← Tillbaka till radioufs.com

Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Du lyssnar på: Genetik - arv eller miljö?

Mikrofon

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Genetik - arv eller miljö?

Debatten har pågått länge: styrs vi av våra gener, eller är det miljön som gör människan? Svaret är mer komplicerat än att det bara skulle bero på den ena faktorn eller den andra. Vårt beteende är en blandning av både arv och miljö.

Medverkande: Anders Sandberg och Håkan Andersson
Föredraget handlar om Biologi och sänds i Etervåg. Längd: 05:46
↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)
Transkription76 repliker · 5:45

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Genetik, arv och miljö. Vad bestämmer egentligen vad?

  2. En grundfråga här är ju, är det arv eller miljö som bestämmer vilka vi ska bli och vilka vi är?

  3. Och svaret på den frågan är ju ja.

  4. Frågan är egentligen inte speciellt meningsfull.

  5. Den antar nästan att antingen så är vi vad vi ska bli och hela vårt liv är förutbestämt av generna.

  6. Eller så är det då miljön som ska definiera oss helt och hållet.

  7. Men det är ju uppenbarligen inte sant.

  8. Om man är född med gener som gör att man dör ung så spelar det ingen roll vilken miljö man har.

  9. Men å andra sidan, även personer med de bästa gener kan ju bli ganska fördärvad av en dålig uppväxtmiljö.

  10. Så det är alltså inte så svart eller vitt.

  11. Men hur är det då? Vet man inte om vissa gener som ökar sannolikheten för att till exempel bli alkoholist?

  12. Det stämmer. Det existerar en hel del gener som man har hittat som inte bara bestämmer sannolikheten för att få vissa sjukdomar.

  13. Till exempel hjärtproblem eller Alzheimer.

  14. Utan också hänger ihop med beteenden.

  15. Man har till exempel hittat gener som om man har dem så ökar sannolikheten att man skulle vara religiös.

  16. Och det finns även gener som då har man dem så är sannolikheten att man blir alkoholiskt högre.

  17. Men alltså en sannolikhet men den är inte absolut.

  18. Nej, många nyheter brukar ju rapportera när en ny upptäckte kommer att nu har man hittat gener för alkoholism eller gener för religiositet.

  19. Och det är fel. Till att börja med finns det många gener som påverkar.

  20. Och dessa gener leder snarst till sannolikheter.

  21. Man har inte tittat då efter gener som kanske arbetar åt andra hållet som hämmar sannolikheten för någonting.

  22. Det kan mycket väl tänkas så.

  23. När man normalt talar om att en gen för någonting så är det egentligen lite felaktigt.

  24. En gen, det är en sekvens instruktioner för att göra ett protein.

  25. Och det finns olika varianter av det här som kan sitta på samma ställe.

  26. De kallas för olika alleler.

  27. Och det är snarast att olika alleler kan ha olika effekter.

  28. Ett typiskt exempel är våra gener för ögonfärg.

  29. Det finns alleler för bruna ögon och det finns alleler för blå ögon.

  30. På samma sätt kan man tänka sig en allel som gör att man är predisponerad för att få cancer.

  31. Eller har lättare, eller svårare att få en alkoholism.

  32. Men var ligger forskningen egentligen idag?

  33. Vilka problem är det som forskarna fokuserar sig på?

  34. Genetiker, de som försöker koppla ihop genetik med beteende, intresserar sig framförallt för intelligensens genetik.

  35. Finns det gener som gör oss intelligentare?

  36. Man vet genom studier av tvillingar som vuxit upp på olika ställen att det verkar finnas en ganska stark genetisk faktor i intelligens.

  37. Tvillingar är ju i allmänhet ungefär lika intelligenta.

  38. Framförallt ökar likheten längre fram i livet.

  39. Det verkar som att de uppnår samma potential.

  40. Men den är inte fullständig heller.

  41. En berikande miljö kan påverka mycket.

  42. Andra aspekter är personlighet.

  43. Till exempel om man är extrovert eller introvert.

  44. Det verkar också en ganska stark genetisk faktor.

  45. Men de sociala miljöerna, i synnerhet när det gäller adoption, blir inte de rätt likartade i och med att man aktivt letar efter en bra miljö för adoptivbarn etc.

  46. Ja, men man kan också försöka studera barn som har vuxit upp under andra förhållanden och faktorisera ut de olika effekterna.

  47. Men det blir problem till exempel genom att personlighet till viss del är ärftligt.

  48. Vilket gör att även två syskon som vuxit upp på olika ställen kommer kanske att söka sig till liknande utmaningar beroende på att de har vissa likheter i personligheten.

  49. Och detta gör att de också skapar sig en uppväxtmiljö som till viss del påminner om varandra.

  50. Även om de växer upp separat.

  51. Och det här gör ju att deras beteenden mycket väl kan verka mer genetiskt betingande än vad de egentligen är.

  52. Men givet detta, och givet det här med gentester och så vidare, vad utvisar de egentligen?

  53. Kan man få något test och se, kommer jag att bli religiös senare i livet eller?

  54. Det är förmodligen ganska orealistiskt.

  55. Man kan få fram ett test som skulle visa att man har vissa alleler som predisponerar en till exempel mot religiositet.

  56. Men dessa alleler betyder kanske inte att det är något speciellt i hjärnan.

  57. Det kan mycket väl vara en tendens att sitta hemma och läsa mycket böcker för att man blir lätt förkyld.

  58. Och därigenom har man en större tendens att bli exponerad för religiös litteratur.

  59. Det är ju till exempel ganska väldokumenterat att närsynthet och intelligens korrelerar någorlunda med varandra.

  60. Men det beror på att intelligenta människor gärna läser mycket.

  61. Och människor som läser mycket ofta får bra poäng på intelligenstest.

  62. Och att läsa också korrelerar med att man blir närsynt.

  63. Så de sociala faktorerna är ofta flerstegsraketer, precis som generna är.

  64. Att olika gener påverkar varandra, så att säga, emellan.

  65. Exakt. Vi skapas genom en sorts dialog här mellan arv och miljö.

  66. Och även naturligtvis våra egna val.

  67. Ett val man fattar helt individuellt kan ju också leda till att man byter miljö.

  68. Eller utsätter sig för nya upplevelser som kan aktivera gener eller ge en upplevelse som har förändrat.

  69. Så det leder alltså till en slags... Ja, samspelet är viktigt.

  70. Ett exempel kan ju sägas vara att du är väldigt frisk av det.

  71. Vilket innebär att du kanske går mer i skolan och lär dig mer.

  72. Exakt. Även om det också kan bli motsatta effekter.

  73. Till exempel att om man ofta är lite småsjuk som liten stannar man inne och lär sig använda sin dator.

  74. Det intressanta är att notera att många av de gener som verkar hänga ihop med intelligens.

  75. De verkar också hänga ihop med immunförsvaret.

  76. Så det är förmodligen sådana här effekter som för sig kommer.

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.