← Tillbaka till radioufs.com

Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Du lyssnar på: Skepp på andra planeter

Mikrofon

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Skepp på andra planeter

Att bygga båtar och skepp är en mångtusenårig tradition. Låt oss bara för tankens skull låtsas att vi istället skulle bygga en båt för planeten Mars (icke existerande) sjöar. Skulle det fungera med våra vanliga båtbyggartraditioner då, eller?

Medverkande: Anders Sandberg och Håkan Andersson
Föredraget handlar om Fysik och sänds i Etervåg. Längd: 05:12
↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)
Transkription81 repliker · 5:10

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Båtar i andra gravitationer.

  2. Ja, man brukar ju tala om kosmonauter och astronauter.

  3. Och det här naut är ju från sjöman.

  4. Så jag har börjat fundera på hur skulle det vara att konstruera skepp som skulle fungera på andra planeter.

  5. I andra former av hav.

  6. Den första frågan man ställer ju säger är hur flyter saker i hög respektive låg gravitation egentligen?

  7. Ja, det är lite förvånande.

  8. Om man tar en vanlig jordisk båt och så dumpar man den i ett hav på, låt oss säga ett hypotetiskt hav på Mars och ett hypotetiskt hav på Jupiter.

  9. Så flyter den ungefär lika bra.

  10. Och det här beror på att båtar flyter med hjälp av Archimedes princip.

  11. Om man stoppar ner någonting i vatten så förlorar det lika mycket vikt som vikten utav det vatten den pressar undan.

  12. Och på Jupiter, där väger båten mycket mer, det är starkare gravitation.

  13. Men vattnet väger också lika mycket mer.

  14. Så lyftkraften blir egentligen densamma.

  15. Exakt.

  16. Så det spelar inte så stor roll tyngdkraften för båtens konstruktion.

  17. Men i hög gravitation kanske man behöver konstruera den stadigare eller?

  18. Till viss del kommer det nog behövas rent internt för att hålla ihop den.

  19. Men dessutom finns det en annan effekt av att trycket ökar mycket snabbare ju djupare ner man kommer i vattnet i hög gravitation.

  20. Och det här gör att kölen skulle få något större tryck på sig än ovanse.

  21. På jorden är inte det här ett allt för stort problem.

  22. Men på Jupiter och kanske ännu tyngre planeter så kan det uppstå en sån effekt att man får en oregelbunden tryckfördelning.

  23. Vilket skulle kunna göra en traditionell jordisk båt en smula instabil.

  24. Så då måste man omdesigna och göra den lite bredare.

  25. Om vi går vidare till den andra grundläggande förutsättningen, vattnet i sig självt.

  26. Hur skulle det bete sig på olika planeter i olika gravitationer?

  27. Ja, det viktiga här är ju vågor.

  28. Hur stora blir vågorna?

  29. Och en våg på jorden påverkas av tyngdkraften på ett intressant sätt.

  30. Om man har en jordisk våg som är ungefär en meter hög ute på djupt vatten så rör den sig ungefär åtta meter i sekunden.

  31. Och den kommer att få en våglängd på ungefär 40 meter.

  32. Om vi går över till Mars istället, där kommer den bara röra sig med ungefär 30 centimeter i sekunden.

  33. Det kommer nästan se ut som sirap.

  34. Däremot så blir den 2,5 meter hög.

  35. Eftersom det är lättare att lyfta saker på Mars kommer samma mängd energi att göra att man får mycket högre vågor.

  36. Och våglängden blir bara 15 meter.

  37. Så vi har fått mycket bråkigare hav, även om det är långsamt.

  38. Angående vattenrörelser så hör man ju mycket om hur vår måne påverkar våra vattenrörelser.

  39. Hur skulle det exempelvis bli på Mars om bara två väldigt små månar?

  40. Ja, det finns i princip nästan inget tidvatten alls på Mars.

  41. Medan det till exempel på Titan, en av Saturnus månar, blir ganska avsevärda tidvatteneffekter.

  42. Men det intressanta med de här vågorna är förstås det att båten behöver nog göra större för att klara att spolas upp vatten på däck.

  43. Så det skulle vara nyttigt att i låg gravitation ha en större båt.

  44. Vädret då? Hur skulle det se ut?

  45. Ja, det beror ju väldigt mycket på var man befinner sig.

  46. I allmänhet är det så att om tyngdkraften lättare så blir luftrörelserna något långsammare i atmosfären.

  47. Å andra sidan, små planeter roterar också i allmänhet snabbare.

  48. Vilket gör att man kommer att få mer luftvirvlar.

  49. Så det är svårt att säga något generellt om det.

  50. Så hur skulle man då konstruera segel för olika gravitationer?

  51. Ja, det visar sig att det inte är så stora skillnader där heller.

  52. I låg gravitation så kommer masterna inte att väga speciellt mycket.

  53. Så det skulle vara ganska lätt att göra mycket större segelkonstruktioner.

  54. Men det blir ett annat intressant problem.

  55. När vinden blåser en smula från sidan på en båt så tippar den.

  56. Och då måste en kraft hålla emot och det är kölen.

  57. Och kölen håller med sin vikt nere båten i vattnet.

  58. Den har också ett visst motstånd mot vatten.

  59. Så när det kommer en luftpust som försöker tillfälligt tippa båten.

  60. Så trycker den också mot vattnet och håller båten på plats.

  61. Men det viktiga är vikten.

  62. Men vindhastigheten kan vara densamma som på en planet med exempelvis högre gravitation.

  63. Just det. Och effekten blir ju då att man behöver lägga mer vikt i kölen.

  64. På en planet med låg gravitation.

  65. Exakt.

  66. Medan på hög gravitation så...

  67. Eftersom vi ändå hade problemet att trycket ökar mycket snabbare med djupet.

  68. Så kommer vi förmodligen att vilja ha en köl som är mer ytlig.

  69. Vi vill ha en flatbottnad båt på djupet.

  70. Medan på mars vill vi ha en båt med en väldigt tung köl.

  71. Jaha.

  72. Men om vi tittar på vårt solsystem.

  73. Var kan vi egentligen hitta hav idag?

  74. Det finns nog förmodligen bara två ställen idag.

  75. Och det är dels jorden.

  76. Och dels Saturnus månetitan.

  77. Det är minus 180 grader kallt där.

  78. Vilket gör att det finns intressanta möjligheter.

  79. Det finns hav av metan och etan där.

  80. Med kraftigt tidvatten.

  81. Men det kanske är stället för nästa regatta.

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.