← Tillbaka till radioufs.com

Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Du lyssnar på: Vad är kol?

Mikrofon

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Vad är kol?

Detta är det kortare föredraget om kol. Kol är ett av de mest betydelsefulla grundämnena i vårt liv. I en människa finns kol nog för att tillverka 9000 (!) blyertspennor. Kol finns i många former och är en mycket viktig del i bland annat plaster.

Medverkande: Anders Sandberg och Staffan Johansson
Föredraget handlar om kemi och sänds den 13 juni 1999 i Förklarade fenomen. Längd: 2:55
↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)
Transkription47 repliker · 2:55

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Om man ska göra upp en tio i topplista över de grundämnen som är viktiga för oss så kommer nog kolet på högsta platsen.

  2. Jo, men hur då egentligen?

  3. Jo, utan kol så skulle vi ju inte ha den organiska kemi vi är uppbyggda på.

  4. Och dessutom så har det många viktiga roller inom till exempel industri och vetenskap och även många intressanta egenskaper.

  5. Jo, kol har ju flera aggregationsformer. Till exempel diamant, grafit och fullerener.

  6. Och diamant använder man då inom industrin, eller hur?

  7. Just det, det är det hårdaste kända materialet som förkommer naturligt.

  8. Och det är ju väldigt användbart till exempel att borra med.

  9. Då använder man små industridiamanter, inte de här gnistrande sakerna man sätter i ringar.

  10. Jo, och grafit, vad använder man det till egentligen?

  11. Ja, den vanligaste användningsområdet det är ju egentligen blyertspennor.

  12. Åtminstone har det varit så tidigare.

  13. Det är nämligen så att i diamant så sitter kolen i en tredimensionell struktur så alla kolatomer binder

  14. till fyra andra kolatomer.

  15. Och det inte finns någon speciell riktning.

  16. Det är därför det är väldigt hårt.

  17. Men i grafit, där binder de ihop sig till stora plan.

  18. Och de här planen kan glida över varandra.

  19. Så att det då fastnar lätt på pappret då, eller?

  20. Just det.

  21. Så att grafit är ett ganska mjukt ämne.

  22. Men fullerener, det har jag inte fattat.

  23. Hur, vad kan man använda det till?

  24. Ja, det finns än så länge inte så många användsområden.

  25. De är relativt nyupptäckta.

  26. Fullerenmolekylerna, det är små bollar av kol.

  27. Den mest kända, det är den man kallar för C60, och den har samma utseende ungefär som en fotboll.

  28. 60 kolatomer som bildar en liten bur.

  29. Kan man använda det här till någonting?

  30. Ja, man har upptäckt att till exempel kan det fånga upp atomer inuti sig, så de ligger där som i en sorts korg.

  31. Och det här kanske kan vara användbart då för att överföra mediciner då in i kroppen, eller kanske som smörjmedel.

  32. Ja, men i medicin kan man också använda aktivt kol.

  33. Oh ja, det är ju en annan aggregationsform kan man säga.

  34. Det är amorft kol.

  35. Det har inte fått bilda någon kristallstruktur, så atomerna ligger hullen om buller.

  36. Det ger en väldigt, väldigt stor yta area.

  37. Okej, man kan väl även få komplexa molekyler med kolatomer?

  38. Ja, det stämmer.

  39. Det är ju nämligen så att kol kan binda till fyra andra atomer.

  40. Och det gör att det lätt blir ett molekyl som kan grena ut sig åt alla håll och kanter, och binda in andra atomer.

  41. Och därför så blir det också ganska mycket möjliga kemikalier.

  42. Bland oorganisk kemi så känner man visserligen till tusentals föreningar, men i organisk kemi så är det hundratusentals möjliga kemikalier.

  43. Så det är väldigt lätt för att bilda sig då.

  44. Just det. Och bindning mellan två kolatomer är ju ganska stark.

  45. Det är därför som diamant till exempel är så hållbart.

  46. Men det intressanta är ju också det att det är vanligt förekommande och betydligt mer stabilare än till exempel kisel-kiselbindningar.

  47. så det är förmodligen därför vi sitter här och har en kolbaserad ämnesomsättning.

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.