktar mot cellen och sedan utan att vidarege den stackars plantan än så mycket som en ögonbindel skjuter man den.

  57. Men intressant nog så klarar sig växtceller.

  58. Celler är ju segare än man tror.

  59. Oja.

  60. Och chansen är mycket stor att tillräckligt många av de här cellerna kommer att innehålla det rätta genetiska materialet.

  61. Och från dessa är det sedan enkelt att helt enkelt välja ut det lilla område som innehåller tillräckligt många celler som har tagit emot det.

  62. Och därifrån odla upp en ny planta.

  63. Det här är ju naturligtvis ett kul sätt att framställa nya typer av petunior för balkongen.

  64. Och man kan ju naturligtvis hålla på och korsa och ha sig också.

  65. Men när man nu väl har fått fram den här blå petunian man tycker så bra om.

  66. Då vill man kanske ha fler av den.

  67. Och då brukar ju många husmödrar ta sticklingar.

  68. Där händer ju ett och annat.

  69. Ja.

  70. Det är när man tar och man tar...

  71. Det har att göra med de här tillväxt, ska vi säga, hormonerna.

  72. Så den heter oxiner.

  73. Och de tror jag faktiskt att du kan en hel del mer om.

  74. Ja, jag har tittat lite grann på dem.

  75. För de är ganska underhållande.

  76. Det är nämligen så att de bildas i knopparna.

  77. Och därifrån sprider sig det här hormonet nedåt.

  78. Och en av effekterna är att få knoppar som sitter på sidan av stammen att inte utvecklas.

  79. Det här gör att växeln växer rakt uppåt.

  80. Dessutom kommer det tillräckligt mycket auxin ner i änden så stimuleras det otillväxt.

  81. Så vad som händer när man tar ett skott och sätter i vatten.

  82. Det är att cellerna längst ner, de märker att nu är det faror färde, nu stämmer ingenting.

  83. De får auxin på sig och de börjar leta i sina bibliotek för vad de kan bli och börjar utvecklas i rötter.

  84. Och efter ett tag kan man plantera det.

  85. Men det här har också en intressant effekt om man kapar toppskottet.

  86. När man beskär en växt.

  87. För då bildas det inget auxin där uppe.

  88. Och då tar de små gotten och knopparna strax under och får för sig att nu ska vi växa till.

  89. Vilket de gör.

  90. Och växten börjar grena ut sig mer.

  91. Och det här gör naturligtvis trädgårdsmästare glada.

  92. För att istället för att få långa, tråkiga, raka buskar så kan man få dem att grena ut sig och bli mycket lugnigare.

  93. Auxinet, det sättet som det förflyttar sig i växten och det sättet som det påverkar växten.

  94. Det är också mycket sinrik konstruerat på det sättet att växten kan avgöra vad som är upp och ner och var solen finns.

  95. Bland annat.

  96. Hur gör den det?

  97. Ja, när det gäller upp och ner är det mycket lätt.

  98. Auxinet flyter helt enkelt neråt.

  99. I riktning mot jorden så att säga.

  100. Och om man då provar med att plantera ett träd rakt utifrån en vägg, till exempel en bergvägg eller en liten skreva någonstans.

  101. Så kommer helt enkelt den delen av grenen som är längst ner.

  102. Den kommer att få mer auxin på sig och följaktligen få den en större nybildning av celler.

  103. Varpå grenen i sig börjar växa lite längre uppåt.

  104. Och sedan så vet man även att växter tar och stimuleras av tillförsel av värme och solstrålning.

  105. Eller rättare sagt den mesta strålningen.

  106. Och det här leder då till att det bildas mer auxiner också antar jag?

  107. Ja, det gör det.

  108. Och då riktar sig växeln automatiskt så att säga mot solskenet.

  109. Ja, det är så man också kan se att blad och löv har en tendens att vara i en sån vinkel.

  110. Att de kan ta emot det mesta möjliga av solljuset.

  111. Och det är också anledningen att om man har en växt stående i ett fönsterbräde under en lägre tid.

  112. Så kan man se att den inte får särskilt mycket bladbildning inåt rummet.

  113. Vilket gör att man ibland gärna vill vrida på växterna för att de ska se trevligare ut.

  114. Men då börjar bladen vrida sig tillbaka.

  115. De försöker alltid anpassa sig till det sättet där solen står.

  116. Intressanta experiment har man dessutom gjort med högspänningsfält och magnetfält.

  117. Där man då också har fått växter att växa lite annorlunda.

  118. Ja, eftersom det då påverkar auxinerna.

  119. Men det finns ju även en del andra växthormoner som kan vara intressanta.

  120. Kytokiner till exempel som får växterna att börja differencieras.

  121. Knoppar att utvecklas till grenar och allmänt brukar göra växterna lite lumigare.

  122. Ja, det är ju faktiskt nästan exakt samma form av metod som vi människor använder för att differenciera oss själva när vi är i fosterstadion.

  123. Och kanske påminner lite om anabolasteroider när man använder det i senare åldrar.

  124. Ja, faktum är att man kan ju faktiskt stimulera växter till nästan vad som helst om man har rätt kemikalier.

  125. Det finns ju till exempel abskisinsyra som får växterna att börja fälla löv istället.

  126. Den verkar användas som höstarna.

  127. Just när träden har bestämt sig för att nu är det dags att packa ihop för vintern.

  128. Den får då vissa små delar utav stängen som lövet sitter på att dö av så att det lossnar från växten och det faller av.

  129. Ja, och det är ju en slugplan dessutom för att överleva om vintrarna när det inte lönar sig att ha så pass mycket av kopsvätskan ute i löv som annars skulle kunna frysa till och falla av så fruktansvärt lätt.

  130. Man har ju också letat efter många andra hormoner.

  131. Till exempel gasen etylen används av en del växter.

  132. Oja, den används till exempel för att få de flesta frukter att mogna.

  133. Det har man ju även använt under vissa genmanipulerade växter.

  134. Finns tomater till exempel som inte tillverkar den här naturligt och då förblir hårda under transport.

  135. Och sedan när man har fått dem dit man vill så lämnar han dem i ett lag med acetylengas och så mognar de och blir mjuka.

  136. Och sen har man naturligtvis letat också efter hormoner för att sätta igång blombildning.

  137. Ja, det är ju en intressant fråga faktiskt.

  138. Men såvitt jag vet har man inte hittat några än.

  139. Nej, det har väl mest att göra med mer djupare underliggande faktorer.

  140. Förmodligen som har att göra med eventuellt luftfuktighet och värme.

  141. Kort sagt, växterna har ganska många mysterier där de står där på fönsterbrädorna.

  142. Men man kan tillämpa en del av kunskaperna för att få dem att växa på roliga sätt.

  143. Beskära dem så att de blir lumiga.

  144. Och se till att de kanske inte tappar löven i första taget.

  145. Att vattna är en bra idé.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Patent

Om du just har kommit på den ultimata uppfinningen, hur kan du vara säker på att inte någon annan snor én och tjänar en massa pengar på din é? Patenten skyddar uppfinningar mot just detta, men dagens upptäckter inom vetenskapen kan vara ett problem för patent-systemet.

Medverkande: Anders Sandberg och Per Gerhardt
Föredraget handlar om filosofi och sänds juni 1999 i Etervåg. Längd: 3 delar
Transkription132 repliker · 10:33

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Det var en gång en uppfinnare för länge, länge sedan som gick och träffade sin kung.

  2. Jag har ett problem, sa uppfinnaren till kungen.

  3. Jag har kommit på en jättebra idé som jag skulle vilja testa och jag tror att det kan bli en jättelönsam liten apparat.

  4. Men det kommer kosta mig en massa pengar att bygga.

  5. Jaha, sa kungen.

  6. Ja, och när jag säljer sedan min apparat när det blir klar så kommer ju alla andra kunna göra likadana apparater.

  7. Och då kommer ju inte jag att tjäna speciellt mycket.

  8. Så då finns ju ingen mening för mig att göra den här bra apparaten som kommer göra ditt kungarike stort och mäktigt.

  9. Aj, sa kungen.

  10. Men vad händer om jag gör att jag utfärdar ett dekret som säger att ingen annan får bygga en sån apparat i låt oss säga 15 år efter att du har gjort din.

  11. Då får ju du igen dina pengar.

  12. Men andra kan ju se hur man bygger såna apparater och kanske kommer på bättre saker än av ett annat slag.

  13. Alla blir nöjda och glada.

  14. Det tycker jag låter som en utmärkt idé som jag sa uppfinnen.

  15. Och så kallar de det för patent.

  16. Och tiden gick.

  17. Och en dag så var vi plötsligt inne i 2021 århundrad.

  18. Och uppfinnarna satt och höll på med gener.

  19. Men nu började det bli klurigt med patenten.

  20. Ja, till att börja med så upptäckte ju uppfinnarna att

  21. ofta var det bara att gå ut och hitta lämplig planta i en regnskog som man kunde använda för att utvinna lämpliga mediciner ur.

  22. Men det vore ju inte bra om alla andra företag också kom på att den här plantan var lämplig till medicinsyften.

  23. Så att vad man gjorde var att man analyserade plantan, tog reda på den DNA-uppsättning och patenterade det hela.

  24. Detta anses någorlunda dubiöst.

  25. På vissa ställen i varje fall.

  26. Ja, det finns ju alltid de som inte tillåter det.

  27. Och här har vi ju ett litet problem för Europa tycker inte så mycket om att patentera saker.

  28. Utan vissa grupper i EU-parlamentet.

  29. Och Amerika har helt andra patentregler.

  30. Och på vissa ställen finns det inga patentregler.

  31. Det stämmer.

  32. Ofta har det ju mycket också att göra med att de som verkligen har känt till plantan som kan sägas vara de egentliga upptäckarna.

  33. Det vill säga någon liten stamm i Amazonas.

  34. Inte få någon del av kakan.

  35. Och det är ju också lite etiskt betänkligt.

  36. Man har ju försökt hantera det i för sig i vissa länder, till exempel Indien och Indonesien.

  37. Dels genom att införa förbud på att flöra ut plantor hur som helst.

  38. Men också på att införa avtal om att en del av vinsten ska komma till godo.

  39. Ja, det har ju faktiskt fungerat på de ställena.

  40. Sedan finns det ju de som har tagit snäppet ett styck längre.

  41. Där vill jag komma med en historia.

  42. Och det är om en annan uppfinnare vid namn Chakrabarti.

  43. Och den här Chakrabarti, han uppfann helt enkelt en bakterie.

  44. Han tog en mikroorganism och förändrade den så pass grundligt att den inte längre kunde sägas vara en bit av den naturliga ordningen.

  45. Och detta tog han sedan patent på.

  46. Vad var det för mikroorganismen?

  47. Det är en bakterie som är berömd för att den kan äta olja.

  48. Eller rättare sagt silikoner.

  49. Mm.

  50. Låter användbart?

  51. Ja, under vissa bestämda förhållanden i ett laboratorium så kan den till och med överleva.

  52. Medan den gör det.

  53. Men det är det första steget som någon har gjort för att skapa en ny organism.

  54. Istället för att samla in en.

  55. Och sedan ta patent på just det.

  56. Men det låter ju lite närmare den här andan man skapade patenten för från första början.

  57. Det var ju inte meningen att man skulle patentera något man bara hittade.

  58. Utan det var ju för något man utvecklar själv.

  59. Ja, det stämmer.

  60. Men nu tar ju folk och säger att med tanke på det arbetet de lägger ner bara för att just hitta det.

  61. Så kommer de att kunna patentera det också.

  62. Och det är ju det som den stora striden egentligen har stått om.

  63. Men i slutändan så handlar det ju också om pengar.

  64. Oja.

  65. För det är ju dyrt att komma på nya saker.

  66. Vare sig det är så att man måste leta genom hela Amazonas jungler.

  67. Eller stå i labbet en lång tid.

  68. Eller bygga någonting.

  69. Man måste ju få igen de pengar man har lagt ner på det.

  70. Jo, det stämmer.

  71. Det finns ju de som har gjort smarta sätt på det här.

  72. För det går ju att piratkopiera.

  73. Till exempel så har ju ett litet företag kommit fram med ett utsäde helt enkelt.

  74. Som är skapat på ett sådant sätt att, liksom vanligt vetoråg, så ger det god avkastning.

  75. Men det är dessutom tåligt mot de flesta sjukdomar.

  76. Och det tål insektsgifter och det är resistent mot insektsangrepp.

  77. Det låter ju jättebra.

  78. Ja, men de var lite slugare än så.

  79. För att ingen skulle kunna vara så inpiskad att man bara köpte en uppsättning av det här vetet, sådde ut, sedan skördade och använde lite av det överlevande utsädet för att så nästa år.

  80. Så inkluderar de en terminatorgen, en helt ny uppsättning som ser till att vetet som man får från den här inte kan sås.

  81. Det kan användas för att baka bröd med en, men inte för att skapa nya grödor.

  82. Vilket då förhoppningsvis tyckte företaget gör att nu får vi sälja mycket vete?

  83. Det tänkte de säkert på.

  84. Sedan har vi ju problemet naturligtvis med att de enda som har råd med att hela tiden köpa nytt vete är de som redan är tillräckligt rika för att kunna ha råd med insektsbekämpning och bekämpning av sjukdomar.

  85. De som då inte kan köpa det här vetet fortfarande är de som inte riktigt har råd med att sälja eller att köpa tillräckligt mycket insektsgifter.

  86. De har helt enkelt inte fått tag på de resurserna som krävs.

  87. Det betyder också att vetet blir av sämre kvalitet.

  88. Då kan de inte sälja det för sådana pris så att de inte har en chans att bli välmående av sin odling.

  89. Är det inte lite paradoxalt här?

  90. Om man tillåter att patentera gener, då kommer man att få att folk patenterar växter de hittar och en massa saker.

  91. Många hävdar att det rent och skulle vara något oetiskt i att patentera en livsform.

  92. Men om man inte tillåter patent, då måste vi skydda oss mot piratkopiering tänker alla som försöker sälja något.

  93. Så då måste man till exempel ha terminator-gener eller en massa kopieringsskydd på cd-skivor.

  94. Ja, det är en svår fråga faktiskt.

  95. Många har ju börjat tveka på att det verkligen funkar att fortsätta göra som vi alltid har gjort.

  96. Det har ju börjat finnas tankegångar i att man måste hitta ett centralt sätt att reglera det här på.

  97. Som verkligen då ger alla rätt möjligheter utan att för den skull totalt göra det möjligt för en eller ett fåtal personer

  98. att copywrita större delen av det vi verkligen lever på.

  99. Problemet här är naturligtvis det att många motsätter sig lösningar inte bara av ekonomiska skäl

  100. utan också för att det strider mot till exempel deras filosofi eller kultur.

  101. Ja, om vi tar till exempel USA där man kan patentera någonting så löst som enskilda idéer

  102. så har man ju faktiskt det stora kruxet att du kan komma på en sak och sedan patentera det

  103. och om någon annan tänker likadant så får du teoretiskt sett smälla till honom på fingrarna.

  104. Men komplikationen här är väl kanske inte så mycket att du kan patentera en idé.

  105. Det tillåter egentligen till honom.

  106. Men att du kan, metoden att komma fram till idén, algoritmen

  107. och det är ju ändå tillräckligt löst för att det ska kunna bli mycket märkliga effekter.

  108. Ja, om Einstein hade lyckats patentera till exempel sättet han kom fram till att E var lika med M gånger C upphöjt till två

  109. så hade vi förmodligen fått extra avdelningar på alla fysikinstitutioner enbart för att se hur man skulle kunna kringgå det här.

  110. Vilket ju inte skulle gynna forskningen som helhet direkt.

  111. Men det klurigaste här är naturligtvis att de amerikanska reglerna tillåter en att patentera väldigt mycket saker.

  112. De europeiska, de är ganska inskränkta i vad man får och inte får patentera.

  113. Och i vissa länder så har man mycket snälla regler och kan till och med upptäcka att man tjänar mycket på att hoppa förbi patenten.

  114. Ja, det är ju vedertaget att det kommer alltid att finnas någon som kan utnyttja det hela för egen vinning.

  115. Och alla kommer ju försöka kringgå när någon annan försöker sätta en restriktion på en.

  116. Kort sagt, det verkar vara ett väldigt spännande evolutionärt problem det här.

  117. Men det är förmodligen också någonting av 2000-talets stora stridsfrågor.

  118. Ja, just när det gäller patentering och vem som egentligen har upphovsrätt.

  119. Eftersom så framstår det stora problemet att vi inte kan komma i kontakt med vem det nu är som har designat sakerna ifrån början.

  120. Om vi skulle tänka in på den hypotesen.

  121. Så att vi har helt enkelt börjat lägga oss till med att ta för oss av allt vad vi ser.

  122. Ja, det är ju en skillnad där rent legalt om någon inte äger en...

  123. Ja, ett område som inte är ägt av någon att det är okej att lägga sig till med.

  124. Det är det enligt mycket juridik.

  125. Men en fråga just om patent, om man får för mer då att ta åt sig äran för det.

  126. Ja, det är ju svårt.

  127. I vissa fall har det ju varit väldigt skarpskruvna drag.

  128. Till exempel i Amazonas.

  129. Där har det ju ofta varit så att man har gått in till de stammarna som har känt till det här medlet i 2000 år.

  130. Och sedan har man helt enkelt frågat.

  131. Och det kostade ju inte mer än biljetten och en par rekordsfärd.

  132. Men det är en knepig fråga och det får man väl helt enkelt ta och skriva in i framtiden och se vad som händer.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.