DNS - Hur fungerar det?
När du första gången skrev in en webadress, var det också första gången du tog hjälp av DNS, Domain Name Service. Internets telefonkatalog, DNS, är det som gör det möjligt att hitta fram på bland annat webben.
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: DNS - Hur fungerar det?
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription52 repliker · 5:31
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
www.radiongaforskare.com, det är vår internetadress just nu.
Men varför ser den ut som den gör egentligen?
Ja, det är ett system som heter DNS, Domain Name System, som är lite som internets telefonkatalog.
Telefonkatalog, men hur funkar det då? Vad är telefonnummerna?
Ja, på samma sätt som i verkligheten så står vi upp en persons namn eller ett företags namn i telefonkatalogen och får deras telefonnummer.
Så slår datorerna i DNS upp ett namn som www.radiongaforskare.com och får då ut ett så kallat IP-nummer som är telefonnumret.
IP-nummer, vad är det egentligen då?
Ja, det är de adresserna som datorerna egentligen har. Det är bara en lång serie med nummer som är väldigt svår att komma ihåg och lära sig utan till.
Men det är de enda som datorerna egentligen förstår och det är de som måste användas för att de ska kunna hitta varandra.
Har alla datorer en IP-adress?
Ja, absolut. Det måste alla som finns på internet vill säga.
Och precis som telefonnummer har landsnummer och riktnummer för att man ska kunna hitta rätt så är också IP-adresserna indelade så att först finns det en del som visar vilket nätverk man ska leta efter.
Och när man väl har hittat dit så visar nästa del vilken dator på det nätverket är som adressen pekar på.
Så man kan alltså alltid ringa upp datorn man har där hemma över internet på något vis?
På sätt och vis, ja. Sen är det inte säkert att det finns ett program på datorn som kommer svara och låta det göra någonting.
Men finns en dator ute på internet så har den en adress.
Däremot så brukar de datorer som vi har hemma och sitter och surfar på de har inte nödvändigtvis samma adress hela tiden utan om man ringer upp med ett modem eller kopplar upp sig till sin bredbandsleverantör så kanske man får en ny adress varje gång.
Medan de stora servrarna ute på internet de byter väldigt sällan adress.
Nu heter ju vår internetadress www.radiongraforskare.com.
Men varför ser den ut sådär? Vad betyder egentligen de olika sakerna?
Ja, längst bak i adressen, i vårt fall då .com, så finns det som kallas toppdomänen.
Det är den högsta nivån som finns i domännamnet.
Och .com betyder då, eller det är en internationell domän som vem som helst kan registrera någonting under.
Det säger ingenting om vilket land man finns eller så.
Det finns andra som .net, .org och liknande som också är internationella.
Och sen finns det landstoppdomäner, till exempel .se som är bara för Sverige och .dk som är bara för Danmark.
Där under kommer sen vår underdomän www.radiongraforskare.com.
Under den kan vi sätta vilka namn vi vill.
Varför ser man aldrig O, I och Ö i adresser egentligen?
Ja, det är för att ursprungligen fanns ju internet bara i USA och allting utvecklades med engelskan som det språk.
Och man använde.
Och därför funkade inga andra tecken än A-Z, 0-9 och bindsträck får man ha också.
Men nu ser det ut som att det här håller på att bli ändring på.
Man håller på att utarbetarstandarder för att man ska kunna ha inte bara O, Ö utan också arabiska, hebriska och kinesiska tecken.
Vilka är det som bestämmer vad man får ha för domännamn egentligen?
Ja, det är olika organisationer som då är ansvariga för de respektive toppdomänerna.
I USA finns företaget Verisign som har hand om .com och .net till exempel.
Och de bestämmer då huruvida de vill dela ut en domän eller inte.
I Sverige har vi vår egen organisation som har satt ganska stränga regler som att inte vem som helst får registrera en domän under .se.
Och sen i olika länder finns det då sådana här organisationer som sätter sina egna regler för vilka domäner som är tillåtna och vilka som inte är det.
Hur ser framtiden ut med det här egentligen? Kommer jag kunna få per.söderman som min egen lilla domän så småningom?
Nej, du kommer nog aldrig kunna få Söderman som din egen toppdomän.
Utan det kommer nog alltid finnas .org, .com, .se eller som dom här nya .bis och .museum.
Det behövs helt enkelt för att man ska behålla den här strukturen där det finns någonting längst upp som man vet var man ska börja veta.
Men däremot så är det fullt möjligt att du kommer få ha ett ö i din adress.
Det är på gång.
Sen kommer DNS att kunna börja användas till en massa andra saker.
Det kan användas för att distribuera kryptografiska nycklar och berätta var särskilda tjänster finns och massor med häftiga saker.
Men ingenting av det här är färdigt. Det får framtiden utvisa.
Sen kommer ju en intressant sak att hända framöver när internetprotokoll version 6 kommer.
Det kommer göra att det finns de här IP-adresserna kommer bli ännu längre och ha ännu fler siffror i sig och helt omöjligt att komma ihåg.
Och då kommer DNS bli ännu viktigare för då kommer det vara absolut nödvändigt för att man ska hitta en viss dator.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.