Du lyssnar på: Minne
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Korttidsminne och långtidsminne är kända begrepp. Att förstå hur minnen lagras i vår hjärna ger dig möjlighet att förstå hur du bättre behåller kunskaper och fakta som du lärt dig. När minnensbankerna däremot inte längre fungerar, kan det ge väldigt märkliga effekter.
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Man kan säga att vi till stor del bestäms av våra minnen.
Vi har korttidsminne och långtidsminne.
Men hur fungerar de egentligen?
Om man tar korttidsminne till exempel.
Ja, när man började fundera på minnet i det förflutna, redan de gamla grekerna,
så gjorde man ju ingen skillnad mellan korttidsminne och långtidsminne.
Det var faktiskt först 1890-talet som den amerikanske psykologen William James
föreslår att vi hade ett primärminne och ett sekundärminne.
Primärminnet var sånt som vi erinner oss just nu, sånt som vi håller medvetet.
Medan vi har ett omedvetet långtidsminne där vi har våra allmänna kunskaper.
Sen har man ju då studerat det här vidare och funnit att
om man till exempel visar en bit information och sen kommer något som distraherar
så att man inte ens kan repetera för sig själv, så glömmer man den här informationen väldigt snabbt.
Vi har alltså ett korttidsminne som snabbt lär sig, men också väldigt snabbt glömmer.
och är ganska lätt distraherat.
Och sen har vi ett långtidsminne som vi då behåller i timmar, dagar, månader och år.
Ja, men hur lyckades man uppmäta detta?
Ja, man har ju gjort olika experiment då, som de här enkla psykologiska experimenten,
men man har också lärt sig mycket av att studera hjärnskador.
Ett mycket klassiskt fall inträffade på 50-talet med en patient som kallas H.M.
efter sina initialer.
Han hade svårartad epilepsi och man opererade därför hans hjärna,
så man tog bort de delar som gav honom epilepsi.
Operationen lyckades i meningen att han blev av med epilepsi,
men han fick också en allvarlig minnesstörning.
Han kunde inte lära sig ny information.
Hans arbetsminne, korttidsminnet, var helt ostört.
Så man kunde tala med honom, man kunde göra en matematisk beräkning.
Men fem minuter efteråt hade han glömt alltihop.
Han kunde inte lära sig nya saker till långtidsminnet.
Men han hade fortfarande kvar sitt långtidsminne från innan.
Exakt. Allting som före operationen kom han ihåg alldeles utmärkt.
Och det här visar ju att det finns ett system i hjärnan som överför saker
ifrån vår erfarenhet i nuet till långtidsminnet.
Och det var det som hade blivit skadat under operationen.
Det här systemet, den mediala temporalloben,
det är också den som lätt blir drabbad i till exempel Alzheimers sjukdom.
Det är därför som många av de tidiga symptomen är just minnesstörningar.
I långtidsminnet då?
Ja, överföringen från korttidsminnet till långtidsminnet.
Även en person med Alzheimer i de tidiga staden kommer ihåg sitt liv ganska väl.
I svårartad Alzheimer börjar även det självbiografiska minnet försvinna.
Men vissa av de äldsta och starkaste minna hänger kvar väldigt länge.
Däribland framförallt barndomen.
Så hur går då överföringen mellan kort och långtidsminnet till?
Det är fortfarande väldigt omdebatterat.
Men en ganska populär teori säger att hippocampus, som är den centrala delen i mediala temporalloben, under dagen snabbt lär sig våra erfarenheter.
Och under djupsömnen så att säga spelar upp dem, återaktiverar dem i resten av hjärnan.
Det gör att resten av hjärnan lär sig ganska långsamt.
Men hippocampus tränar så att säga upp den med upplevelserna.
Och efterhand så blir de oberoende av hippocampus.
Så sömn tycks ha en del att göra med ens mentala performance.
Om man inte sover så får man problem att konsolidera sina minnen som man säger.
Vi har svårt att lära oss om vi inte får tillräckligt med sömn.
Ja, men långtidsminnet får sönder i ytterligare några kategorier.
Ja, det visar sig ju att man kan dela upp det i det deklarativa och det icke-deklarativa minnet.
Deklarativt minne är sådant vi kan vara medvetna om.
Till exempel att jag kan komma ihåg vad jag gjorde igår.
Jag kan komma ihåg fakta.
Icke-deklarativt minne är sådant vi vet men inte kan medvetet erin oss.
Till exempel färdigheter.
Jag vet hur jag gör för att simma.
Men jag kan inte beskriva det speciellt enkelt i detalj.
Vi har många inlärda reflexer och vanor.
Som finns där det är en del av långtidsminnet.
Men de är inte medvetet tillgängliga.
Så om någon till exempel skulle förklara för mig hur jag körde bil.
Så skulle den förklaringen förmodligen inte hjälpa mig så mycket som om någon fysiskt visade mig.
Exakt.
Så det kallar man för ett procedurellt minne.
Men även de deklarativa minnena finns i två varianter.
Åtminst två varianter.
De episodiska och de semantiska minnena.
En episodisk minne är just en erfarenhet.
Man kommer ihåg vad man själv gjorde.
Det är så att säga vår historia om vårt eget liv.
Medan de semantiska minnena det är fakta.
Det är kunskaper om världen.
Så hur lär man sig egentligen?
För det här är väl väldigt mycket kopplat till just själva inlärningsprocessen.
Ja inlärningsprocessen verkar ju ske genom att vi först upplever saker.
Dels använder vi dem i vårt arbetsminne som en del av korttidsminnet.
Men också mellanlagras det i hippocampus.
Men sedan under djupsömnen så konsolideras det.
Men i många fall när en lärare till exempel beskriver Frankrike så kommer vi...
Första gång vi får veta någonting om Frankrike kommer det vara ett episodiskt minne.
Efterhand när vi lär oss mer och mer smälter dessa episodiska minnen till semantisk minne.
En allmän kunskap där vi inte längre tänker så mycket på ett enstaka inlärningstillfälle.
Som så att säga det faktade har blivit för oss.
Ja så...
Vad vet vi då om minnet?
En hel del tydligen.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.