← Tillbaka till radioufs.com

Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Du lyssnar på: Vad är kol?

Mikrofon

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Vad är kol?

Detta är det längre föredraget om kol. Kol är ett av de mest betydelsefulla grundämnena i vårt liv. I en människa finns kol nog för att tillverka 9000 (!) blyertspennor. Kol finns i många former och är en mycket viktig del i bland annat plaster.

Medverkande: Anders Sandberg och Staffan Johansson
Föredraget handlar om kemi och sänds juli 1999 i Etervåg. Längd: 2 delar
↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)
Transkription91 repliker · 5:30

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Om man skulle göra en tio i topplista över de grundämnen som är viktiga för oss så kommer nog kolet i varje fall på första plats.

  2. Men varför det?

  3. Jo, det är oerhört viktigt för oss. Dels genom sin kemi.

  4. Den organiska kemina är ju egentligen kolföreningars kemi och vi är uppbyggda organiska föreningar.

  5. Men dessutom så är det oerhört användbart. Många av dess aggregationstillstånder är väldigt viktiga för oss.

  6. Vilka är dess aggregationstillstånd egentligen?

  7. Ett aggregationstillstånd är alltså en speciell form av ett visst ämne.

  8. Och kol har tre som är mest kända. Och det är diamant, grafit och fullerener.

  9. Okej, diamant. Vad är det för något?

  10. Ja, de flesta har ju sett bilder på gnistrande diamantringar och tänker på det i första hand.

  11. Men egentligen så kan diamanter vara ganska oansenliga.

  12. När man talar ibland om industridiamanter, det är sådana diamanter som inte är tillräckligt vackra för att använda smyckesindustrin.

  13. Det är en kristallinsk form av kol.

  14. Det vill säga kolatomer. De kan binda fyra andra kolatomer.

  15. Och då sätter de sitt regelbundet tredimensionellt mönster där de binder varandra.

  16. Det här är en oerhört stark bindning så diamant blir oerhört hårt.

  17. Vad kan man hålla det till då?

  18. Ja, hårdheten gör ju som sagt att man kan använda det till exempel till borrar.

  19. Och även diamantbeläggningar har ju fått stor användning.

  20. Man har kommit på att om man tar metangas som är kol med vätatomer på och så hettar man upp den till exempel med en laser över en yta så avsätts diamant på ytan.

  21. Och det här gör ju att man får en ytbehandling som inte spricker i lättaste laget.

  22. Vad brukar man använda det till?

  23. Ja, en möjlighet är ju glasögon men man har också provat då för specialverktyg och liknande.

  24. Ja, okej.

  25. Sen för att övergå till grafit som var den andra aggregationsformen.

  26. Vad är det för något?

  27. Det är samma sak egentligen. Det är kol men det är organiserat lite annorlunda.

  28. I det här fallet så är kolet organiserat i plan som ligger över varandra.

  29. Och de här planen kan glida.

  30. Det gör att grafit blir väldigt mjukt material.

  31. Så att det blir glider av rätt så lätt och fastnar.

  32. Just det. Det är därför man använder sig av det i blyertspennor.

  33. Vad kan man lera om det i?

  34. Ja, man använder det till exempel i kolstavar i många batterier.

  35. Det är ju nämligen en elektrisk ledare.

  36. Så det leder då i elektriciteten?

  37. Ja, det fungerar ganska bra för det.

  38. Det är ju inte någon lika bra ledare som metall men det är tillräckligt bra ledare för att använda i batterier.

  39. Dessutom kan man använda det för att skapa ljusbågar.

  40. Då man låter till exempel grafitstavar.

  41. Man lägger en kraftig ström över dem vilket gör att kolatomer förångas ifrån dem och man får en väldigt hög temperatur.

  42. Ja, okej.

  43. Sen fullerener som är en tredje formad.

  44. Vad är det för något då?

  45. De är relativt nyupptäckta och det är små bollar av kol kan man säga.

  46. Den mest kända är C60 och den består av 60 kolatomer som sitter i ett mönster av sex kanter och fem kanter.

  47. Ungefär som på en fotboll och bildar då ett litet ihåligt klot.

  48. Men vad kan det vara bra till egentligen?

  49. Ja, det vet man ännu inte.

  50. Det är nämligen något som är under snabb utveckling.

  51. För lirenerna har en del roliga egenskaper.

  52. Man kan till exempel fånga upp andra molekyler och atomer inuti den här bollen.

  53. Och det finns naturligtvis större strukturer som kan bli långa stavar där man kan tänka sig att locka in många atomer.

  54. Och vad bra med att ha atomer i de här då?

  55. Ja, det finns många idéer.

  56. Alltifrån använda det som datorminnen till att man kan stoppa in mediciner och föra in dem i kroppen på ett enklare sätt.

  57. Ja, okej.

  58. Men inom medicin kan man ju inte använda kol på något annat sätt då?

  59. Jo, det finns andra användningsområden.

  60. En grej är ju aktivt kol.

  61. Och det är?

  62. Det är kol som är amorft, det vill säga utan ordning.

  63. Man har hettat upp den så att det blir korn med en oerhört stor aria.

  64. Vad ska det vara bra till?

  65. Jo, molekyler fastnar ju på ytor.

  66. Och eftersom den här har så jävla mycket yta så fastnar många molekyler.

  67. Så genom att tillsätta aktivt kol till exempel till magsäcken när man har ätit något giftigt.

  68. Så tar den upp mycket av giftet och binder det och därigenom kan det inte göra så mycket skada.

  69. Det låter ju jättebra.

  70. Man använder till ganska mycket rening.

  71. Överhuvudtaget, ämnen som har stor yta aria, de har ju då fina upptagningsegenskaper och kan användas som katalysatorer för många reaktioner.

  72. Okej.

  73. Men kolatomer, de kan ju också bilda komplexa molekyler.

  74. Oh ja.

  75. De här ämnen vi har talat om tidigare har ju börjat stå utav rent kol.

  76. Men om man låter kol vinda sig med andra atomer så kan man få godtyckligt komplexa strukturer.

  77. Man kan få långa kedjor av kolatomer.

  78. Man kan få det att grena ut sig.

  79. Man kan skapa cykla olika slag.

  80. Så det binder sig väldigt lätt då?

  81. Ja, det gör det. Kol-kolbindningen är ju betydligt starkare än till exempel kisel-kiselbindningen.

  82. Och det är därför som kolkemi är så mycket rikare än till exempel kiselkemi.

  83. Okej. Jag har ju hört att man kan använda kol till till exempel superledning.

  84. Ja, det är lite hypotetiskt än så länge.

  85. Det är fullerenerna.

  86. Om man tar fulleren C60 och tillsätter då natrium så kan det bilda en sorts kristallstruktur som har visat sig vara superledande vid hyfsat höga temperaturer.

  87. Fortfarande väldigt kallt men betydligt högre än vad man väntar sig.

  88. Så kanske kommer vi ändå ha superledare baserad på kol också.

  89. Det låter ju bra.

  90. Åja, nej. Kol är mycket användbart ämne.

  91. Utan det så satt vi inte här.

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.