Du lyssnar på: Kopieringsskydd
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Redan på den tiden då många spel kom på kassetter, alltså någon gång på 80-talet, fanns det folk som kopierade utan att betala. Idag sträcker sträcker sig piratkopieringen till cd-skivor, kabeldekoders och kontokort. Kan man försvara sig mot detta?
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Kopieringsskydd. Under långa tider har det vi ägt varit lätt att skydda.
Det har varit fasta greppbara saker. Men nu när vi har datorer så kan även ägodelar vara mjukvara eller ännu mindre greppbara saker som ett koncept eller ett märke.
Hur ska vi skydda de här i en framtid med piratkopiering och det är likt?
Ja, ända sedan datorerna började bli någorlunda spridda har ju försäljaren av mjukvara haft problem med det här.
Det var ju enkelt på 70-talet när datorerna bara hade kassettband som man fick programmen på.
För det var relativt svårt att kopiera dem. Det gick men man behövde jobba lite grann med det.
Så det var inget stort problem för programvaruföretagen.
Just den kopieringsprocessen var väl rätt svår att få igenom på en hushållsbandsspelare dessutom.
Ja, det gick egentligen att göra med två hushållsbandsspelare men det var så pass mycket arbete att de flesta avstod och därmed spelade inte så stor ekonomisk roll.
Däremot blev det annat ljud i skällan när man började införa diskar.
Plötsligt var det mycket enklare att kopiera från en disk till en annan.
När vi tittar på kopieringsskyddens historia så startade det ju med de enklare grejerna.
Helt enkelt människor som tycker att det borde vara billigare att få program eller att de inte borde betala.
Och när det är billigare att skaffa genom att kopiera från kompisen, vilket också förstärker vänskapsbandet, så gör man det.
Men vad som hände var ju att man försökte införa kopieringsskydd.
Man la in speciella koder på diskarna eller formaterade diskarna på sådana sätt att de inte gick att kopiera med de vanliga programmen.
Nu uppstod ett behov av att då någon knäckte dessa koder.
Vilket enskilda människor gjorde och spred till sina vänner.
Det här var ju ett sätt att erhålla status för dem.
Vilket naturligtvis gjorde att de blev mer motiverade att knäcka.
Företagen hittade på nya koder och naturligtvis dök nya företag upp som sålde kopieringsskydd till andra företag.
Och effekten blev ju då att vi fick det här nätverken av pirater vi ser idag.
Alltså en slags kapplöpning mellan delvis det som vill kopiera och delvis det som vill förhindra oakturiserad kopiering.
Ja och det här är ju då om man tittar på hemdatorindustrin då.
Det var ju där det startade.
Men vi har ju också större kommersiella intressen till exempel programvara för företag.
Där finns det ju mer ekonomiskt motiverade grupper som gör det.
Och de har naturligtvis större resurser.
Ett område som är närbesläktat är ju skyddning av digital tv och kabel tv som ofta är krypterad.
Och där krävs det mer avancerad teknik för att knäcka de koderna.
Men det finns å andra sidan mycket mer pengar att tjäna på att sälja sedan knäckta chip.
Ja, det tänker man ju på att om någon knäcker en musikskiva exempelvis så kan han säkert inte få ut så mycket pengar för den.
Eftersom det finns ju redan tillgängligt i handeln för en rätt billig penning.
Medan kabel tv, där finns det enorma marginaler.
Så därför började kabel tv-företagen utveckla olika lösningar.
Normalt är det fråga om ett smart chip som sitter i en mottagare som avkrypterar tv-signalen.
Och tanken var ju då att eftersom det här är ett specialchip så ska det vara ganska dyrt och svårt att knäcka det.
Det hade fungerat något sådär på persondatorernas tid.
Där man ibland, vissa program hade en dongle.
Någonting man kopplade in i datorn.
Programmet kände av att det fanns där.
Och eftersom det var så pass svårt för amatörer att ändå göra en imitationschip så slog det relativt väl.
Till folk gjorde om programmet förstås och att det inte kände efter.
Men kabel tv-chipet, där har folk börjat bygga upp laboratorier.
Och det finns organiserade grupper då som tjänar ganska mycket pengar på att knäcka de senaste krypteren.
Med ganska sofistikerade metoder.
Det vill säga just inom betal tv och sådana marknader.
Ja, och naturligtvis den som kan börja knäcka chipt för kontokort och liknande saker.
Där finns det ju ännu mer pengar.
Nu har vi en annan nivå av hot.
Att folk kopierar av dataspel eller musik eller videofilmer.
Det är fortfarande privatpersoner som gör det.
Det är ett ganska oorganiserat men brett fenomen.
Men här har vi alltså organiserade grupper som har ekonomiska skäl.
Som kan till och med investera pengar att skaffa utrustning för att öppna upp chip utan att skada dem.
Och ganska avancerade tekniska lösningar för att hitta deras hemligheter.
Ja.
Vad finns då över detta?
Finns det ännu mer känsligare tillämpningar som behöver skyddas?
Ja, man kan tänka sig en sorts säkerhetshierarki.
Och om det här då var den andra nivån.
Så den tredje nivån representerar ju statlig nivå.
Att en statligt styrd grupp som har mycket pengar.
Som är ostörd kan arbeta med prov på vad det är de vill kopiera.
Försöka knäcka det.
Oftast inom säkerhetsbranschen intresserar man sig inte så mycket för småsaker som filmer.
Men däremot till exempel kontroll över koder över kärnvapen.
Åtminstone den amerikanska doktrinen om kärnvapen har ju varit att det ska vara svårare att knycka amerikanska kärnvapen.
Än att utveckla dem på egen hand.
Vilket man kan försöka blockera på ett annat sätt.
Så därför finns det också speciella kodsystem.
Varav en del kodsystem finns inuti själva plutoniet i bomben.
Det är olika hierarkier och så vidare.
Plus själva vapnen bevakas hela tiden.
Utav väl utbildade personer som man testar vid slumpmässiga tillfällen.
För att kontrollera att de både är lojala och vet vad de gör.
Det här är naturligtvis rätt ogenomförbart för att skydda till exempel musik på CD.
Eftersom man inte har kontrollen på samma sätt.
Där måste förhoppningen vara att man ska minska kopieringen från CD.
Åtminstone från musikbolagens perspektiv.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.