← Tillbaka till radioufs.com

Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Mikrofon

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Oscilloskop

För att mäta spänningar använder man en voltmeter. Men för att se hur spänningarna ser ut under ett interval måste man använda ett oscilloskop som ritar upp snygga kurvor av förloppen.

Medverkande: Jon Larsson och Jenny Mångs
Föredraget handlar om Teknik och sänds i Etervåg. Längd: 5:16
Transkription67 repliker · 5:15

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Många har i alla fall under sin livstillkommit i kontakt med ett oscilloskop, om inte annat så under fysiklaborationer i högstadiet och liknande.

  2. Men de flesta vet nog inte vad det egentligen är. Det kanske du kan svara på.

  3. Ett oscilloskop är i praktiken en stor voltmeter, det vill säga den mäter spänningen över någon punkt i en krets.

  4. Sen är det en stor apparat som har en massa rattar och knappar och en skärm på vilken den ritar ut spänningen och hur den varierar med tiden.

  5. Men vad används den till egentligen?

  6. Den används då som sagt till att mäta spänningen men det är egentligen mer än så man kan göra med det.

  7. För genom att göra det kan man mäta en massa olika saker.

  8. Man kan mäta frekvensen i en periodisk signal, man kan mäta resistans och strömstyrka och egentligen det mesta som finns att veta om en elektrisk krets.

  9. Det där låter nästan lite tekniskt. Rent praktiskt sett, vad kan man använda den till?

  10. Om du håller på att designa något som är elektriskt, oberoende vad det är, så är ett oscilloskop ditt absolut bästa verktyg för att hitta fel.

  11. Det kan också användas om du inte vet vad du har att vänta av en signal någonstans i en elkrets.

  12. Då kan du koppla in ett oscilloskop och se på skärmen hur signalen faktiskt ser ut.

  13. Okej. Men hur fungerar den i så fall?

  14. Det finns två sorters oscilloskop som på ytan ser likadana ut men inuti fungerar helt olika.

  15. Och det är då analoga och digitala oscilloskop.

  16. Okej. Och vad är skillnaden mellan dem?

  17. Ja, de analoga, det var de ursprungliga.

  18. Där fungerar det så att det finns ett katodstrålerör, vilket är samma sak som vi har i en vanlig tv, som med hjälp av en elektronstråle ritar upp en bild på skärmen.

  19. Och det analoga oscilloskopet fungerar så att den signal som kommer in, det är den som direkt styr var på skärmen punkten ska hamna, hur högt eller hur lågt.

  20. De digitala däremot gör så att de, som det heter, samplar signalen många, många gånger per sekund så känner det av vad är spänningen just nu.

  21. Och sen finns det en analog till digitala omvandlare som tar och gör om det här till massa ettor och nollor, stoppar in det i ett minne.

  22. Och sen på samma sätt som en vanlig dator ritar upp skärmbilden från något som finns i minnet så tar de digitala oscilloskopet och plockar informationen ur minnet och ritar upp bilden.

  23. Men vilket av dem fungerar bäst då?

  24. Ja, förr i tiden så var de digitala oscilloskopen jätte, jätte, jätte, jättedyra.

  25. Och dessutom så var de analoga snabbare.

  26. De ritar ju ut signalen direkt när den kommer i realtid.

  27. Men de digitala var tvungna att plocka in informationen, lägga den i minnet, bearbeta och så vidare innan de kunde rita upp.

  28. Då fick man en fördröjning.

  29. Och det var också svårt vid väldigt, väldigt höga frekvenser.

  30. Därför då klarar inte det digitala oscilloskopet av att mäta tillräckligt ofta för att man skulle få en korrekt bild.

  31. Men idag då?

  32. Ja, idag så har utvecklingen kommit längre.

  33. De digitala oscilloskopen är nu bara marginellt dyrare än de analoga.

  34. Och de är så snabba och så avancerade att de klarar i praktiken allt som de analoga klarar.

  35. Det finns ingen anledning att köpa ett analogt.

  36. Och ja, de digitala är helt enkelt bättre.

  37. De borde ju vara praktiska också i och med att de lägger i minnet.

  38. Precis, det är det som de största fördelarna kommer ifrån.

  39. Dels är det ju så att medan det analoga och oscilloskopet bara ritar upp signalen och sedan är den glömd för all framtid.

  40. Så kan man bara studera så kallade periodiska förlopp.

  41. Det vill säga sådana som upprepas och ser likadana ut.

  42. Medan det digitala, det kommer ihåg vad som har hänt.

  43. Och då kan du titta på ett engångsförlopp.

  44. Något som bara händer en gång och sedan är borta.

  45. Sen det faktum att du har alla mätvärden lagrade någonstans gör också att du kan göra massa beräkningar direkt i oscilloskopet som du annars skulle vara tvungen att göra för hand.

  46. De kan visa information som strömstyrka, resistans och massa konstiga saker som stigtid och falltid och periodvängd och frekvens och sånt där.

  47. Som man nog måste känna till lite mer för att förstå.

  48. Precis.

  49. Men hur är det? Utvecklas oscilloskåpen fortfarande idag?

  50. Ja, det gör de.

  51. Framförallt det här med utveckling av de digitala oscilloskåpen.

  52. Där man inte måste ha katodstråleröret gör att man till exempel kan använda platta skärmar.

  53. Så man kan ha ett litet handburet oscilloskop med en platt skärm på.

  54. Så man kan koppla in vad man vill i något stort elnät.

  55. Ja, för normalt sett är det väl en rätt otimplig låda.

  56. Precis, och den ska gärna stå på ett bord.

  57. Men varför heter det oscilloskop just?

  58. Det kommer från ordet att oscillera.

  59. Vilket i praktiken betyder att svänga fram och tillbaka runt en punkt.

  60. Vilket är vad de flesta periodiska signaler gör.

  61. Jag har hört alla möjliga konstiga sorter uttal på det också.

  62. Men det är väl inte ovanligt?

  63. Nej, det är inte ovanligt.

  64. Men man kan ha hört många olika.

  65. Men det finns på svenska, så vitt jag vet, två korrekta uttal.

  66. Och det är oscilloskop samt oscilloskop.

  67. Båda går precis lika bra.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Alkohol

Visst, alla vet säkert vad alkohol är. Många vet även kemiskt vad alkohol består av. Men vad det är som gör att folk blir fulla på alkohol, kan inte alla förklara.

Medverkande: Håkan Andersson och Anders Sandberg
Föredraget handlar om Biologi och sänds i Etervåg. Längd: 5:54
Transkription74 repliker · 5:54

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Vad är alkohol egentligen?

  2. Alkohol har det kemiska namnet etanol.

  3. Och det består rent kemiskt av två stycken kolatomer kopplat till varandra.

  4. Dessa kolatomer har vätatomen på sig.

  5. Utan den ena som också har en syratom med en liten vätatom som dinglar längst ut på syratomen.

  6. Den här gruppen, en syratom och en vätatom på, kallas för en alkoholgrupp.

  7. Och andra kemikalier som också kallas för alkoholer har samma kemiska grupp.

  8. Som till exempel metanol och så vidare.

  9. Ja, metanol, då är det bara en kolatom. Det är alltså nära släkting till den vanliga alkoholen.

  10. Men vad gör den egentligen i kroppen?

  11. Ja, när man dricker någonting alkoholhaltigt så tas alkoholen upp genom magens och tarmarnas slämhinnor.

  12. Och det är en ganska liten molekyl så den kan ganska lätt ta sig genom både cellmembran och sprida sig ut i blodet eftersom den är vattenlöslig.

  13. Den kan även ta sig in i hjärnan, hur då?

  14. Jo, normalt skyddas hjärnan av vad man kallar blod-hjärnbarriären som är mycket selektiva om vilka ämnen som får komma in.

  15. Men återigen, alkoholmolekylen, etanol, är ju så liten att den lätt kommer in.

  16. Och där börjar den ställa till mycket förändringar.

  17. Ja, vad är det för förändringar man egentligen kan vänta sig?

  18. När då alkohol har kommit in i blodet och människan blir berusad så kan det bland annat leda till avslappning.

  19. Men varför då?

  20. Jo, etanolmolekylen påverkar cellmembranen som består av fettsyremolekyler.

  21. Och återigen, eftersom ena änden är ganska lik en fettsyra så kan alkohol lätt sättas i membran och ändra litegrann på deras egenskap.

  22. Gör dem lite mer lättflytliga.

  23. Och det här i sin tur påverkar de proteiner som sitter inbäddade i cellmembranen.

  24. I hjärnan är det så att de här proteinerna används för signalöverföring mellan nervcellerna.

  25. Vilket gör att vissa nervceller får svårare att ta emot signaler.

  26. Och det är framförallt de nervceller som tar emot hämmande signaler.

  27. Och dessutom så påverkas de celler som sänder ut kemikalier som dopamin som finns med i hjärnas belöningssystem.

  28. Så man blir alltså gladare.

  29. Och detta verkar ju som självklart mot all form av ångest och så vidare.

  30. Ja, det snarast är att de delar av hjärnan som är ansvariga för ångesten blir dämpade.

  31. På samma sätt som många av de system i hjärnan som ägnar sig att hindra oss att göra beteenden.

  32. Som får alltså tänka, nej det där ska jag inte göra.

  33. Min precis minskade hämningar och så vidare.

  34. Andra effekter är ju då att man får försämrade reflexer och reaktionstider.

  35. Vad kan det beror på?

  36. Ja, det är ju också samma sak att signalöverföringen störs en smula.

  37. Sen vid högre doser så börjar ju olika delar, till exempel lillhjärnan, att bli mindre aktiva.

  38. Och när lillhjärnan inte hjälper oss att röra sig så blir vi mer okoordinerade.

  39. Men känslosvängar, vilket också kan uppstå när man är brusad, hur åstadkomst det är?

  40. Det är också samma sak där.

  41. Pannlobens hämmande system är mindre aktiva.

  42. Så vi håller så att säga mindre vakt på våra känslor.

  43. Vilket gör då att har man ett lagom instabilt känslor redan från början så kan det börja svänga rejält.

  44. Så man kan gå från glad till arg i en handvändning.

  45. Men sen ska alltså alkoholen brytas ner i kroppen.

  46. Och det gör den väl med ungefär en takt på två centilitri timmar för en vanlig person som väger cirka 70 kilo.

  47. Det går lite snabbare för män än för kvinnor.

  48. Ja det där beror ju då på hur mycket leverenzymer man har.

  49. Det bildas nämligen etanol även vid normal ämnesomsättning fast den är väldigt små doser.

  50. Och då finns det enzymer i kroppens celler som bryter ner det här till ämnet acetaldehyd.

  51. Och sedan i sin tur ett annat enzym som bryter ner acetaldehyd till ettiksyra.

  52. Vilket används i ämnesomsättningen och ger en energi.

  53. Det här av ölmagen då att det blir lite för mycket energi.

  54. När man säger att öl är flytande bröd så är det faktiskt ganska sant.

  55. Mycket av den energi innehåll som fanns i kolhydraterna i säden som man gjorde ölet av finns kvar i form av ölet.

  56. Men jag förstått så kan en sån här process skyndas på att man blir av med alkoholen ur systemet och därmed även eventuella eftereffekter som illamående och så vidare av fruktsocker.

  57. Ja det stämmer nog. Det beror nämligen på att fruktsockret används i de här förbränningen av ätiksyran.

  58. Och normalt är det så att reaktionen som omvandlar acetaldehyd till ätiksyra kan gå åt båda hållen.

  59. Så finns det gott om ätiksyrat så tenderar en del ätiksyrat att bli acetaldehyd igen.

  60. Men om man tillför fruktsocker kommer nästa steg i nedbrytningen att snabbt kunna genomföras så att ätiksyran försvinner så snabbt den blir tillverkad.

  61. Och då kommer reaktionen att gå åt bara ett håll.

  62. Och därmed blir man av acetaldehyden som ju har en del andra efterverkningar på kroppen.

  63. Man ska hålla lagren rensad alltså.

  64. Men etanol är ju inte bara ett negativt ämne.

  65. Det kan även ha vissa positiva medicinska effekter som till exempel en motgift mot metamonol.

  66. Hur fungerar det?

  67. Jo, metanol även känd som träsprit och förekommer en teröd är ju giftigt.

  68. Därför att när det bryts ner på precis samma sätt så uppstår inte acetaldehyd och ätiksyra utan i slutändan mysyra som är direkt giftig.

  69. Och man får stora skador om den här nedbrytningen sker.

  70. Men tillför man etanol så konkurrerar ju nu de två molekylerna om samma enzymer i lever.

  71. Och etanolen har företräde vilket gör att den bryts ner först.

  72. Metanolen å andra sidan den kan försvinna ut med urinen.

  73. Och därigenom så förhindrar man att den skadliga mysyran bildas.

  74. Så i och med det här så ser man hur det är även ett enkelt ämne som metanol kan ha väldigt komplexa effekter.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Nash-jämnvikter

Johnny Nash föddes 1928 i Bluefield i West Virginia, USA. 1949 skrev han om Nash-jämnvikten, vilket han 45 år senare fick nobelpriset för. Dessa jämnvikter är en viktig del av spelteorin, och här ger vi dig en förklaring om hur de fungerar i verkligheten.

Medverkande: Jon Larsson och Mikael Johansson
Föredraget handlar om Diverse och sänds i Etervåg. Längd: 4:57
Transkription44 repliker · 4:56

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Mikael, igår var vi och såg filmen A Beautiful Mind som handlade av matematikern John Nash som för några år sedan belönades med ekonomipriset i Alfred Nobels minne för sina teorier om så kallade Nash-jämvikter.

  2. Skulle du kunna förklara vad det är för någonting?

  3. Det handlar om spelteori.

  4. Spelteori? Man spelar alltså spel?

  5. Ja på ett sätt. Man tittar på hur man ska spela så att man antingen får så mycket som möjligt eller förlorar så lite som möjligt.

  6. Jaha så det är inte som i Fiamiknuff att man bara ska vinna eller förlora utan man kan vinna eller förlora olika mycket.

  7. Ja precis.

  8. Ja och hur gör man då för att lyckas med det?

  9. Till att börja med måste man bli på det klara med vad det är för spel man spelar.

  10. Så det tar matematikerna och kokar ihop till en väldigt kompakt beskrivning där man helt enkelt listar upp vilka olika möjligheter spelarna har att spela på och vad de får ut av de olika spelmöjligheterna.

  11. Sen kan man i den här listan hitta olika kombinationer av strategier som är olika bra för de olika spelarna.

  12. Men vilket är då bäst? Att vara offensiv så att man som du sa försöker vinna så mycket som möjligt eller att vara defensiv så att man förlorar så lite som möjligt?

  13. Det visar sig att det är en ganska stor del av de spelar som matematiker studerar så sammanfaller de här två till en så kallad sadelpunkt.

  14. Som har den egenskapen att båda spelarna förlorar så lite som möjligt samtidigt som de vinner så mycket som möjligt om de håller sig till en viss metod att spela.

  15. Jaha, så det är ingen skillnad mellan att gå på så hårt som möjligt och att vara försiktig?

  16. I just den här sortens spel är det ingen skillnad.

  17. Ja, men rimligtvis är det mer avancerat än så i verkligheten.

  18. Jo visst, det finns väldigt många situationer man kan beskriva där en sån här jämvikt överhuvudtaget inte kan uppstå.

  19. Jämviktar, ja. Vi började ju med att prata Nash-jämviktar. Vad är då den jämvikten?

  20. Ja, i filmen hade de ett exempel som faktiskt illustrerar situationen väldigt, väldigt väl.

  21. John Nash och några av hans studiekamrater satt på den lokala studentpubben och umgicks.

  22. Då det helt plötsligt kommer in en grupp med flickor. Varav en av dem är väldigt mycket vackrare än de andra.

  23. Alla pojkarna blir omedelbart väldigt, väldigt intresserade och vill allihopa försöka bjuda med sig den vackra flickan.

  24. Men det tyckte inte John Nash var en bra idé, eller?

  25. Nej, det var just i den här situationen som han fick idén till sin Nash-jämvikt.

  26. Han konstaterade nämligen att om allihopa försökte vara en och den vackra kvinnan så skulle de blockera för varandra.

  27. Och i slutändan så skulle ingen av dem faktiskt lyckas.

  28. Och när de sedan efter det går och försöker bjuda med sig de inte fullt lika vackra flickorna så kommer de att avböja eftersom de inte tycker om att betraktas som ett andrahandsval.

  29. Det kan man ju förstå. Men vad menade Nash att man skulle göra istället?

  30. Om man istället allihopa, gemensamt, går och försöker sig på någon av de mindre vackra flickorna till att börja med.

  31. Tar varsin flicka så kommer man ha mycket större möjligheter att faktiskt lyckas i sin dragning eftersom dels så visar man flickan ifråga respekt genom att inte faktiskt behandla henne som ett andrahandsval.

  32. Och dels så blockerar man inte varandra.

  33. Jaha, och där kom det där med samarbetet in.

  34. Precis. Den här situationen är precis en Nash-jämvikt.

  35. Om var och en beslutar på egen hand så kommer det sluta med att ingen kommer gå ifrån pubben med kvinnligt sällskap.

  36. Men om man samarbetar så får alla någon att spendera kvällen med.

  37. Under tiden att om bara en person försöker nå ett bättre resultat så kommer han inte att sluta stöta på den snygga flickan.

  38. Eftersom hon har högst värde i värderingsprocessen.

  39. Okej.

  40. Så det betyder att den enda som egentligen förlorar på det det är den vackra flickan.

  41. Det var ju väldigt tråkigt.

  42. Men över dag så verkade ju ändå alla bli nöjda.

  43. Så kom ihåg att läs på era Nash-jämvikt till nästa gång ni ska ut på krogan.

  44. Det kan löna sig.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

DNS - Hur fungerar det?

När du första gången skrev in en webadress, var det också första gången du tog hjälp av DNS, Domain Name Service. Internets telefonkatalog, DNS, är det som gör det möjligt att hitta fram på bland annat webben.

Medverkande: Jon Larsson och Pehr Söderman
Föredraget handlar om Teknik och sänds i Etervåg. Längd: 5:31
Transkription52 repliker · 5:31

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. www.radiongaforskare.com, det är vår internetadress just nu.

  2. Men varför ser den ut som den gör egentligen?

  3. Ja, det är ett system som heter DNS, Domain Name System, som är lite som internets telefonkatalog.

  4. Telefonkatalog, men hur funkar det då? Vad är telefonnummerna?

  5. Ja, på samma sätt som i verkligheten så står vi upp en persons namn eller ett företags namn i telefonkatalogen och får deras telefonnummer.

  6. Så slår datorerna i DNS upp ett namn som www.radiongaforskare.com och får då ut ett så kallat IP-nummer som är telefonnumret.

  7. IP-nummer, vad är det egentligen då?

  8. Ja, det är de adresserna som datorerna egentligen har. Det är bara en lång serie med nummer som är väldigt svår att komma ihåg och lära sig utan till.

  9. Men det är de enda som datorerna egentligen förstår och det är de som måste användas för att de ska kunna hitta varandra.

  10. Har alla datorer en IP-adress?

  11. Ja, absolut. Det måste alla som finns på internet vill säga.

  12. Och precis som telefonnummer har landsnummer och riktnummer för att man ska kunna hitta rätt så är också IP-adresserna indelade så att först finns det en del som visar vilket nätverk man ska leta efter.

  13. Och när man väl har hittat dit så visar nästa del vilken dator på det nätverket är som adressen pekar på.

  14. Så man kan alltså alltid ringa upp datorn man har där hemma över internet på något vis?

  15. På sätt och vis, ja. Sen är det inte säkert att det finns ett program på datorn som kommer svara och låta det göra någonting.

  16. Men finns en dator ute på internet så har den en adress.

  17. Däremot så brukar de datorer som vi har hemma och sitter och surfar på de har inte nödvändigtvis samma adress hela tiden utan om man ringer upp med ett modem eller kopplar upp sig till sin bredbandsleverantör så kanske man får en ny adress varje gång.

  18. Medan de stora servrarna ute på internet de byter väldigt sällan adress.

  19. Nu heter ju vår internetadress www.radiongraforskare.com.

  20. Men varför ser den ut sådär? Vad betyder egentligen de olika sakerna?

  21. Ja, längst bak i adressen, i vårt fall då .com, så finns det som kallas toppdomänen.

  22. Det är den högsta nivån som finns i domännamnet.

  23. Och .com betyder då, eller det är en internationell domän som vem som helst kan registrera någonting under.

  24. Det säger ingenting om vilket land man finns eller så.

  25. Det finns andra som .net, .org och liknande som också är internationella.

  26. Och sen finns det landstoppdomäner, till exempel .se som är bara för Sverige och .dk som är bara för Danmark.

  27. Där under kommer sen vår underdomän www.radiongraforskare.com.

  28. Under den kan vi sätta vilka namn vi vill.

  29. Varför ser man aldrig O, I och Ö i adresser egentligen?

  30. Ja, det är för att ursprungligen fanns ju internet bara i USA och allting utvecklades med engelskan som det språk.

  31. Och man använde.

  32. Och därför funkade inga andra tecken än A-Z, 0-9 och bindsträck får man ha också.

  33. Men nu ser det ut som att det här håller på att bli ändring på.

  34. Man håller på att utarbetarstandarder för att man ska kunna ha inte bara O, Ö utan också arabiska, hebriska och kinesiska tecken.

  35. Vilka är det som bestämmer vad man får ha för domännamn egentligen?

  36. Ja, det är olika organisationer som då är ansvariga för de respektive toppdomänerna.

  37. I USA finns företaget Verisign som har hand om .com och .net till exempel.

  38. Och de bestämmer då huruvida de vill dela ut en domän eller inte.

  39. I Sverige har vi vår egen organisation som har satt ganska stränga regler som att inte vem som helst får registrera en domän under .se.

  40. Och sen i olika länder finns det då sådana här organisationer som sätter sina egna regler för vilka domäner som är tillåtna och vilka som inte är det.

  41. Hur ser framtiden ut med det här egentligen? Kommer jag kunna få per.söderman som min egen lilla domän så småningom?

  42. Nej, du kommer nog aldrig kunna få Söderman som din egen toppdomän.

  43. Utan det kommer nog alltid finnas .org, .com, .se eller som dom här nya .bis och .museum.

  44. Det behövs helt enkelt för att man ska behålla den här strukturen där det finns någonting längst upp som man vet var man ska börja veta.

  45. Men däremot så är det fullt möjligt att du kommer få ha ett ö i din adress.

  46. Det är på gång.

  47. Sen kommer DNS att kunna börja användas till en massa andra saker.

  48. Det kan användas för att distribuera kryptografiska nycklar och berätta var särskilda tjänster finns och massor med häftiga saker.

  49. Men ingenting av det här är färdigt. Det får framtiden utvisa.

  50. Sen kommer ju en intressant sak att hända framöver när internetprotokoll version 6 kommer.

  51. Det kommer göra att det finns de här IP-adresserna kommer bli ännu längre och ha ännu fler siffror i sig och helt omöjligt att komma ihåg.

  52. Och då kommer DNS bli ännu viktigare för då kommer det vara absolut nödvändigt för att man ska hitta en viss dator.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Kommunikation i krig

Rökpelare, ljustelegrafer och radioförbindelser är bara tre metoder som använts för att leda trupper i strid. Faktum är att många kommunikationsmetoder tagits fram enbart i krigiska syften, och senare kommit till civil nytta.

Medverkande: Håkan Andersson och Pehr Söderman
Föredraget handlar om Diverse och sänds i Etervåg. Längd: 6:19
Transkription75 repliker · 6:19

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Krigen är något människan har ägnats åt sedan urminnestider.

  2. Även om krigen har vållat stor skada och lidande så har de också drivit på teknikutvecklingen inom en rad olika fält.

  3. Ett av dessa är kommunikationen.

  4. Om du ska kunna leda en armé effektivt så måste du veta vad dina trupper är och vad de gör.

  5. Trupperna måste i sin tur veta vad du vill att de ska göra.

  6. Strida, retirera eller vänta.

  7. För att uppnå detta behövs som sagt kommunikation.

  8. Och genom tiderna så har man funnit en rad olika lösningar på detta.

  9. Till exempel rök.

  10. Ja, rök är ett väldigt gammalt hedligt medium.

  11. I och med det att man har haft elden så har man alltid haft tillgång till olika sätt att göra rök.

  12. Rök består ju till en stor del av vattenång och olika former av avfallsprodukter från förbändningen.

  13. Så vissa material som exempelvis granris ger väldigt mycket kraftigare rök än andra.

  14. Och fuktigt granris kan man använda i princip var som helst för att få rök.

  15. Det ger en väldigt snabb signal.

  16. Ja, det tar ju en stund att tända brasan.

  17. Men det tar inte så lång tid att sprida signal när den syns över en lång sträcka.

  18. Problemet kan väl vara det att man helt enkelt bara kan sända över en signal.

  19. Olika färger på röken kan vissa signalera olika saker.

  20. Men man måste komma överens om vad man egentligen menar innan man påbörjar signaleringen.

  21. Sen finns det också flaggsignalering.

  22. Ja, på medeltiden hade flaggor en viktig betydelse.

  23. Aldersmännens baner var ju inte bara till för att de skulle se bra ut på slagfältet.

  24. En general eller kung kunde med lätthet av ledning av olika baner se vilka riddare som slogs var och planera efter det.

  25. används flaggsignaleringen främst inom flottan och dels som vanlig kommunikation och dels som nödkommunikationsmedel.

  26. Heliografer eller soltelegrafer är en annan metod för att kommunicera över avstånd.

  27. De använder solljus för att kommunicera med varandra över rätt stora avstånd.

  28. Dessa användes inom militären fram till dess att radiotelegrafin blev tillflitlig och allmänt tillgänglig.

  29. Detta för oss alltså fram till telegrafin.

  30. Telegrafin är ju tekniken att med hjälp av kombinationer av ljud överföra ett meddelande.

  31. Det består av korta och långa signaler.

  32. Där de korta är en tidsenhet lång och de långa är tre tidsenheter långa.

  33. De flesta av oss känner ju till det grundläggande morsalfabetet och signaler som SOS.

  34. Tre korta, tre långa, tre korta.

  35. De första formerna av telegrafi då använder man sig av att överföra ljud genom vattnet.

  36. I form av hydrotelegrafi och hydroakustik.

  37. Det beskrevs 360 år före Kristus.

  38. Det var i Kartago man då hade idéer på hur man skulle utnyttja detta för att samordna sina sjöstyrkor.

  39. Den elektriska telegrafen dök upp mycket, mycket senare.

  40. Morse patenterade 1918-38.

  41. Den så kallade Morsekoden som är standarden för alla former av kommunikation med telegrafi idag.

  42. Med hjälp av elektriska impulser så kunde man överföra Morse över kablar på land på väldigt långa avstånd.

  43. Det gav grunden till exempel invasionen av USA.

  44. Då man helt plötsligt kunde samordna transporter av förnödenheter och annat mellan avlägset belägna stationer.

  45. Och på det viset få ett fungerande samhälle även om man inte hade någon grundläggande infrastruktur.

  46. Så småningom ledde det fram till den trådlösa telegrafin.

  47. Eller radion som vi också känner.

  48. Radion uppfanns av Marconi 1886.

  49. Nu behövdes inte längre kopparkabel för meddelanden av Morsekod.

  50. Kommunikationen över ledningarna förbättrades i och med telefonen då röstkommunikation blev möjlig.

  51. Kommunikationen blev snart kring 1900 möjlig med radio.

  52. Och i våra dagar används radio även för trådlösa datanät.

  53. Texttelegrafi är också en teknikutveckling som du hade mer om.

  54. Texttelegrafi är alltså överföring av text via radio.

  55. Idag så är det ett av de grundläggande sambandssystemen vad det gäller båtar och fartyg.

  56. Då har man bland annat det som kallas för Navtex.

  57. Där man kan överföra korta textmeddelanden i olika regioner.

  58. Exempelvis kan ett fartyg som har åkat i sjönöd sända ut ett Navtex-meddelande som sprids till alla andra fartyg i området.

  59. Och så får de reda på vad det är för problem.

  60. Man kan också skicka ut varningar om stormar och liknande.

  61. Som helt enkelt alla som har rätt mottagare kan ta emot och läsa.

  62. Fördelen med Navtex är att det är en digital överföring vilket gör att det går mycket snabbare.

  63. Och man slipper ha en person som sitter och lyssnar.

  64. Och sedan så hade vi även laserlänkar.

  65. Ja, lasern. Den uppfanns på MIT år 1958.

  66. Det är egentligen koncentrerat ljus med en enda våglängd som rör sig av som helt vanligt ljus från en lampa.

  67. I och med att den är så koncentrerad så kan man skicka den i form av strålar mellan olika punkter och läsa av den.

  68. I en laserstråle så kan man överföra extremt stora mängder information snabbt.

  69. Taktdelen är ju då att man måste se mellan de två punkterna när man sänder det.

  70. Radio kan ju gå runt hela jorden.

  71. Medan man med laser bara kan överföra så långt som man ser.

  72. Och exempelvis dimma hindrar ju en från att överföra information i hjälp av laser.

  73. Men den är väldigt säker mot avlyssning för det finns inga möjligheter att avlyssa den om man inte faktiskt kan se själva laserstrålen.

  74. Ja, vi har nu gett ett axplock på vissa teknologier som används genom tiden för kommunikation.

  75. Och vi hoppas kunna återkomma till detta någon dag.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Magnetism

Vad är egentligen magnetism och vad har den att göra med med elektricitet?

Medverkande: Anders Sandberg och Oskar Rönnberg
Föredraget handlar om Fysik och sänds i Etervåg. Längd: 6:18
Transkription70 repliker · 6:18

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Ett magnetiskt fält skapas genom att man har en laddning som rör på sig, till exempel en ström.

  2. Man kan göra en magnet genom att linda en sladd i en slags pole och sen drar man en ström genom den.

  3. Det skapar magnetiska fältlinjer och magnetism.

  4. Men vad är egentligen magnetism i?

  5. Innerst inne.

  6. Man kan säga att elektricitet och magnetism är två sidor av samma mynt.

  7. Man måste skilja mellan en magnetisk kraft, den kraft man kan få när man till exempel drar upp järnfrihetsspån med magnet, och det magnetiska fältet som finns runt magneten.

  8. Varje plats i rummet har ett elektriskt och ett magnetiskt fält som har en viss riktning och en viss styrka.

  9. Normalt så är det på de flesta platser inte såvärs mycket av det, men i närheten av en ledning så kan det bli ganska mycket magnetfält.

  10. Vad som händer är när en laddning är i rörelse produceras ett magnetfält.

  11. En laddning i rörelse som är elektriskt laddad kommer att påverkas av ett magnetfält så att den böjs av.

  12. Så om laddningen rör sig framåt och den får ett fält som går åt vänster så upplever laddningen det som att den böjs av uppåt.

  13. Det här gör att om man ett magnetfält och sänder in till exempel elektroner så kommer de börja åka runt i en spiralbana.

  14. Det kan man ju inte se men det har man hört talas om att elektroner åker runt i magnetfält.

  15. Man kan faktiskt se det också genom dimmkammar. Man tar alltså gas som är nära att börja kondensera ut vattendroppar i sig.

  16. Och så sänder man in en elektron. Störningen gör att det bildas ett litet spår av droppar efter den.

  17. Och har man då ett magnetfält kan man faktiskt se prydliga spiraler.

  18. Ja, järn. Det är ju ett ämne som man känner till att det lätt blir magnetiskt. Varför just järn?

  19. Jo, det här hänger ju samman just med laddningar i rörelse men också hur atomen ser ut.

  20. Om man tittar på en atom så har den ju positivt laddad kärna som är relativt stilla och en eller flera elektroner som åker runt den.

  21. Rent klassiskt kan man ju naturligtvis tänka sig att en elektron som åker runt i en cirkelrörelse borde producera ett magnetfält på samma sätt som en ström i en spole borde göra.

  22. I verkligheten är det inte lika enkelt eftersom det finns vissa kvantmekaniska effekter.

  23. Men i kontentan blir det mycket likartat.

  24. Dessutom tillkommer att elektroner har ett spinn.

  25. Man kan tänka sig att elektroner roterar kring sin egen axel även om det här är mer en kvantmekanisk effekt.

  26. Och är då arrangemanget av elektroner och spinn i en atom gjort så att allting pekar åt samma håll så får man också ett ganska starkt magnetfält kring atomen.

  27. Men är det något som andra atomer inte har då?

  28. Ja, det intressanta är att det är olika för olika grundämnen beroende på hur många elektroner de har och hur arrangerade de är.

  29. Men järn, nickel, kobolt och gadolinium är vad man kallar ferromagnetiska.

  30. Och det innebär att det är inte bara så att atomerna pekar åt rätt håll utan de får varandra att ställa in sig åt samma håll.

  31. Två atomer i närheten av varandra kommer att påverka så att de pekar åt samma håll.

  32. Det blir ett något starkare fält vilket får andra atomer att orienteras åt samma håll.

  33. Och man får små magnetiska domäner.

  34. I kristaller av det så uppstår alltså områden som har magnetisering åt samma håll.

  35. Och i ett helt perfekt magnetiserat material kommer alla atomer att peka åt samma håll.

  36. De har fått ett starkt magnetfält.

  37. När man ska skapa en permanent magnet då av järn, hur gör man då?

  38. Ja, normalt är det så att järn då innehåller en mängd små domäner som pekar huller och buller.

  39. Men om man placerar in den i ett starkt magnetfält som är tillräckligt starkt för att övervinna materialets så kallade koersivitet.

  40. Så kommer de här små domänerna att ställa in sig åt samma håll.

  41. Det här kan man faktiskt höra.

  42. Om man tar en spole, kopplar till en högtalare med förstärkare och sänder ström igen och stoppar in ett järnstycke så kommer man höra knäppande ljud.

  43. Det är när små domäner inuti kristallen plötsligt ändrar åsikt så att säga och börjar peka åt samma håll.

  44. Man kan också uppnå det här genom att hetta upp metallen.

  45. För ju hetare det blir desto mer slumpmässigt pekar atomerna.

  46. När man då kyler ner den under den så kallade kuriepunkten så kommer de spontant att börja ställa in sig.

  47. Och gör man nedkylningen långsamt nog så tenderar de att bli åt samma håll.

  48. Vanligtvis då att de tar samma riktning som det omgivande magnetfältet har.

  49. Så man hetar alltså upp en bit järn och sen så har man den under magnetfältet och kyler ner den långsamt.

  50. Det är förmodligen den bästa metoden att göra en stark järnmagnet.

  51. Andra material kan bli mycket starkare än magneter men järn är ju vanligt förekommande.

  52. Okej så de andra ämnena som du rabblar upp de är alltså bättre?

  53. Det stämmer fast man kan få fram ännu starkare magneter genom att skapa legering av olika material.

  54. Magneter till exempel kan komma upp i en Teslas fältstyrka vilket får ansas vara ganska kraftigt.

  55. Jordens magnetfält är bara en tiotusendels Tesla.

  56. Ja jordens magnetfält det kommer sig av att det är järn i mitten av jorden.

  57. Ja men också väldigt mycket av att det rör på sig.

  58. Om det bara fanns järn där så skulle det ju vara en godtycklig orientering och det är ganska upphettat.

  59. Men det verkar finnas strömmar av smält järn som då producerar elektriska strömmar som i sin tur producerar magnetfältet.

  60. Det är på det sättet som också jordens magnetfält kan skifta.

  61. Magnetfält, vad har det för koppling till elektrisk fält?

  62. Magnetfält och elektrisk fält tillsammans det blir ju elektromagnetisk strålning.

  63. En elektron i rörelse producerar ju just ett magnetfält som också kan påverka en elektrisk laddad partikel.

  64. En elektromagnetisk våg är helt enkelt ett elektrisk fält och ett magnetfält som samverkar.

  65. Och det intressanta är att när man har en partikel som rör sig så verkar det som den omges av ett magnetfält.

  66. Men om man rörde sig med den skulle man bara se ett elektriskt fält.

  67. Einstein visar ju relativitetsteorin att det är verkligen samma sak.

  68. Beroende på hur du rör dig själv så kan du uppleva andra elektriska och magnetiska fält.

  69. De kan så att säga rotera in i varandra.

  70. Så det är viktigt att tänka på när man är ute och joggar att man ska sakta ner när man använder kompassen för att få rätt riktning.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Elementarpartiklar

I skolan fick du säkert lära dig att atomen normalt innehåller en elektron, en positron och en neutron. Men forskarna under 1900-talets första hälft hade enorma problem att hitta neutronen, som de bara kunde gissa att den fanns. På vägen upptäckte man ännu mindre och underligare partiklar.

Medverkande: Anders Sandberg och Håkan Andersson
Föredraget handlar om Fysik och sänds i Etervåg. Längd: 7:39
Transkription99 repliker · 7:39

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Under atomnivå finner vi elementarpartiklar. Vissa av dessa är så kallade neutrinos.

  2. Vi har en lång och brokig historia och egentligen så teoretiserades att de skulle finnas först 1930.

  3. Men det var först långt senare som han lyckades påvisa att de egentligen fanns.

  4. Ja, det var Wolfgang Pauli som hittade på neutrinon för att förklara ett problem han hade upptäckt.

  5. Vissa kärnsönderfall verkade som lite energi försvann någonstans.

  6. Och eftersom lagen om energins bevarande är tämligen helig så måste man ju på något sätt lösa det.

  7. Men vart försvann den egentligen?

  8. Ja, hans förklaring var att det existerade en neutral partikel som han kallade för neutronen som förde iväg den här energin.

  9. Vid den här tiden hade man ju bara upptäckt elektronen och protonen så man visste inte om att det fanns något annat i atomkärnan.

  10. Så 1932, när Chadwick upptäckte neutronen så kom man fram till att det där kunde inte vara det för den var alldeles för tung.

  11. Så då hade man en sammansättning av tre olika partiklar i en vanlig atom.

  12. Just det.

  13. Plus den här neutronen som man då inte visste om den fanns eller inte.

  14. Den behövdes matematiskt men fysikerna kändes lite olustiga inför att anta en partikel som man inte sett ett spår av.

  15. Den behövdes alltså för att förklara hur energi kunde övergå från en proton till en neutron.

  16. Ja, det är nämligen så att vid betasönderfall så kan en neutron sönderfalla till en proton och en elektron.

  17. Men det visar sig att det blir lite för lite energi i den här reaktionen.

  18. Någonting mer borde bildas.

  19. Och man såg inte ett spår av detta.

  20. Man kallade detta okända något för neutrinos.

  21. Ja, eftersom neutron nu var upptaget så valde Enrico Fermi, en italiensk fysiker, att kalla dem för neutrino.

  22. Den lilla neutronen.

  23. Men vad hade den för egenskaper? Hur resumrerade man sig fram till dem?

  24. Ja, Einstein visar ju att materia och energi kan överföras i varandra.

  25. Så att genom att mäta massan på elektroner och protoner och de energier de har vid ett kärnkändefall så kan man räkna ut hur mycket massa det borde finnas.

  26. Och hur mycket som det verkligen blev.

  27. Och då såg man att det saknades några elektronvolt energi.

  28. Men det var inte som sagt förrän så långt senare att man verkligen lyckades påvisa förekomsten av neutrinos och även olika sorters neutrinos.

  29. Just det, det stämmer. Det var Rainer Sokoan som lyckades visa det först faktiskt på 50-talet att det verkligen fanns neutrinos.

  30. Man visste redan att de här neutrinoerna reagerar väldigt sällan med andra partiklar.

  31. Så de tog en stor tank med vatten som var fullt med kadmium.

  32. Nu är det så att om en neutrino träffar en proton så är det möjligt att den tar och omvandlar protonen till en neutron och en positron, en antielektron.

  33. Det här plus att det dessutom bildas en liten ljusglimt av energi.

  34. Positronen kommer dessutom att producera en annan liten kaskad energi när den träffar en elektron och förstör den.

  35. Och neutronen kommer att träffa en annan atomkärna.

  36. Det skulle alltså bli en sekvens av små ljusglimtar av ett väldigt specifikt slag.

  37. Och det var det man letade efter.

  38. Och man fann det också.

  39. Och detta gjorde att man kunde dra följande slutsatser?

  40. Att neutrino måste existera.

  41. Ingen annan partikel skulle kunna producera det här.

  42. Någonting osynligt som kommer in i tanken och producerar den här kaskadena av 3-4 små glimtar.

  43. Man började här använda kärnreaktorer för att skapa mycket neutrinos och göra experiment med dem.

  44. Och det var då man började märka också att det fanns olika sorter.

  45. Vilka sorter fanns det då?

  46. Jag har förstått att det finns elektroner som vi har pratat om.

  47. Ja, en elektron är ju en vanlig partikel.

  48. Och man fann att det fanns en neutrino som hörde ihop med den.

  49. Man kallar den för en elektroneutrino.

  50. Men det finns en annan partikel, muonan.

  51. Och det visade sig att muonneutrinon var annorlunda än elektroneutrinon.

  52. Hur såg man egentligen skillnaden?

  53. Vad man gjorde var ett experiment där man sände en stråla av protoner på en metallplatta.

  54. Där producerar en kaskad av små instabila partiklar som i sin tur sönderföll och producerar neutrinos.

  55. Och detta sändes sedan in i en tektor där man, med lite tur.

  56. För neutrinos vill nästan aldrig reagera med materia.

  57. Det skulle krävas ungefär ett ljussår med bly innan man skulle ha 50% chans att veta att den har stannat.

  58. De här neutrin som träffade metallplattorna skulle antingen producera elektroner eller muoner.

  59. Och det visade sig att beroende på vad det var för strålen man sände in från början så bestämdes också om det var elektroner eller muoner.

  60. Det spelade alltså roll.

  61. Neutrinon kunde vara av två sorter som så att säga kom ihåg sitt ursprung.

  62. Jaha.

  63. Men vad ledde då detta till för hela teorin att man upptäckte flera sorter?

  64. Ja det var ju intressant. Nästa steg var ju då att man hittade en partikel som var besläktad med muonen och elektroner, nämligen tau-partikeln.

  65. Och den bör då rimligtvis också ha en egen neutrino som man faktiskt aldrig har hittat.

  66. Den borde finnas men den är så svårfångad och det är så svårt att göra tau-partiklar så att man har inte sett den.

  67. Men vad är det då man försöker med i dagsläget att försöka få fram?

  68. Ja det intressanta med neutrinos det är att de bildas vid olika kärnprocesser.

  69. Framförallt in i solen.

  70. Och man har ju försökt mäta då neutrinos som kommer från solen och även källor utanför solsystemet.

  71. Och vad man då oftast gör är att man har enormt stor tank med vatten eller någon annan förening.

  72. Och ljuskänsliga detektorer som reagerar på ljusglimtar som inträffar en neutrino för en gångs skull träffar en atom i vattnet.

  73. Det krävs enormt stora anläggningar och de måste ligga djupt under jord för att inte vanlig strålning ska störa dem för mycket.

  74. Och det mest spännande man kan se är att solen verkar avge för lite neutrinos.

  75. Jaha. Och hur har man tänkt kring det då?

  76. Ja, det är ett stort vetenskapligt problem.

  77. Man anser sig ha en ganska god koll på vilka kärnprocesser som inträffar i solens inre och får den att lysa.

  78. Och vid många av de här avges neutrinos.

  79. Det borde passera genom åtskilliga 100 000 miljarder neutrinos varje sekund.

  80. Men man finner att det är ungefär två tredjedelar av den väntade mängden.

  81. Det är ett problem.

  82. Har du några förklaringar på detta föreslaget?

  83. Ja, en del har ju antagit att solen kanske tillfälligt har slocknat.

  84. Att kärnan inte är lika aktiv som den var tidigare och vi inte har sett det än.

  85. Det tar lång tid innan sånt sprider sig ut mot solens yta.

  86. Andra menar att vi kanske inte har förstått neutrinos så väl vi gjorde.

  87. Och medan andra menar att neutrinos kanske genomgår oscillationer.

  88. Det här hänger samman med att de olika sorters neutrinos kan övergå i varandra.

  89. Och detta beror i sin tur på hur mycket massa neutrinos har.

  90. Hur mycket har ni egentligen? Vad säger det?

  91. Ja, de säger att det är förmodligen mindre än en miljarddel av protonen.

  92. Men man vet inte om den är noll eller något ändligt värde.

  93. De senaste resultaten tyder på att neutrinos väger väldigt lite men de har en massa.

  94. Och eftersom de är så många, det finns 330 stycken av dem i varenda kubikcentimeter i hela universum kvar från Big Bang.

  95. Så kommer de att påverka universums utveckling enormt.

  96. Men på vilket sätt då? Genom deras massa?

  97. Ja, exakt. Även om var och en av dem inte väger någonting så väger de tillsammans oerhört mycket.

  98. En kraft att räkna med bland annat vad det gäller gravitation och sådana saker.

  99. Exakt.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

I rymden utan rymddräkt

Vad händer om en människa hamnar i rymden utan rymddräkt? Myten säger att blodet börjar koka och att man dör direkt. Detta är inte sant, du kan överleva för en kortare tid och nej blodet kokar inte...

Medverkande: Anders Sandberg och Håkan Andersson
Föredraget handlar om Biologi och sänds i Etervåg. Längd: 4:51
Transkription66 repliker · 4:50

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Det sägs att i rymden kan ingen höra dig skrika, men hur sant är det egentligen?

  2. Ja, rymden utmärks ju av att den består av vakuum.

  3. Och eftersom ljud är mekaniska vågor som rör sig i luft så kan man verkligen inte höra någon skrika.

  4. Vibrationerna fortplantar sig inte.

  5. Men hur blir det med värme då? För det har ju också mycket att göra med att det är atomer i rörelse.

  6. Mm, det stämmer. Och finns det inga atomer så är det egentligen meningslöst att tala om att det finns en temperatur.

  7. Så i ett rent vakuum så existerar det ingen temperatur.

  8. Även om i verklig rymd så finns det naturligtvis enstaka atomer. De kan röra sig med en enormt hög hastighet.

  9. Medan det mycket väl kan finnas uppblandat atomer med en annan hastighet.

  10. Så man kan mycket väl säga att solvinden har en temperatur på en miljon grader.

  11. Men en del inte planetär gas. Kanske har en temperatur på hundra grader.

  12. Intressant. Men hur blir det med trycket då om det inte finns några atomer som helst?

  13. Ja, trycket är ju noll.

  14. Normalt tänker vi inte på tryck eftersom vi inbäddade jordatmosfären som utövar en atmosfärstryck.

  15. Och det här motsvarar en viss kraft på allting.

  16. Men det märker inte vi för det är lika stor kraft överallt.

  17. Det blir bara märkbart framförallt för dykare.

  18. Men i rymden försvinner den här kraften.

  19. Så där uppstår ju då en tryckförändring.

  20. Vilket då kan få saker att...

  21. Ja, öppnar man till exempel ett rymdskepp så kommer atmosfären att försöka ta sig ut.

  22. Det försöker jämställa trycket på båda sidorna.

  23. Man har ju hört talas mycket om det här med explosiv dekompression och så vidare.

  24. Men vad får det egentligen för effekter?

  25. Ja, om ett rymdskepp skulle delvis explodera så att det öppnades ut mot rymdesvakum skulle luften snabbt rusa ut.

  26. Och själva explosionen och den snabba tryckförändringen skulle onekligen ha en skadeeffekt.

  27. Där har du ju alltså de vanliga explosionseffekterna.

  28. Att de blir skadade av explosionen men sen när en människa hamnar ute i ett vakuum, vad händer då?

  29. Ja, det är intressant.

  30. På science fiction-filmer brukar det vara att folk sväljer upp och exploderar.

  31. Men det inträffar förmodligen inte.

  32. Vad som inträffar är att om man håller andan, då kommer trycket i lungorna vara betydligt högre än utanför.

  33. Och det gör att de sväljer upp.

  34. Eftersom det omgivande trycket är mindre sväljer de upp, vilket sedan kan naturligtvis leda till vävnadsskador och så vidare.

  35. Vilket i sin tur kan vara mycket dödligt.

  36. Men om man inte håller andan så forsar bara luften ut.

  37. Då befinner man sig i en situation där det inte finns något syra.

  38. Vilket gör att man kan behålla medvetande ungefär 9-11 sekunder.

  39. Men det är inte det som, ja, det är syrebristen som egentligen är det dödliga.

  40. Det låga trycket är skadligt, men inte dödligt.

  41. Man har ju hört mycket om det här med att blodet ska koka bort och så vidare eftersom det inte finns något tryck där borta.

  42. Det blir som en stor tryckkokare.

  43. Ja, det stämmer ju att kokpunkten för vatten, den minskar ju då ju högre upp man kommer på ett berg där lufttrycket är mindre.

  44. Och i totalt vakuum så är kokpunkten väldigt låg.

  45. Men man ska komma ihåg det, att blodet i våra ådror hålls ju under ett visst tryck av väggarna i ådrorna.

  46. Vad som däremot inträffar i ett vakuum är ju då att det bildas små bubblor utav gaser.

  47. Och det här är samma process som man ser hos dykasjuka.

  48. Där dykare som stiger upp snabbt i ytan drabbas av att lösta gaser i blodet bildar bubblor.

  49. Och det här kan naturligtvis vara väldigt skadligt.

  50. Så en person som är helt naken i rymden skulle mjukdelarna börja svälla upp till ungefär sin dubbla volym.

  51. Men har man en åtsittande tryck direkt så inträffar inte det här.

  52. Vad händer då med slämhinnorna till exempel?

  53. Ja, de drabbas ju direkt av en snabb uttorkning.

  54. Gaser och vatten ifrån till exempel lungornas slämhinnor som ju är den största delen av kroppens yta mot det här vakuumet kommer ju snabbt att spridas ut i vakuum vilket kommer att forsa ut genom näsa och mun.

  55. Det här leder till faktiskt att det blir nedkylning av näsan.

  56. På samma sätt som när man släpper ut ett gas under högt tryck till lägre tryck så sjunker temperaturen.

  57. Och detsamma kan leda till fryskador.

  58. Dessutom så tillkommer ju problemet att man blir av med värme gentemot rymden.

  59. Vilket förvånansvärt är ganska litet problem.

  60. Det är nämligen så att rymden har ju, må hända kanske ingen speciell temperatur, men den är också en perfekt värmeisolator.

  61. Det är nämligen så att den enda värmen du blir av med, det är via värmestrålningen.

  62. Och det går väldigt långsamt.

  63. Betydligt långsammare än den minut man har på sig innan man måste få syre igen för att klara sig.

  64. Så, om du är i rymden så ska du komma ihåg att...

  65. Den där scenen i Stanley Kubricks 2001, där astronauten faktiskt tar sig in i en luftsluss utan rymdräkt, faktiskt går att genomföra.

  66. Men man får göra det snabbt, då man har bara tio sekunder på sig.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Korallrev

Korallerna tillhör havets kanske mest sällsamma samhällen. De formar stora rev, som är som en stor stad många havslevande organismer.

Medverkande: Anders Sandberg och Håkan Andersson
Föredraget handlar om Biologi och sänds i Etervåg. Längd: 6:06
Transkription76 repliker · 6:06

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Koraller? Vad är det för något egentligen?

  2. Ja, till skillnad från vad man kan tro så är inte koraller växter utan faktiskt djur.

  3. De hör till djurgruppen Knidaria, dit anemoner och maneter hör.

  4. Det är alltså radiellt symmetriska djur med mun omgivna tentakler.

  5. Vad är radiellt symmetriska?

  6. Ja, det innebär att vi människor och de flesta andra landdjur är bilateralt symmetriska.

  7. Höger och vänster sida ser likadana ut.

  8. Hos ett radiellt symmetriskt djur så är det en annan sorts symmetrip.

  9. Hos Octocoralia så finns det åtta tentakler och de ser likadana ut om man vrider om 45 grader.

  10. Medan hos Zoantria, som är de koraller som bygger upp korallrev, så finns det en jämn multipl av sex tentakler.

  11. De är alltså runda.

  12. Hur länge har de här funnits i världshaven då?

  13. Ja, man tror att de utvecklades huvudsakligen, framförall de revbyggande korallerna, för ungefär 250 miljoner år sedan.

  14. Var kan man hitta dem?

  15. Ja, man kan hitta dem i alla hav egentligen.

  16. Koralldjuren finns både i polarhaven och även nere i tropikerna.

  17. Men naturligtvis de som bygger rev, de mest kända, de hittar man ju mellan 30 grader nord och 30 grader syd i de tropiska haven.

  18. Hur kommer det sig att de inte bygger på de andra nordligaste eller sydligaste platserna?

  19. Jo, skälet är att koralldjuren har hittat ett praktiskt sätt att få extra näring.

  20. De har symbiotiska alger inuti kroppen.

  21. Och det här gör att de behöver ganska kraftigt solljus.

  22. Och ja, det fungerar bäst naturligtvis i tropikerna.

  23. Men hur ser då lite närmare korallernas livscykel ut?

  24. Ja, det är väldigt mycket handlar om att hitta rätt plats.

  25. Och rätt plats för en korall, det är ju då grundare vatten än 46 meter så att algerna får tillräckligt mycket solljus.

  26. En hård yta att slå sig ner på.

  27. Det måste vara ganska klart vatten.

  28. Och helst ska det finnas gott om kalsium i vattnet.

  29. En tropisk lagun skulle vara helt perfekt.

  30. Gärna då med starka vågor som blandar vattnet, håller det syresatt.

  31. Och ser till att korallernas larver kan röra sig ganska fritt.

  32. Och då finns det förhoppningsvis tillräckligt med näring för att de ska kunna slå sig ner.

  33. Bilda ett litet kalkskelett och börja fånga in näring.

  34. Hur förökar de sig då?

  35. Ja, koraller kan föröka sig dels könligt då de skickar iväg larver.

  36. Och dels könlösa när man knoppar av sig.

  37. Så att det uppstår en korallpolyp precis bredvid den modern.

  38. Och därefter så sprider de sig med vågorna?

  39. Ja, i varje fall då larverna.

  40. Det som inträffar till exempel vid stora barriärrevet är att man ofta synkroniserar förökningen.

  41. Så oftast på den tredje till sjätte dagen efter en full måned på våren avger väldigt många arter samtidigt då sina spermier och könsceller.

  42. Som förenas i havet, bildar larver som simmar iväg och hittar något nytt ställe att slå sig ner på.

  43. Men i annat fall så sprider sig polyperna könlöst och det är det som producerar de här bekanta grenade korallformerna och de olika andra strukturer man kan titta på ett korallrev.

  44. Okej, men när de väl har slagit sig ner och bildat sitt rev, vad gör en korall egentligen till vardags?

  45. Ja, om dagarna gör faktiskt koraller väldigt lite.

  46. De sitter mest och drabbas av solljuset.

  47. På natten så brukar de öppna sina tentakler och börja sila havsvattnet och fångar då in djurplankton och olika näringsämnen.

  48. Och det är väl det de ägnar större natt sin tid åt.

  49. I likhet med andra djur i gruppen Knidaria så har de små nässelceller som kan bedöva ett plankton och de kan dra in det.

  50. En del av söndra också slem för att kunna lättare fånga in saker.

  51. Hur gammal kan då ett rev egentligen bli?

  52. Förmodligen finns det väl ingen övergräns i sig för vad ett rev kan bli.

  53. Det är ju nämligen, det mesta av ett rev är ju bara döda korallskelett som har ackumulerats.

  54. Det är bara ytan där det finns levande koraller och en massa andra livsformer.

  55. Men olyckor händer så lätt, framförallt när klimatet förändras.

  56. Förmodligen är det få korallrev idag som är äldre än 10 000 år gamla.

  57. Helt enkelt därför att under istiden så sjönk vattenytan.

  58. Vilket gjorde att de korallrev som fanns då hamnade på land.

  59. Och sen de som bildas under istiden, ja de hamnade på fördjupt vatten.

  60. Hur stor del är egentligen döda koraller på ett vanligt korallrev?

  61. Oerhört mycket. Det är ju precis bara ytlagret där det är meningsfullt att vara korall.

  62. Sen är det ju så att inuti de här skrymslorna i kalken som uppstår så kan en hel massa andra livsformer trivas.

  63. Många svampdjur, alger, maskar och fiskar och allting som lever på allting annat där.

  64. Så ett korallrev är alltså bra ifall man vill ha en massa andra arter i en lokal ekologi?

  65. Oja, och de här ekologierna blir oftast oerhört komplexa.

  66. Olika koraller specialiseras på olika förhållanden.

  67. Så man kan till exempel se att kring en korallsten i den riktning som är i strömmens riktning eller ut mot lagunen finns det andra koraller än på andra sidan.

  68. Så även en minsta sten får olika ekologier på olika riktningar.

  69. Jag har hört talas om att människan har haft ett finger med i spelet vid tillverkandet av vissa rev.

  70. Ja, det stämmer. Eftersom det just nu håller på att drabba många korallrev att de blir skadade på grund av för mycket dykar, föroreningar i vattnet som slammar upp det så att inte allger när korallerna får tillräckligt mycket ljus eller korallerna täcks över så försöker man ju också restaurera korallrev.

  71. Och en enkel metod är att placera något föremål med en hård yta på vad som tidigare var en sandbotten.

  72. I många fall fäster då korallarverna på det här och börjar bilda början till ett nytt korallrev.

  73. Sådana här konstgordarev har man börjat arbeta mycket med på senare år.

  74. En sorts människotillverkad att håll alltså?

  75. Ja, det stämmer. Man har experimenterat till exempel med att sänka gamla båtar och även New Yorks tunnelbanevagnar för att ge start på ett korallrev.

  76. Graffiti och koraller? Vem kunde tro det?

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Medicinsk etik

Det är inte tillåtet att experimentera på människor hur som helst. Vi har en avancerad medicinsk etik som ställer krav på läkare och forskare.

Medverkande: Håkan Andersson och Anders Sandberg
Föredraget handlar om Diverse och sänds i Etervåg. Längd: 6:37
Transkription72 repliker · 6:37

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. När man forskar så är det viktigt att det resultat man får fram, de ska ha skett under säkra former.

  2. Men även att det är etiskt godtagbart.

  3. Här under reser sig en massa frågor. Varför har vi etiska riktlinjer? Vilka sorters etiska riktlinjer har vi?

  4. Etik handlar ju om att man ska göra det som är rätt, det som är moraliskt.

  5. Den allra äldsta etiska riktlinjen har något som har med forskning att göra.

  6. Det var ju då Hippokrates, läkekonstens fader, som hade ett antal regler för sina lärjungar.

  7. Att man som läkare till exempel inte skulle skada patienten, inte skulle ge dem gifter och liknande saker.

  8. Fast det var väl inte så mycket i forskningssyfte, mer i behandlingssyfte?

  9. Åja, vid den här tiden existerade ju inte forskning i någon större bemärkelse.

  10. Men Hippokrates, lärjunga, gjorde ju en del grundläggande medicinska studier där de förmodligen tillämpade det här.

  11. Och filosoferna vid samma tid, ja, de gjorde inte heller så mycket experiment kanske.

  12. Men de tänkte väldigt mycket på att man måste ju handla rätt.

  13. Det gäller ju inte bara som forskare att få ett sant svar.

  14. Man kanske också, vissa experiment får man inte göra.

  15. Men om vi snabbt spolar framåt till våra dagar, om vi tar det här med genetik och så vidare.

  16. Man hör ju väldigt mycket om att genforskning och kloning och sådär, ja, all den forskningen måste vara etiskt gångbar och riktig.

  17. Men vad är det då för mytiska riktlinjer som styr den här forskningen egentligen?

  18. Det finns ju en problem här och det är ju frågan, vilken etik använder man?

  19. Ofta används termen bara som att man ska göra någonting som är rätt.

  20. Men man definierar inte vad det rätt är.

  21. Det finns ju många moraliska system.

  22. Man kan utgå till exempel från en traditionell kristensyn från Bibeln.

  23. Man kan vara utilitarist, det vill säga att man försöker öka mängden mänsklig lycka för så många människor som möjligt.

  24. Olika former av pliktetik om vad man bör och inte bör göra.

  25. Det här är ju ofta ganska svårt i dagens samhälle att enas om, för folk har olika uppfattningar.

  26. Så vad man gör är att man istället löser det institutionellt.

  27. Det vill säga att man har någon myndighet, någon nämnd som får avgöra om man får eller inte får göra ett visst experiment.

  28. Men hur ser det då ut här i Sverige för till exempel medicinsk forskning?

  29. Ja, när det här började då på allvar, det var ju då i slutet av 60-talet, början av 70-talet,

  30. då startade Svenska Läkarsällskapet en etisk nämnd som ägnas åt att reda ut de här frågorna.

  31. Hippokratiskt gamla grundregler började bli svårare att använda i moderna sjukvården.

  32. De utfärdade då riktlinjer som de dels förklarade för läkarkåren och därigenom blev tämligen bindande.

  33. Men också då kom att påverka till exempel vilken forskning som får ske vid universitetssjukhus och i viss mån också vid företag.

  34. Sen har ju då staten lagstiftat också om sådana här saker, ofta genom att ta i beaktande väldigt mycket av vad sådana här nämnder säger.

  35. Så i de här nämnderna alltså så sker en omfattande beslutsverksamhet och så vidare som mynnar ut i någon slags etisk skola eller något liknande?

  36. Man får hoppas det. Tanken är ju att det också ska vara en sammansättning så att det inte bara sitter läkare där.

  37. Man tar ju också med det etiska nämnder numera lekmän.

  38. Folk som inte kommer direkt ifrån läkarvetenskapen utan kan tänkas ha andra åsikter.

  39. Men är det då en sån här nämnds enda syfte att sitta där och kompromissa mellan olika etiska läror?

  40. Jag tror tyvärr att det finns en viss risk att det blir så.

  41. Att man tycker att det här experimentet, ja där verkar ju nyttan överväga för vi har blivit övertalade av de goda effekterna.

  42. Men för ett annat experiment kanske man inte går med på det för att det verkar leda till onödigt lidan och försöksdjuren.

  43. Men det är fortfarande inte baserat på någon strikt etisk grund.

  44. En filosof skulle inte vara nöjd med deras härledningar.

  45. Jaha, men vad har de egentligen för uppdrag om vi nu tar den här medicinska nämnden då?

  46. Ja, när det gäller då läkarförbundet det är ju rent allmänna frågor om hur läkare bör få uppföras och inte få uppföras.

  47. Men man har ju till exempel djurförsöksetiska nämnder som då tar upp förslag på olika experiment för att se om det är godtagbart och om nyttan är större än lidande för djuren.

  48. Och det finns också då nämnder på sjukhus och liknande ställen där det gäller försök där människor ingår.

  49. Men vad är det för riktlinjer de här har då att följa sig? Vad är det som står i dem? Vad är det man får och inte får göra mer konkret?

  50. Ja, när det gäller till exempel psykologin så finns det vissa deklarationer då, Helsingforsdeklarationen och Hawaii-deklarationen och liknande,

  51. som säger till exempel att försökspersoner måste vara informerade och måste veta vad experimentet går ut på.

  52. Och de måste också ge sitt samtyckande.

  53. Man får inte ta och fuska och dra in någon ovetande om det inte är ett väldigt, väldigt mildt experiment som ingen kan tänkas ta någon skada av.

  54. Och i vissa psykologiska experiment så är det ju också så att man ljuger för försökspersoner så att han inte ska tro att han ska handla på ett visst sätt.

  55. Och då måste man alltid efteråt förklara hur han blev missledd.

  56. Ja, jag hörde talas om det där. Det var något experiment som leddes av någon som hette Milgram, inte sant?

  57. Ja, det är ett klassiskt experiment där han lät försökspersoner då ge elchocker till en annan försöksperson som egentligen inte var en försöksperson utan en betald medarbetare.

  58. Och han fick inte riktiga elchocker.

  59. Syftet var att se hur långt kunde man få folk att gå när de uppmanades av en auktoritetsfigur i vit rock.

  60. Och det visade sig att folk lydde order till en sån utsträckning att de skulle ha kunnat ha haft ihjäl den där personen om det var riktiga elchocker.

  61. Många mådde ju väldigt dåligt efter att ha varit med om det här experimentet när de insåg vad de hade nästan gjort.

  62. Så då skapade man ju i många fall lidande bland sina försökspersoner.

  63. Exakt, och det är därför man har infört sådana här regler.

  64. Men det här kan ju också leda till komplikationer för att i många fall behöver ju vetenskapliga fakta underbyggas.

  65. När man inte försökspersonerna vet om hur experimentet fungerar.

  66. Eller de vet inte om de har fått medicin eller sockerpiller.

  67. För att man ska verkligen kunna se om det är någon skillnad.

  68. Ja, men vad kan vi då sluta oss till mot bakgrund av allt det här?

  69. Jag tror att i allmänhet så bryr sig forskare väldigt mycket om etik.

  70. Inte bara därför att folk kräver det av dem.

  71. Utan också för att det hänger ganska nära ihop med försöket att söka sanning och skapa sig en bättre värld.

  72. Men det är ett svårt område och jag tror att de metiska nämnderna har ganska hårt arbete.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.