← Tillbaka till radioufs.com

Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Mikrofon

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Spam - hur stoppar man det?

Det finns de som säger att e-post som ett media är dömt till undergång om man inte stoppar skräpposten. Kampen att rädda våra inkorgar pågår för fullt med filter, spärrlistor och lagförslag.

Medverkande: Håkan Andersson och Pehr Söderman
Föredraget handlar om Teknik och sänds i Etervåg. Längd: 06:08
Transkription53 repliker · 6:07

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Spam, det är alltså oönskade reklameddelanden som sänds över nätet, en form av direktreklam som du inte kan hindra någon annan från att sända till dig.

  2. I det här föredraget ska vi prata lite grann om hur man kan hindra spammen från att nå ens egen inbox.

  3. Det första sättet jag kommer att tänka på är ju att du kan ha ett filter som tar bort de kända adresserna från vilka spammare skickar mejl.

  4. Ja, man kan filtrera bort de kända adresserna. Problemet är att den som skickar spamm aktivt försöker att skicka det från olika adresser hela tiden så att det inte ska gå att filtrera bort adresserna.

  5. Det här var en av de första formerna av skydd som man använde sig av när spamm var någonting relativt nytt och det är många år sedan det slutade att vara en effektiv metod.

  6. Men hur fungerar då moderna filter?

  7. Moderna filter är ofta, antingen så kan man bygga på en kombinationsfilter, med andra ord att man tittar på väldigt många olika egenskaper och försöker bedöma hur stor sannolikheten är för att detta är spamm.

  8. Eller också kan man ha rena tekniska hinder som hindrar folk från att skicka stora mängder mejl snabbt.

  9. Eller också kan man ha filter som baserar sig på en enskild egenskap som är väldigt tydlig för spamm.

  10. Den sista typen är exempelvis statistisk filtering då man filtrerar sannolikheten för att vissa ord finns med i ett mejl som är spamm och som inte är spamm.

  11. Som bli rik snabbt eller få detta gratis nu.

  12. Ja delvis är det sådana saker men då börjar folk som skickar spamm att byta ut enstaka bokstäver och felstavade.

  13. Men har man ett bra filter så är det ju bara en större sannolikhet för att någonting är spamm.

  14. Hur många stavar fel till bli rik nu när de försöker skicka mejl till dig egentligen?

  15. Jaha. Men bortom filtren då, vad har vi för motmedel mot spamm på större nivåer?

  16. Kanske hårdvara och så vidare över det digitala nätverket?

  17. Hårdvara finns det egentligen inget sätt oavsett vad vissa företag hävdar att hindra folk från att skicka spamm.

  18. Däremot så kan man göra så att man hindrar någon från att skicka stora mängder mejl samtidigt.

  19. Behovet av att skicka en miljon mejl i timmen för de flesta normala användare existerar inte.

  20. Därför kan man sluta sig till att om någon enstaka person försöker skicka en miljon mejl så är det inte intressant och därmed hindra honom.

  21. Man kan exempelvis säga att varje person får skicka 50 mejl i timmen vilket borde täcka de flesta normala personers behov.

  22. Många företag och kommersiella intressen på internet har ju antagit så kallade spam policies där de är så hårda de kan vara mot det här fenomenet.

  23. Och säger att ifall någon använder våra nätverk för den här typen av e-post så kommer de att debiteras någon allmänt hög summa.

  24. Fast det stöter väl på svårigheter i och med att det är rätt ogjort att spåra de här mejlen.

  25. Ja och dessutom även de gånger man har lyckats spåra och lagföra en person som har sändt spam så har det visat sig att det är inte så lätt att få dem fällda.

  26. Därför att det är inte självklart att personen i fråga har ingått ett kontrakt.

  27. Om det är personens egen internet service provider alltså den de är uppkopplad hos så brukar det gå bra.

  28. Men om det är någon annan person så är det betydligt svårare.

  29. Det finns ett stort rättfall som är uppe i USA just nu där deras största internet service provider som kallas AOL, America Online

  30. har stämt personer som har stört deras nätverk genom att skicka väldigt stora mängder mejl.

  31. Och det är ännu inte avgjort huruvida AOL kommer att vinna det här.

  32. Det har sett som ett viktigt principiellt fall.

  33. Men sen så är det ju inte, det är ju som du säger, det är ju inte säkert att de utnyttar just sin egen ISP för det här.

  34. Man har ju fått myrjader av mejl från gratistjänster som Hotmail och andra saker till exempel.

  35. Just det, och det är olika metoder som man använder för att gå runt det hela.

  36. Den metod som hittills har varit mest effektiv för att hindra spam det är just den här att använda multipla filter.

  37. Du tittar på många olika egenskaper hos ett mejl.

  38. Exempelvis kan du titta på huruvida det står någonting om att du ska bli rik snabbt.

  39. Men också kan du titta på ifall det är enbart stora bokstäver i rubriken och om det är skickad med hög prioritet.

  40. De flesta människor kan ganska snabbt avgöra om ett mejl är spam eller inte.

  41. Och genom att titta på sådana här egenskaper så försöker man på samma sätt få datorn att avgöra om det är spam eller inte.

  42. Så genom att kombinera många, så att säga mycket av samma fast något specialiserat så får man fram någonting som är hyggligt effektivt.

  43. Men samtidigt så effekten av spam blir väl att det sakta ner mejltrafiken på nätet.

  44. Övrig mejltrafik det vill säga.

  45. Ja visst gör det det och det krävs stora resurser för att du gör den här typen av undersökningar på varje enskilt mejl som kommer in.

  46. Vilket ju naturligtvis är tråkigt därför att även mejl som du vill skicka vill ju att de ska komma fram.

  47. Om de här mejlen både ska slöas ner av olika lösningar och undersöka så finns ju alltid risken att mejlen försvinner.

  48. De sorteras bort det vill säga.

  49. De sorteras bort därför att de kanske är reklam.

  50. Och på det viset så skadar man ju mejlsystemet så som varandet kommunikationsmedel.

  51. Alltså kan vi ju säga att medan problemen med spam är många så har man tänkt på flertalet lösningar och att vi kommer att få se fler kombinationer av de lösningarna i framtiden.

  52. Jo, en av de få lösningarna som fortfarande är lovande det är ju att lagstifta och att få alla länder att sammangå om en lagstiftning mot spam.

  53. Men ännu så har det inte visat sig att det är genomförbart därför att det finns vissa länder som inte vill ha lagstiftning.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Spam

Det är tyvärr få som inte känner till begreppet spam. Varje dag får man meddelanden i sin mail om att "Vinna pengar gratis", "Hjälpa en affärsman i Nigeria" eller varför inte diverse kroppsliga förbättringar. Det mesta av allt spam är rent lurendrejeri, men om det är så känt, hur kan denna verksamhet löna sig?

Medverkande: Håkan Andersson och Pehr Söderman
Föredraget handlar om Teknik och sänds i Etervåg. Längd: 05:55
Transkription56 repliker · 5:54

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Spam håller nu på att bli en fullständig plåga på nätet.

  2. Spam är alltså ett meddelande med reklam som sänds via e-mail och som du inte har någon möjlighet att hindra någon från att skicka dig eller på något annat sätt få bort från din inbox förutom att själv ha ett filter.

  3. Spam är alltså en form av direkt reklam med enda skillnaden att det är du som betalar kostnaden och inte personen som skickar reklamen till dig.

  4. Spam är en rätt gammal företeelse egentligen.

  5. Vi har säkert alla fått just direkt reklam och även kedjebrev samt Nigeria-brev och så vidare.

  6. Det mesta spam som kommer är ju så kallad oseriös reklam och annat.

  7. Men exakt som du säger så är det ju spams låga kostnad.

  8. Du kan nå miljontals personer och så länge som en enda svarar så har du gjort en vinst.

  9. Ja, den tekniken som används för att sända spam idag är egentligen samma teknik som du använder för att skicka mail till stora mängder personer.

  10. Mailinglister har ju funnits i en lång tid.

  11. Enda skillnaden är att man gör det i den närmast industriell skada.

  12. Stora mailinglister kanske skickar ut tiotusentals meddelanden medan en stor spamproducent kan skicka ut miljoner eller till och med miljarder meddelanden i varje månad.

  13. Den här tekniken kräver dock att man inte blir hindrad därför att folk försöker ju naturligtvis hindra ifrån att skicka.

  14. Och det har börjat utvecklas ett svårt krig mellan tekniker och mottekniker.

  15. Vi ska ha det här föredraget berättat lite grann om teknikerna för att skicka ut spam.

  16. Exempelvis att byta ISP många gånger.

  17. Exakt, men först kanske vi ska besvara en fråga.

  18. Varför det egentligen kallas spam?

  19. Och det är på grund av en Monty Python-sketch som spelades in under 60-talet.

  20. Där en ur Monty Python-gänget står och till slut enbart säger spam, spam, spam, spam, spam, spam.

  21. Och spam är en sorts skinka som är allmänt accepterad som dålig mat men ändå mat.

  22. Och det är på något vis någonting du inte vill ha men som bara fortsätter och fortsätter att komma.

  23. Ja, den moderna tekniken för att sända spam handlar mycket om att försöka hindra någon från att spåra avsändan.

  24. Ett vanligt mejl kan man läsa vem som har sändt mejlet, men det går inte i ett spam.

  25. Det är dessutom ofta skickat via servrar i länder som är svåra att komma åt.

  26. Exempelvis Kina eller andra gamla kommuniststater.

  27. Därför att där har man inte samma rigorösa kontroll över sina servrar som man har i väststater numera.

  28. Det leder ju till många andra frågor.

  29. Vanligtvis så får man ju bara ett mejl om ett ämne.

  30. Men ibland, det har även hänt mig, så har jag fått flera hundra mejl med exakt samma innehåll eller exakt samma rubrik.

  31. Det här förenklar ju då möjligheten att filtrera bort mejlen.

  32. Men det gör ju också det till en väldig plåga för mottagaren.

  33. En annan teknik som har börjat komma nyligen är att sprida ut virus som kan användas för att sända spam.

  34. Som då helt enkelt ska bygga upp ett nätverk som man kan sända spam via för de som håller på industriellt med sändningen av spam.

  35. Och de här fungerar mer eller mindre så att de tar adresser från hemsidor, från adressböcker som folk har i sina e-postprogram och så vidare?

  36. Delvis så samlar de ihop adresser, men den verkligt skrämmande biten är det att de har program bara för att själva skicka reklammejl.

  37. Så att din dator kan hjälpa till att skicka den här plågan vidare över landet.

  38. Men det är ändå trots allt rätt få personer som ägnar sig åt den här sortens verksamhet.

  39. Ja, det finns beräkningar på att det är mellan 200 och 40 personer som står för all spam som skickas.

  40. Det är alltså en liten, liten klick med företagare huvudsakligen baserade i USA som försörjer sig på det här.

  41. Vissa av dem lär dessutom tjäna stora summor.

  42. Men merparten av dessa erbjudan är ju... De har förmodligen ingen seriositet, eller...?

  43. Nej, det finns inte någon form av kontroll, så de behöver inte vara seriösa överhuvudtaget.

  44. Och du svarar för att vi vill ha, ja, vad det nu än är, prospekten, katalog etc.

  45. Du betalar om maningen pengar och på så vis har de vunnit.

  46. Just det.

  47. Men hur ser du då på utvecklingen av spam?

  48. Nyligen så gick ju volymen av spam på internet över 50% av den totala samlade mailtrafiken.

  49. Ja, man har sett en exponentiell ökning och förhoppningsvis så kan man bryta den här ökningen.

  50. I annat fall så kommer mail som kommunikationsmedel att bli totalt förstört.

  51. Därför att folk inte längre är intresserade av att motta mail när de bara får reklam.

  52. Jaha.

  53. Men det måste väl gå att filtrera ut, kanske?

  54. Ja, det går att filtrera ut, men det kräver större och större resurser eftersom de aktivt skapar mail som ska bli svåra att filtrera ut.

  55. Jaha. Så i sammantaget så kan man ju säga att så länge det är gratis så kommer spammande att vara något av ett problem.

  56. Ja, så är det.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Kopieringsskydd

Redan på den tiden då många spel kom på kassetter, alltså någon gång på 80-talet, fanns det folk som kopierade utan att betala. Idag sträcker sträcker sig piratkopieringen till cd-skivor, kabeldekoders och kontokort. Kan man försvara sig mot detta?

Medverkande: Håkan Andersson och Anders Sandberg
Föredraget handlar om Teknik och sänds i Etervåg. Längd: 05:52
Transkription80 repliker · 5:51

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Kopieringsskydd. Under långa tider har det vi ägt varit lätt att skydda.

  2. Det har varit fasta greppbara saker. Men nu när vi har datorer så kan även ägodelar vara mjukvara eller ännu mindre greppbara saker som ett koncept eller ett märke.

  3. Hur ska vi skydda de här i en framtid med piratkopiering och det är likt?

  4. Ja, ända sedan datorerna började bli någorlunda spridda har ju försäljaren av mjukvara haft problem med det här.

  5. Det var ju enkelt på 70-talet när datorerna bara hade kassettband som man fick programmen på.

  6. För det var relativt svårt att kopiera dem. Det gick men man behövde jobba lite grann med det.

  7. Så det var inget stort problem för programvaruföretagen.

  8. Just den kopieringsprocessen var väl rätt svår att få igenom på en hushållsbandsspelare dessutom.

  9. Ja, det gick egentligen att göra med två hushållsbandsspelare men det var så pass mycket arbete att de flesta avstod och därmed spelade inte så stor ekonomisk roll.

  10. Däremot blev det annat ljud i skällan när man började införa diskar.

  11. Plötsligt var det mycket enklare att kopiera från en disk till en annan.

  12. När vi tittar på kopieringsskyddens historia så startade det ju med de enklare grejerna.

  13. Helt enkelt människor som tycker att det borde vara billigare att få program eller att de inte borde betala.

  14. Och när det är billigare att skaffa genom att kopiera från kompisen, vilket också förstärker vänskapsbandet, så gör man det.

  15. Men vad som hände var ju att man försökte införa kopieringsskydd.

  16. Man la in speciella koder på diskarna eller formaterade diskarna på sådana sätt att de inte gick att kopiera med de vanliga programmen.

  17. Nu uppstod ett behov av att då någon knäckte dessa koder.

  18. Vilket enskilda människor gjorde och spred till sina vänner.

  19. Det här var ju ett sätt att erhålla status för dem.

  20. Vilket naturligtvis gjorde att de blev mer motiverade att knäcka.

  21. Företagen hittade på nya koder och naturligtvis dök nya företag upp som sålde kopieringsskydd till andra företag.

  22. Och effekten blev ju då att vi fick det här nätverken av pirater vi ser idag.

  23. Alltså en slags kapplöpning mellan delvis det som vill kopiera och delvis det som vill förhindra oakturiserad kopiering.

  24. Ja och det här är ju då om man tittar på hemdatorindustrin då.

  25. Det var ju där det startade.

  26. Men vi har ju också större kommersiella intressen till exempel programvara för företag.

  27. Där finns det ju mer ekonomiskt motiverade grupper som gör det.

  28. Och de har naturligtvis större resurser.

  29. Ett område som är närbesläktat är ju skyddning av digital tv och kabel tv som ofta är krypterad.

  30. Och där krävs det mer avancerad teknik för att knäcka de koderna.

  31. Men det finns å andra sidan mycket mer pengar att tjäna på att sälja sedan knäckta chip.

  32. Ja, det tänker man ju på att om någon knäcker en musikskiva exempelvis så kan han säkert inte få ut så mycket pengar för den.

  33. Eftersom det finns ju redan tillgängligt i handeln för en rätt billig penning.

  34. Medan kabel tv, där finns det enorma marginaler.

  35. Så därför började kabel tv-företagen utveckla olika lösningar.

  36. Normalt är det fråga om ett smart chip som sitter i en mottagare som avkrypterar tv-signalen.

  37. Och tanken var ju då att eftersom det här är ett specialchip så ska det vara ganska dyrt och svårt att knäcka det.

  38. Det hade fungerat något sådär på persondatorernas tid.

  39. Där man ibland, vissa program hade en dongle.

  40. Någonting man kopplade in i datorn.

  41. Programmet kände av att det fanns där.

  42. Och eftersom det var så pass svårt för amatörer att ändå göra en imitationschip så slog det relativt väl.

  43. Till folk gjorde om programmet förstås och att det inte kände efter.

  44. Men kabel tv-chipet, där har folk börjat bygga upp laboratorier.

  45. Och det finns organiserade grupper då som tjänar ganska mycket pengar på att knäcka de senaste krypteren.

  46. Med ganska sofistikerade metoder.

  47. Det vill säga just inom betal tv och sådana marknader.

  48. Ja, och naturligtvis den som kan börja knäcka chipt för kontokort och liknande saker.

  49. Där finns det ju ännu mer pengar.

  50. Nu har vi en annan nivå av hot.

  51. Att folk kopierar av dataspel eller musik eller videofilmer.

  52. Det är fortfarande privatpersoner som gör det.

  53. Det är ett ganska oorganiserat men brett fenomen.

  54. Men här har vi alltså organiserade grupper som har ekonomiska skäl.

  55. Som kan till och med investera pengar att skaffa utrustning för att öppna upp chip utan att skada dem.

  56. Och ganska avancerade tekniska lösningar för att hitta deras hemligheter.

  57. Ja.

  58. Vad finns då över detta?

  59. Finns det ännu mer känsligare tillämpningar som behöver skyddas?

  60. Ja, man kan tänka sig en sorts säkerhetshierarki.

  61. Och om det här då var den andra nivån.

  62. Så den tredje nivån representerar ju statlig nivå.

  63. Att en statligt styrd grupp som har mycket pengar.

  64. Som är ostörd kan arbeta med prov på vad det är de vill kopiera.

  65. Försöka knäcka det.

  66. Oftast inom säkerhetsbranschen intresserar man sig inte så mycket för småsaker som filmer.

  67. Men däremot till exempel kontroll över koder över kärnvapen.

  68. Åtminstone den amerikanska doktrinen om kärnvapen har ju varit att det ska vara svårare att knycka amerikanska kärnvapen.

  69. Än att utveckla dem på egen hand.

  70. Vilket man kan försöka blockera på ett annat sätt.

  71. Så därför finns det också speciella kodsystem.

  72. Varav en del kodsystem finns inuti själva plutoniet i bomben.

  73. Det är olika hierarkier och så vidare.

  74. Plus själva vapnen bevakas hela tiden.

  75. Utav väl utbildade personer som man testar vid slumpmässiga tillfällen.

  76. För att kontrollera att de både är lojala och vet vad de gör.

  77. Det här är naturligtvis rätt ogenomförbart för att skydda till exempel musik på CD.

  78. Eftersom man inte har kontrollen på samma sätt.

  79. Där måste förhoppningen vara att man ska minska kopieringen från CD.

  80. Åtminstone från musikbolagens perspektiv.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Minne

Korttidsminne och långtidsminne är kända begrepp. Att förstå hur minnen lagras i vår hjärna ger dig möjlighet att förstå hur du bättre behåller kunskaper och fakta som du lärt dig. När minnensbankerna däremot inte längre fungerar, kan det ge väldigt märkliga effekter.

Medverkande: Håkan Andersson och Anders Sandberg
Föredraget handlar om Biologi och sänds i Etervåg. Längd: 05:32
Transkription92 repliker · 5:30

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Man kan säga att vi till stor del bestäms av våra minnen.

  2. Vi har korttidsminne och långtidsminne.

  3. Men hur fungerar de egentligen?

  4. Om man tar korttidsminne till exempel.

  5. Ja, när man började fundera på minnet i det förflutna, redan de gamla grekerna,

  6. så gjorde man ju ingen skillnad mellan korttidsminne och långtidsminne.

  7. Det var faktiskt först 1890-talet som den amerikanske psykologen William James

  8. föreslår att vi hade ett primärminne och ett sekundärminne.

  9. Primärminnet var sånt som vi erinner oss just nu, sånt som vi håller medvetet.

  10. Medan vi har ett omedvetet långtidsminne där vi har våra allmänna kunskaper.

  11. Sen har man ju då studerat det här vidare och funnit att

  12. om man till exempel visar en bit information och sen kommer något som distraherar

  13. så att man inte ens kan repetera för sig själv, så glömmer man den här informationen väldigt snabbt.

  14. Vi har alltså ett korttidsminne som snabbt lär sig, men också väldigt snabbt glömmer.

  15. och är ganska lätt distraherat.

  16. Och sen har vi ett långtidsminne som vi då behåller i timmar, dagar, månader och år.

  17. Ja, men hur lyckades man uppmäta detta?

  18. Ja, man har ju gjort olika experiment då, som de här enkla psykologiska experimenten,

  19. men man har också lärt sig mycket av att studera hjärnskador.

  20. Ett mycket klassiskt fall inträffade på 50-talet med en patient som kallas H.M.

  21. efter sina initialer.

  22. Han hade svårartad epilepsi och man opererade därför hans hjärna,

  23. så man tog bort de delar som gav honom epilepsi.

  24. Operationen lyckades i meningen att han blev av med epilepsi,

  25. men han fick också en allvarlig minnesstörning.

  26. Han kunde inte lära sig ny information.

  27. Hans arbetsminne, korttidsminnet, var helt ostört.

  28. Så man kunde tala med honom, man kunde göra en matematisk beräkning.

  29. Men fem minuter efteråt hade han glömt alltihop.

  30. Han kunde inte lära sig nya saker till långtidsminnet.

  31. Men han hade fortfarande kvar sitt långtidsminne från innan.

  32. Exakt. Allting som före operationen kom han ihåg alldeles utmärkt.

  33. Och det här visar ju att det finns ett system i hjärnan som överför saker

  34. ifrån vår erfarenhet i nuet till långtidsminnet.

  35. Och det var det som hade blivit skadat under operationen.

  36. Det här systemet, den mediala temporalloben,

  37. det är också den som lätt blir drabbad i till exempel Alzheimers sjukdom.

  38. Det är därför som många av de tidiga symptomen är just minnesstörningar.

  39. I långtidsminnet då?

  40. Ja, överföringen från korttidsminnet till långtidsminnet.

  41. Även en person med Alzheimer i de tidiga staden kommer ihåg sitt liv ganska väl.

  42. I svårartad Alzheimer börjar även det självbiografiska minnet försvinna.

  43. Men vissa av de äldsta och starkaste minna hänger kvar väldigt länge.

  44. Däribland framförallt barndomen.

  45. Så hur går då överföringen mellan kort och långtidsminnet till?

  46. Det är fortfarande väldigt omdebatterat.

  47. Men en ganska populär teori säger att hippocampus, som är den centrala delen i mediala temporalloben, under dagen snabbt lär sig våra erfarenheter.

  48. Och under djupsömnen så att säga spelar upp dem, återaktiverar dem i resten av hjärnan.

  49. Det gör att resten av hjärnan lär sig ganska långsamt.

  50. Men hippocampus tränar så att säga upp den med upplevelserna.

  51. Och efterhand så blir de oberoende av hippocampus.

  52. Så sömn tycks ha en del att göra med ens mentala performance.

  53. Om man inte sover så får man problem att konsolidera sina minnen som man säger.

  54. Vi har svårt att lära oss om vi inte får tillräckligt med sömn.

  55. Ja, men långtidsminnet får sönder i ytterligare några kategorier.

  56. Ja, det visar sig ju att man kan dela upp det i det deklarativa och det icke-deklarativa minnet.

  57. Deklarativt minne är sådant vi kan vara medvetna om.

  58. Till exempel att jag kan komma ihåg vad jag gjorde igår.

  59. Jag kan komma ihåg fakta.

  60. Icke-deklarativt minne är sådant vi vet men inte kan medvetet erin oss.

  61. Till exempel färdigheter.

  62. Jag vet hur jag gör för att simma.

  63. Men jag kan inte beskriva det speciellt enkelt i detalj.

  64. Vi har många inlärda reflexer och vanor.

  65. Som finns där det är en del av långtidsminnet.

  66. Men de är inte medvetet tillgängliga.

  67. Så om någon till exempel skulle förklara för mig hur jag körde bil.

  68. Så skulle den förklaringen förmodligen inte hjälpa mig så mycket som om någon fysiskt visade mig.

  69. Exakt.

  70. Så det kallar man för ett procedurellt minne.

  71. Men även de deklarativa minnena finns i två varianter.

  72. Åtminst två varianter.

  73. De episodiska och de semantiska minnena.

  74. En episodisk minne är just en erfarenhet.

  75. Man kommer ihåg vad man själv gjorde.

  76. Det är så att säga vår historia om vårt eget liv.

  77. Medan de semantiska minnena det är fakta.

  78. Det är kunskaper om världen.

  79. Så hur lär man sig egentligen?

  80. För det här är väl väldigt mycket kopplat till just själva inlärningsprocessen.

  81. Ja inlärningsprocessen verkar ju ske genom att vi först upplever saker.

  82. Dels använder vi dem i vårt arbetsminne som en del av korttidsminnet.

  83. Men också mellanlagras det i hippocampus.

  84. Men sedan under djupsömnen så konsolideras det.

  85. Men i många fall när en lärare till exempel beskriver Frankrike så kommer vi...

  86. Första gång vi får veta någonting om Frankrike kommer det vara ett episodiskt minne.

  87. Efterhand när vi lär oss mer och mer smälter dessa episodiska minnen till semantisk minne.

  88. En allmän kunskap där vi inte längre tänker så mycket på ett enstaka inlärningstillfälle.

  89. Som så att säga det faktade har blivit för oss.

  90. Ja så...

  91. Vad vet vi då om minnet?

  92. En hel del tydligen.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Parallella världar

Visst låter det som en science-fictionroman från 50-talet, men parallella världar är något som man helt seriöst diskuterar numera. Kan det finnas en alternativ version av jorden gömd någonstans?

Medverkande: Anders Sandberg och Håkan Andersson
Föredraget handlar om Astronomi och sänds i Etervåg. Längd: 06:03
Transkription59 repliker · 6:03

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Parallella världar. Inom fysiken talar man ofta om så kallade parallella världar.

  2. Inte sådana världar som vi kanske mest känner igen från sci-fi romaner, utan snarare världar där levnadsförhållandena och till och med naturlagarna är radikalt annorlunda från vad vi känner till.

  3. Fysikern Max Tegmark har i en artikel identifierat fyra sådana slags verkligheter.

  4. Det finns ju som sagt många olika teorier inom teoretisk fysik och det har visat sig att man behöver börja organisera upp de parallella världarna.

  5. Så han har kallat den första gruppen nivå 1.

  6. Universum förefaller vara oändligt i sin utsträckning.

  7. Även om vi bara kan se en del för att ljuset från avlägsna delar av universum inte har hunnit komma fram till oss så betyder ju detta inte att de inte existerar.

  8. Det finns visserligen möjligheter att universum kröker sig så att om jag åker tillräckligt långt åt ett håll kommer jag tillbaka till utgångspunkten.

  9. Men de senaste studierna av kosmisk bakgrundslåning tyder på att om en sådan krökning existerar så är den extremt liten.

  10. Och det finns en del teoretiska skäl att tro att den inte finns alls.

  11. Men det här betyder ju att eftersom det finns ett ändligt antal sätt att sätta ihop atomer så betyder det att reser man tillräckligt långt.

  12. Universum är ungefär lika på alla ställen så kommer man rent statistiskt att få fram versioner av jorden på andra ställen.

  13. Så hur långt skulle det till exempel kunna vara?

  14. Ja, han gjorde en konservativ uppskattning till ungefär 10 upphöjt med 10 upphöjt med 26 ljusår.

  15. Vilket är en otroligt avlägset avstånd.

  16. Det är alltså så långt bort att det inte finns minsta chans att vi skulle ens kunna nå dit medan så länge en sådan alternativ version av jorden fortfarande existerade.

  17. Inte direkt nästgårds alltså?

  18. Nej, men naturligt resultat av helt enkelt slumpens lagar och ett oändligt universum.

  19. Nivå två å andra sidan handlar om den så kallade inflationsteorin.

  20. Ett problem när man studerar kosmologi har varit att förklara varför universum verkar vara så pass plant och icke-krökt.

  21. Det kunde ju trots att ha kollapsat ihop några mikrosekunder efter Big Bang eller expanderat mycket snabbare.

  22. Och dessutom är det oklart varför vi har fått så mycket struktur i universum.

  23. En teori som kan förklara den så kallade inflationsteorin som beskriver hur universum expanderade oerhört snabbt och turbulent kort efter Big Bang.

  24. Men den teorin har också en del intressanta effekter.

  25. Det om inställningar så att säga på naturlagarna vi har, hur stor massa protonen har, hur stark gravitation är, till och med hur många dimensioner vi ser,

  26. är lite grann slumpmässiga resultat av vad som händer i början.

  27. Det är så att säga att de här siffervärdena som bestämmer hur vi får vår värld kan i andra delar av detta stora universum ha fått andra värden.

  28. Det gör att vi har nivå två parallella världar, helt enkelt andra delar av vårt universum som man i princip kunde resa till om man kunde åka långt nog, där naturlagarna blev annorlunda.

  29. Vad är då nivå tre i den här teoribildningen?

  30. Den är lite svåra att förstå sig på. Den hänger ihop med kvantmekaniken.

  31. Det finns ett klassiskt experiment inom kvantmekaniken som kallas Grödingers katt.

  32. Idén är att man har en katt i en låda tillsammans med en atom av ett radioaktivt ämne.

  33. Om den här atomen sönderfaller så kommer katten att dö, om inte så lever katten vidare.

  34. Och detta grymma experiment, det problemet är att matematiskt sett förefaller som katten.

  35. Båda är levande och död innan man öppnar lådan och tittar efter.

  36. Och det är en tänkbar förklaring som man har studerat i den så kallade många världarteorin som säger att alla möjligheterna verkligen existerar, så att säga, sida vid sida.

  37. Så att i en värld, en version av vår verklighet, dör katten och i en annan lever den vidare.

  38. Detta visar sig häpnadsveckan Nova en av de enklaste förklaringar till vad som verkar försiggå i kvantmekaniken.

  39. En slags grenverk som ständigt spretar ut.

  40. Exakt. Det här har naturligtvis varit oerhört kontroversiellt.

  41. Många har ju menat att det här är onödigt för merar hypoteserna.

  42. Det gör att man måste anta en massa universum vi aldrig kan se.

  43. Nästan identiska kopior av oss själva.

  44. Problemet är att de konkurrerande hypoteserna är ännu märklare på olika sätt.

  45. Du nämnde någonting om matematik och det har du väl att göra med den senare, sista nivån, den fjärnliga?

  46. Ja, för i alla dessa tidigare nivåer har vi antagit att naturlagarna är de samma.

  47. Men skulle det kunna finnas universum baserat på helt andra naturlagar?

  48. I nivå två talar vi om andra värden på protonmassan och gravitationens styrka.

  49. Men det är fortfarande att det finns gravitation och det finns elementarpartiklar.

  50. Men man skulle kunna tänka sig att alla matematiskt möjliga världar också existerar.

  51. Jaha, men hur ser man då på alla de här teorierna som en helhet?

  52. Ja, en intressant sak är ju att de här många världarna i kvantmekaniken på nivå tre.

  53. Det är ju egentligen samma sak som vi skulle få av en ren slump någonstans i universum på nivå ett.

  54. Så man kan säga helt enkelt att Tegmarks teorier har fått en ny dimension att blomma inom fysiken.

  55. Dessutom är det ju så att många av de här teorierna må verka ganska verklighetsfrämmande.

  56. Men det kan finnas metoder att testa dem.

  57. Till exempel har framkastats att det skulle gå att mäta sannolikheten att det finns parallella värden med andra naturlagar genom att studera egenheter hos våra naturlagar.

  58. Det här är ett mycket fruktbart område.

  59. Så man kan alltså säga att Tegmarks stora sammandragning av det här i viss mån har lagt till en ny dimension till den teoretiska fysiken.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Skepp på andra planeter

Att bygga båtar och skepp är en mångtusenårig tradition. Låt oss bara för tankens skull låtsas att vi istället skulle bygga en båt för planeten Mars (icke existerande) sjöar. Skulle det fungera med våra vanliga båtbyggartraditioner då, eller?

Medverkande: Anders Sandberg och Håkan Andersson
Föredraget handlar om Fysik och sänds i Etervåg. Längd: 05:12
Transkription81 repliker · 5:10

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Båtar i andra gravitationer.

  2. Ja, man brukar ju tala om kosmonauter och astronauter.

  3. Och det här naut är ju från sjöman.

  4. Så jag har börjat fundera på hur skulle det vara att konstruera skepp som skulle fungera på andra planeter.

  5. I andra former av hav.

  6. Den första frågan man ställer ju säger är hur flyter saker i hög respektive låg gravitation egentligen?

  7. Ja, det är lite förvånande.

  8. Om man tar en vanlig jordisk båt och så dumpar man den i ett hav på, låt oss säga ett hypotetiskt hav på Mars och ett hypotetiskt hav på Jupiter.

  9. Så flyter den ungefär lika bra.

  10. Och det här beror på att båtar flyter med hjälp av Archimedes princip.

  11. Om man stoppar ner någonting i vatten så förlorar det lika mycket vikt som vikten utav det vatten den pressar undan.

  12. Och på Jupiter, där väger båten mycket mer, det är starkare gravitation.

  13. Men vattnet väger också lika mycket mer.

  14. Så lyftkraften blir egentligen densamma.

  15. Exakt.

  16. Så det spelar inte så stor roll tyngdkraften för båtens konstruktion.

  17. Men i hög gravitation kanske man behöver konstruera den stadigare eller?

  18. Till viss del kommer det nog behövas rent internt för att hålla ihop den.

  19. Men dessutom finns det en annan effekt av att trycket ökar mycket snabbare ju djupare ner man kommer i vattnet i hög gravitation.

  20. Och det här gör att kölen skulle få något större tryck på sig än ovanse.

  21. På jorden är inte det här ett allt för stort problem.

  22. Men på Jupiter och kanske ännu tyngre planeter så kan det uppstå en sån effekt att man får en oregelbunden tryckfördelning.

  23. Vilket skulle kunna göra en traditionell jordisk båt en smula instabil.

  24. Så då måste man omdesigna och göra den lite bredare.

  25. Om vi går vidare till den andra grundläggande förutsättningen, vattnet i sig självt.

  26. Hur skulle det bete sig på olika planeter i olika gravitationer?

  27. Ja, det viktiga här är ju vågor.

  28. Hur stora blir vågorna?

  29. Och en våg på jorden påverkas av tyngdkraften på ett intressant sätt.

  30. Om man har en jordisk våg som är ungefär en meter hög ute på djupt vatten så rör den sig ungefär åtta meter i sekunden.

  31. Och den kommer att få en våglängd på ungefär 40 meter.

  32. Om vi går över till Mars istället, där kommer den bara röra sig med ungefär 30 centimeter i sekunden.

  33. Det kommer nästan se ut som sirap.

  34. Däremot så blir den 2,5 meter hög.

  35. Eftersom det är lättare att lyfta saker på Mars kommer samma mängd energi att göra att man får mycket högre vågor.

  36. Och våglängden blir bara 15 meter.

  37. Så vi har fått mycket bråkigare hav, även om det är långsamt.

  38. Angående vattenrörelser så hör man ju mycket om hur vår måne påverkar våra vattenrörelser.

  39. Hur skulle det exempelvis bli på Mars om bara två väldigt små månar?

  40. Ja, det finns i princip nästan inget tidvatten alls på Mars.

  41. Medan det till exempel på Titan, en av Saturnus månar, blir ganska avsevärda tidvatteneffekter.

  42. Men det intressanta med de här vågorna är förstås det att båten behöver nog göra större för att klara att spolas upp vatten på däck.

  43. Så det skulle vara nyttigt att i låg gravitation ha en större båt.

  44. Vädret då? Hur skulle det se ut?

  45. Ja, det beror ju väldigt mycket på var man befinner sig.

  46. I allmänhet är det så att om tyngdkraften lättare så blir luftrörelserna något långsammare i atmosfären.

  47. Å andra sidan, små planeter roterar också i allmänhet snabbare.

  48. Vilket gör att man kommer att få mer luftvirvlar.

  49. Så det är svårt att säga något generellt om det.

  50. Så hur skulle man då konstruera segel för olika gravitationer?

  51. Ja, det visar sig att det inte är så stora skillnader där heller.

  52. I låg gravitation så kommer masterna inte att väga speciellt mycket.

  53. Så det skulle vara ganska lätt att göra mycket större segelkonstruktioner.

  54. Men det blir ett annat intressant problem.

  55. När vinden blåser en smula från sidan på en båt så tippar den.

  56. Och då måste en kraft hålla emot och det är kölen.

  57. Och kölen håller med sin vikt nere båten i vattnet.

  58. Den har också ett visst motstånd mot vatten.

  59. Så när det kommer en luftpust som försöker tillfälligt tippa båten.

  60. Så trycker den också mot vattnet och håller båten på plats.

  61. Men det viktiga är vikten.

  62. Men vindhastigheten kan vara densamma som på en planet med exempelvis högre gravitation.

  63. Just det. Och effekten blir ju då att man behöver lägga mer vikt i kölen.

  64. På en planet med låg gravitation.

  65. Exakt.

  66. Medan på hög gravitation så...

  67. Eftersom vi ändå hade problemet att trycket ökar mycket snabbare med djupet.

  68. Så kommer vi förmodligen att vilja ha en köl som är mer ytlig.

  69. Vi vill ha en flatbottnad båt på djupet.

  70. Medan på mars vill vi ha en båt med en väldigt tung köl.

  71. Jaha.

  72. Men om vi tittar på vårt solsystem.

  73. Var kan vi egentligen hitta hav idag?

  74. Det finns nog förmodligen bara två ställen idag.

  75. Och det är dels jorden.

  76. Och dels Saturnus månetitan.

  77. Det är minus 180 grader kallt där.

  78. Vilket gör att det finns intressanta möjligheter.

  79. Det finns hav av metan och etan där.

  80. Med kraftigt tidvatten.

  81. Men det kanske är stället för nästa regatta.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Genetik - arv eller miljö?

Debatten har pågått länge: styrs vi av våra gener, eller är det miljön som gör människan? Svaret är mer komplicerat än att det bara skulle bero på den ena faktorn eller den andra. Vårt beteende är en blandning av både arv och miljö.

Medverkande: Anders Sandberg och Håkan Andersson
Föredraget handlar om Biologi och sänds i Etervåg. Längd: 05:46
Transkription76 repliker · 5:45

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Genetik, arv och miljö. Vad bestämmer egentligen vad?

  2. En grundfråga här är ju, är det arv eller miljö som bestämmer vilka vi ska bli och vilka vi är?

  3. Och svaret på den frågan är ju ja.

  4. Frågan är egentligen inte speciellt meningsfull.

  5. Den antar nästan att antingen så är vi vad vi ska bli och hela vårt liv är förutbestämt av generna.

  6. Eller så är det då miljön som ska definiera oss helt och hållet.

  7. Men det är ju uppenbarligen inte sant.

  8. Om man är född med gener som gör att man dör ung så spelar det ingen roll vilken miljö man har.

  9. Men å andra sidan, även personer med de bästa gener kan ju bli ganska fördärvad av en dålig uppväxtmiljö.

  10. Så det är alltså inte så svart eller vitt.

  11. Men hur är det då? Vet man inte om vissa gener som ökar sannolikheten för att till exempel bli alkoholist?

  12. Det stämmer. Det existerar en hel del gener som man har hittat som inte bara bestämmer sannolikheten för att få vissa sjukdomar.

  13. Till exempel hjärtproblem eller Alzheimer.

  14. Utan också hänger ihop med beteenden.

  15. Man har till exempel hittat gener som om man har dem så ökar sannolikheten att man skulle vara religiös.

  16. Och det finns även gener som då har man dem så är sannolikheten att man blir alkoholiskt högre.

  17. Men alltså en sannolikhet men den är inte absolut.

  18. Nej, många nyheter brukar ju rapportera när en ny upptäckte kommer att nu har man hittat gener för alkoholism eller gener för religiositet.

  19. Och det är fel. Till att börja med finns det många gener som påverkar.

  20. Och dessa gener leder snarst till sannolikheter.

  21. Man har inte tittat då efter gener som kanske arbetar åt andra hållet som hämmar sannolikheten för någonting.

  22. Det kan mycket väl tänkas så.

  23. När man normalt talar om att en gen för någonting så är det egentligen lite felaktigt.

  24. En gen, det är en sekvens instruktioner för att göra ett protein.

  25. Och det finns olika varianter av det här som kan sitta på samma ställe.

  26. De kallas för olika alleler.

  27. Och det är snarast att olika alleler kan ha olika effekter.

  28. Ett typiskt exempel är våra gener för ögonfärg.

  29. Det finns alleler för bruna ögon och det finns alleler för blå ögon.

  30. På samma sätt kan man tänka sig en allel som gör att man är predisponerad för att få cancer.

  31. Eller har lättare, eller svårare att få en alkoholism.

  32. Men var ligger forskningen egentligen idag?

  33. Vilka problem är det som forskarna fokuserar sig på?

  34. Genetiker, de som försöker koppla ihop genetik med beteende, intresserar sig framförallt för intelligensens genetik.

  35. Finns det gener som gör oss intelligentare?

  36. Man vet genom studier av tvillingar som vuxit upp på olika ställen att det verkar finnas en ganska stark genetisk faktor i intelligens.

  37. Tvillingar är ju i allmänhet ungefär lika intelligenta.

  38. Framförallt ökar likheten längre fram i livet.

  39. Det verkar som att de uppnår samma potential.

  40. Men den är inte fullständig heller.

  41. En berikande miljö kan påverka mycket.

  42. Andra aspekter är personlighet.

  43. Till exempel om man är extrovert eller introvert.

  44. Det verkar också en ganska stark genetisk faktor.

  45. Men de sociala miljöerna, i synnerhet när det gäller adoption, blir inte de rätt likartade i och med att man aktivt letar efter en bra miljö för adoptivbarn etc.

  46. Ja, men man kan också försöka studera barn som har vuxit upp under andra förhållanden och faktorisera ut de olika effekterna.

  47. Men det blir problem till exempel genom att personlighet till viss del är ärftligt.

  48. Vilket gör att även två syskon som vuxit upp på olika ställen kommer kanske att söka sig till liknande utmaningar beroende på att de har vissa likheter i personligheten.

  49. Och detta gör att de också skapar sig en uppväxtmiljö som till viss del påminner om varandra.

  50. Även om de växer upp separat.

  51. Och det här gör ju att deras beteenden mycket väl kan verka mer genetiskt betingande än vad de egentligen är.

  52. Men givet detta, och givet det här med gentester och så vidare, vad utvisar de egentligen?

  53. Kan man få något test och se, kommer jag att bli religiös senare i livet eller?

  54. Det är förmodligen ganska orealistiskt.

  55. Man kan få fram ett test som skulle visa att man har vissa alleler som predisponerar en till exempel mot religiositet.

  56. Men dessa alleler betyder kanske inte att det är något speciellt i hjärnan.

  57. Det kan mycket väl vara en tendens att sitta hemma och läsa mycket böcker för att man blir lätt förkyld.

  58. Och därigenom har man en större tendens att bli exponerad för religiös litteratur.

  59. Det är ju till exempel ganska väldokumenterat att närsynthet och intelligens korrelerar någorlunda med varandra.

  60. Men det beror på att intelligenta människor gärna läser mycket.

  61. Och människor som läser mycket ofta får bra poäng på intelligenstest.

  62. Och att läsa också korrelerar med att man blir närsynt.

  63. Så de sociala faktorerna är ofta flerstegsraketer, precis som generna är.

  64. Att olika gener påverkar varandra, så att säga, emellan.

  65. Exakt. Vi skapas genom en sorts dialog här mellan arv och miljö.

  66. Och även naturligtvis våra egna val.

  67. Ett val man fattar helt individuellt kan ju också leda till att man byter miljö.

  68. Eller utsätter sig för nya upplevelser som kan aktivera gener eller ge en upplevelse som har förändrat.

  69. Så det leder alltså till en slags... Ja, samspelet är viktigt.

  70. Ett exempel kan ju sägas vara att du är väldigt frisk av det.

  71. Vilket innebär att du kanske går mer i skolan och lär dig mer.

  72. Exakt. Även om det också kan bli motsatta effekter.

  73. Till exempel att om man ofta är lite småsjuk som liten stannar man inne och lär sig använda sin dator.

  74. Det intressanta är att notera att många av de gener som verkar hänga ihop med intelligens.

  75. De verkar också hänga ihop med immunförsvaret.

  76. Så det är förmodligen sådana här effekter som för sig kommer.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Nobelpriset i medicin

Nobelpriset har delats ut i över hundraår och över tiden har vad man delar ut priset för ändrats. Vi har tagit en titt på priset i medicin och en intressant trend går att se. Förr sökte man utrota sjukdomar, medan idag är det utforskning och teamwork som vinner priser.

Medverkande: Anders Sandberg och Håkan Andersson
Föredraget handlar om Diverse och sänds i Etervåg. Längd: 4:48
Transkription41 repliker · 4:46

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Nobel instiftade ju sitt pris till medicin eftersom han ville ge priser till de vetenskaper som gagnade människorna.

  2. Och just fred och medicin var ju rätt uppenbara vetenskaper.

  3. Men hur är det med medicinprisets utveckling?

  4. Ja, det har ju gått trender i det.

  5. En tidig trend man kunde urskilja var att det gavs priser som hade väldigt stark koppling till bekämpandet av vissa sjukdomar.

  6. Ett exempel är ju till exempel 1901 då von Behring fick priset för sin serumterapi vilket var väldigt effektivt mot difteri.

  7. Även om difteri fortfarande är en ganska allvarlig sjukdom idag?

  8. Ja, som jag har förstått det så har det att göra med att den bryter gärna ut i områden där ingen effektiv behandling finns att tillgå.

  9. Men de här tidiga priserna var ju ändå just behandlingar som man började använda och ledde till att man besegrar många av infektionssjukdomarna.

  10. Ja, exempelvis Robert Koch som fick priset 1905 för att han upptäckte tuberkelbakterien som har en viss roll i orsaken av tuberkulos.

  11. Många av de här sjukdomarna har man ju då efterhand funnit olika behandlingar för.

  12. Det viktiga är ju att i grund upptäcka vad det är som orsakar dem.

  13. Men hur var det nu med de här behandlingarna av dessa olika sjukdomar?

  14. Ja, där har vi ju Vaxman 1952 som upptäckte det första antibiotikumet mot tuberkulos.

  15. Men när det gäller antibiotika så är väl annars penicillinet det mest kända?

  16. Ja, precis. Där man brukar prata om Flemming, Chain och Flory.

  17. Det har varit en del bråk där också om prioriteten. Vissa har ju menat att Flemming stal hela äran från de andra som gjorde en tillämpad behandling.

  18. Men på senare tid har det väl kommit fram uppgifter som i viss må motsäger det?

  19. Ja, och det är ju tyvärr så det ganska ofta blir när det är en fundamental effekt.

  20. Men samtidigt införandet av penicillinet ledde också till en klart märkbar höjning av medellivslängden hos mänskligheten.

  21. Så oavsett hur det var och vem som upptäckte det så var det en god upptäckt.

  22. Ja, men vi ser alltså att det rör sig lite från en sjukdomsfokusering till mer av just behandling av de olika sjukdomarna.

  23. Du menar olika former av terapier snarast?

  24. Precis, behandlingsmetoder som kan tillämpas på ett väldigt brett spektrum av sjukdomar.

  25. Här finns det ju en del intressanta sidospår som till exempel 1948 när det gällde DDT.

  26. Hur så?

  27. Ja, DDT det är ju egentligen ett insektsbekämpningsmedel men är därigenom indirekt ett väldigt effektivt malaria-bekämpningsmedel.

  28. Eftersom malaria sprids via insekter då.

  29. Och det visar ju lite grann att en upptäckt inom ett område kan mycket väl ha helt andra effekter utanför.

  30. Så det är därför som upptäckaren av DDT, Paul Müller, fick Nobelpris i medicin för sin upptäckt.

  31. Ah, men om vi går vidare med behandlingsmetoder så ser vi ju även sådana saker som lite längre fram, framåt 60-talet,

  32. och där börjar ju cancern komma in då att vi börjar hitta effektiva terapimetoder mot cancer.

  33. Cancer är ju inte en sjukdom, det är flera.

  34. Och antibiotika hade ju då tagit koll på de tidigare större infektionssjukdomarna och vaccineringen gjorde nu att folk levde så länge att man fick cancer istället.

  35. Och i och med cancer så kommer vi ju in på lite mer genetisk och cellbiologi och hur funktionen inom cellen ser ut.

  36. Ja, de senaste åren har ju i princip alla priser handlat om proteiner, molekyler och delar av celler, snarast än saker som rör hela organismen.

  37. Precis, just cellens interna program, eller programmering och beteende har varit föremål för väldigt ingående undersökningar.

  38. Genom att förstå cellens delar och förstå hur cellerna bygger upp organismen så kan man ju genom att kontrollera cellerna bota då olika sjukdomstillstånd.

  39. Och därigenom så kanske man inte behöver få så att säga priset rakt av för att ha beserat en viss sjukdom, utan mer för att veta det byggs som kan bota många sjukdomar.

  40. Det ser vi ju också i och med att priset på senare år har gått allt mer mot att bli delat mellan olika personer som har bidragit med viktiga bitar i ett större pussel.

  41. Ja, forskning är ju allt mer teamwork.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Ovanliga sätt att ta fram i rymden

Det är dyrt att skicka upp raketer, eftersom bränslet är den största delen av massa. Massor av alternativa metoder har prövats istället. Laser och kärnvapen är bara två.

Medverkande: Anders Sandberg och Håkan Andersson
Föredraget handlar om Astronomi och sänds i Etervåg. Längd: 6:14
Transkription87 repliker · 6:14

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Ovanliga sätt att ta sig fram i rymden.

  2. Ja, det finns ju problem att använda konventionella raketer.

  3. I början har vi väl raketekvationen?

  4. Ja, denna lilla bäst. Det är en ekvation som beskriver hur snabbt man kan röra sig framåt som funktion utav hur mycket bränsle man har med sig.

  5. Och problemet är att om man fördubblar mängden bränsle så får man inte alls en fördubbling i sluthastigheten.

  6. Eftersom man i början måste skjuta på allt detta bränsle som man har med sig.

  7. Raketen blir lättare efterhand, men det är ganska trögt.

  8. Och det här är ju ett problem om man ska skjuta ut en raket i rymden.

  9. Eftersom den måste lyfta tusentals ton bränsle från jordytan, vilket är enormt kostsamt.

  10. Precis, man lyfter den inte bara sig själv. Man lyfter allt det som ska lyfta den.

  11. Vi har väl även lagen om rörelsemängdens bevarande.

  12. Ja, principen för en raket är ju att man knuffar ut någonting, avgaser från raketen, med en hög hastighet.

  13. Och det gör att man själv börjar röra sig framåt åt andra hållet.

  14. Problemet här är ju förstås det att man skulle vilja på något sätt slippa undan den här lagen, slippa ta med sig så mycket last.

  15. Istället för bara reaktion mot reaktion så vill man enbart ha den här reaktionen.

  16. Ja, problemet är förstås det att Newton var ganska skärpt när han formulé sina rörelselagar.

  17. Vi känner inte till några undantag från dem. Men det har ju inte hindrat folk från att leta.

  18. Så en del av de här spekulationerna, som till exempel maskål, vad rör de egentligen?

  19. Ja, där baserar man sig på Einsteins relativitetstudie som beskriver hur rum och tid kröks.

  20. Och det visar sig att det finns vissa former av krökningar som möjliggör en portal från en plats till en annan.

  21. En mycket starkt gravitationsfält skulle kunna skapa maskålet en genväg genom rum och tid.

  22. Ungefär som när man viker ett papperdubbelt.

  23. Ja, och två punkter som normalt är långt separerade på pappret nu ligger nära varandra.

  24. Problemet med maskål är att vi har aldrig observerat något sånt.

  25. Och de ekvationer som beskriver det säger vissnat en teoretisk möjlighet.

  26. Men även om de existerar så skulle de behöva hålla samman av mycket exotisk teknologi

  27. som förmodligen ligger långt bort än vad vi kan vänta oss de närmaste hundra åren.

  28. Ja, så de märker ligga långt borta.

  29. Sen har vi även den så kallade Alcubieres varpdrift. Vad är det egentligen?

  30. Ja, han döpte den lite skämtsamt efter varpdriften i science fiction-series om Star Trek.

  31. Idén är helt enkelt att om man inte själv rör sig speciellt snabbt,

  32. om rymden omkring en rör sig, så skulle man därigenom kunna transporteras fram snabbt.

  33. Det visar sig intressant nog att det verkar inte finnas någon gräns egentligen

  34. för hur snabbt rymd kan expandera eller dra ihop sig.

  35. Så hans tanke är att rymdsköppet omges av ett komplicerat gravitationsfält

  36. som då ska göra att den drar sig fram snabbare än ljuset.

  37. med bara hjälp av sitt eget gravitationsfält.

  38. Ja, snarast då den här komplicerade krökningen av rumtiden.

  39. Problemet med den här är att den kräver att man har negativ massa för att hålla ihop fältet.

  40. Och det behövs mycket av det. Ungefär halva universums massa enligt vissa beräkningar.

  41. Aha, men här kommer vi in på en annan aspekt, den så kallade negativa massdriften.

  42. Ja, det är en annan hypotes. Man har ju, normalt så har ju förmål positiv tröghet.

  43. Trycker man mot dem så får de att börja röra sig framåt, trycker de tillbaka.

  44. Men ett förmål med negativ massa skulle göra tvärtom.

  45. Det skulle ha en sugkraft. Det skulle börja accelerera snabbare om man tryckte på det.

  46. Och det här skulle kunna användas för att accelerera väldigt snabb.

  47. Den negativa massan verkar faktiskt vara nästintill möjlig på kvantnivå.

  48. Man känner till vissa energifält som har negativ massa.

  49. Och där är de kanske skulle kunna påminna om det.

  50. Men vi känner inte till något för något fysiskt föremål.

  51. Intressant, men vi har ju andra lösningar som ligger lite närmare kanske i tiden.

  52. Den så kallade oriondriften, att med hjälp av kärnexplosioner ta sig vidare i rymnen.

  53. Ja, det är ju en klassiker då ifrån det atomglada 50- och 60-talet.

  54. Idén är helt enkelt att man har en platta som är täckt med olja för att ta emot smällen.

  55. Detonerar små kärnvapen vilket trycker fram raketen.

  56. Det är egentligen en helt vanlig raket.

  57. Det är bara att bränslet är en smula unikt.

  58. Och det verkar vara fysikaliskt rimligt.

  59. Det är förmodligen tekniskt ganska genomförbart.

  60. Men jag tror det är väldigt få som skulle stödja ett sådant projekt nu för tiden.

  61. Man skulle få väldigt konstiga konsekvenser.

  62. Sen har vi den så kallade bussartramjet.

  63. Tanken där är att vi vill inte ta med oss bränslet utan man utnyttjar att det finns vätgas i interstellär rymd.

  64. Så rymdskeppet rör sig framåt och har ett stort elektromagnetiskt fält som suger i sig vätgas framför.

  65. Skickar det genom en kärnreaktor och sprutar ut det där bak.

  66. Problemet som jag har förstått med det här är att rymden är ett rätt tomt ställe ändå.

  67. Det är bara ett fåtal atomer per kubikmeter vilket gör att den måste röra sig väldigt fort innan den ska fungera.

  68. Och problemet är ju också att gasen den tar emot kommer att bromsa den.

  69. Det är många som är mycket skeptiska till om det här överhuvudtaget kan gå.

  70. Till sist har vi då laserdrivna segel.

  71. Solsegel är ju någonting som man är rätt säker på kan fungera även om vi inte har lyckats än så länge.

  72. Där drivs de på av solljuset helt enkelt.

  73. Men man kan ju röra sig snabbare om man har laser som bestrålar dem.

  74. Lite mer fokuserat då.

  75. Och det här gör ju då att det verkar vara relativt realistiskt inom de närmsta decennierna.

  76. Att man skulle kunna ha stora laser i rymden som blåser på ett segel.

  77. Gjort av några tusen kilometer aluminiumfolie.

  78. Och kan sända iväg dem en god portion av ljushastigheten till andra stjärnsystem.

  79. Men hur bromsar man när man väl kommer till stjärnsystemet?

  80. Använder man kanske den andra stjärnan solvind eller något sådant?

  81. Man skulle kunna försöka men det är oftast för svagt i jämförelse med den farten har fått då lösning i sig att man delar solseglet på mitten.

  82. Och använder den ena sidan att reflektera laserljus från solsystemet på den andra som då bromsas in.

  83. Man offrar större den ena segel och hamnar sedan i solsystemet.

  84. Och sen när man väl är där så kan man ju bygga någon form av laser som kan bromsa upp utan att man behöver offra solsegel i framtiden.

  85. Exakt.

  86. Intressant.

  87. En sorts linbana kan man säga i rymden.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Mars

Mars är en spännande planet som det skrivits tonvis med sciencefiction-romaner om. Vi vet att det inte går att leva där idag, men finns det möjlighet att flytta ditt inom en överskådlig framtid?

Medverkande: Anders Sandberg och Håkan Andersson
Föredraget handlar om Astronomi och sänds i Etervåg. Längd: 5:03
Transkription61 repliker · 5:02

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Mars, den röda planeten.

  2. Mars har ju haft en lång historia tillsammans med jorden från det vi först upptäckte den sedan urminnes tider.

  3. Men hur var det egentligen vi döpte den?

  4. Ja, Mars har ju varit känd från de allra äldsta civilisationer, men vårt namn i västerlandet kommer från den romerska ursprungen jordbruksguden Mars, som också gett namn till månaden.

  5. Men Mars, det har ju alltid hörts vara en krigsgud.

  6. Ja, romarna tog och kombinerade ihop den guden med den grekiska Ares, de importerade ganska mycket gudar.

  7. Och det gav också namnet till de två satelliter man upptäckte senare på Mars, Phobos och Deimos, fruktan och skräck, som var traditionellt medhjälpare till Ares.

  8. Och medan vi här på jorden har geologi för studiet av jorden, så har man på Mars areologi.

  9. Ja, om man nu kan säga på, för närvarande är de enda areologerna i solsystemet finns på jorden.

  10. I och för sig, men de har ju skickat sonder dit.

  11. Hur är då Mars jämfört med jorden?

  12. Man skulle nog kunna säga att den är liten, kall och torr, och väldigt lite luft på.

  13. Men den har en lägre speglingsgrad än vad jorden har.

  14. Ja, det stämmer.

  15. Den är så att säga mörkare, den absorberar mer av solljus och anledningen är att det finns inga hav och den har ganska små polarkalotter.

  16. Den röda färgen beror då på järnoxid, det vi kallar rost, så finns det de stora öknarna runt om på planeten.

  17. Dessutom är den väl geologiskt död, eller?

  18. Ja, död kan man väl diskutera, men på jorden har vi en ganska tjock mantel av flytande sten som driver på en kontinentaldrift där våra kontinenter flyttar runt sig.

  19. Det här har upphört för länge sedan på Mars, eftersom Mars faktiskt bara är ungefär hälften så stor i diameter som jorden.

  20. Det gör att jordskorpan är mycket tjockare, kontinenterna driver inte.

  21. Och det här leder då till att de vulkaner som kunde uppstå efter att den stannade, de låg alltid kvar på samma ställe och blev större och större.

  22. Och sen så stelnade även de.

  23. Vad gör då det här med förutsättningarna för liv på Mars?

  24. Det finns ett intressant problem och det är att koldioxid låses i form av karbonater på jorden och även på Mars.

  25. Och karbonaterna, det är som kalksten.

  26. På jorden försvinner de ner i djuphavsgravarna, försvinner ner i manteln och sen sprutas koldioxiden ut genom vulkanerna.

  27. Men på Mars sker inte det här. Karbonaterna samlades på sig.

  28. Det blev mindre och mindre koldioxid kvar.

  29. Detta gjorde att växthuseffekten försvann så Mars blev kallare.

  30. Vattnet frös undan, vilket ytterligare minskade växthuseffekten.

  31. Och det har blivit ganska ogästvänligt.

  32. Men man har ju hört mycket här om att hitta tecken på bakteriellt liv i alla fall.

  33. Det finns möjligheter att ha funnits hav på Mars innan den stenade till helt.

  34. Och det är möjligt att det har utvecklats liv där som man sedan hittat då i meteorer som har kommit från Mars.

  35. Det är dock mycket oklart om det finns kvar något liv eller om det någonsin har funnits.

  36. Men i våra dagar är det väl som allra mest sannolikt att det inte finns något liv på Mars av någon form?

  37. Det anses rätt osannolikt. Det finns inget ozonlager så ytan är utsatt för stark, obarmhärtig och ultraviolett strålning.

  38. Och det finns nästan inget flytande vatten så vitt man vet.

  39. Men i framtiden då?

  40. Ja, det finns ju många människor som är mycket intresserade att ta sig till Mars.

  41. Och inte bara sända dit sonder utan faktiskt kunna skicka dit människor som kan gå runt och titta på den gamla geologin.

  42. Kanske slå sig ner och kanske göra Mars booli för liv igen.

  43. Hur kan man då göra den booli?

  44. Ja, grundproblemet är förstås att ändra på en hel planet ett stort projekt.

  45. Man kanske får starta med att bara sätta en plastkupol över en del och nöja sig med så att säga en liten del av ytan där man kan ha jordliknande klimat.

  46. Men på det långa loppet handlar det om att smälta polarisarna, få ut tillräckligt mycket växthuseffekt i atmosfären så att det börjar bli varmt.

  47. Och det vatten som har frusit in i de högländerna smälter och bildar oceaner.

  48. Om vi då går tillbaka till det här med kupoler, då kanske områdena kring kratrar och så vidare skulle bli lämpliga för kolonisation.

  49. Det är ju tänkbart, det är ju den gamla klassiska bilden i gammal science fiction, kupoler över kratrar.

  50. Men det finns också ambitiösa idéer om att bygga så kallade världshus.

  51. Där man alltså har kilometerhöga pelare som håller upp plexiglas tak som då skulle kunna täcka många hundra eller tusen kvadratkilometer.

  52. De skulle alltså kunna upprätthålla ett visst mått av värme och mer atmosfär lokalt.

  53. Ja, exakt. Men det är ju fortfarande en fråga om ett enormt byggnadsföretag.

  54. Och det är ju samma sak att även ta sig till Mars är inte det lättaste.

  55. Vi kommer nog inte dit den närmsta tiden.

  56. Så varför vill man då åka till Mars?

  57. Ja, det finns ju många intressanta vetenskapliga frågor.

  58. Och sen finns det ju lockelsen också av det okända.

  59. Att det här är gränsen till ett nytt land.

  60. Många känner ju att jorden har börjat bli rätt full.

  61. Och ja, det skulle vara skönt att komma bort från folk.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.