← Tillbaka till radioufs.com

Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Mikrofon

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Defensiner

Visste du att din svett är bakteriedödande? Forskare har hittat defensiner i vår svett, som dödar infektioner.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om Biologi och sänds 2001-12-09 i Förklarade fenomen. Längd: 3:09
Transkription32 repliker · 3:08

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Människans immunförsvar är till stor del baserat på olika former av vita blodkroppar som angriper främmande celler och virus och antikroppar som binder sig till främmande ytor.

  2. Men det är faktiskt också så att vårt blod och våra kroppsvätskor innehåller ämnen som direkt bakteriedödande.

  3. Vi är faktiskt själva producenter av antibiotika.

  4. För en tid sedan så studerade man hudcancer vid universitetet i Tübingen.

  5. Forskaren Klaus Garbe och hans kollegor fann att det existerade en gen som bara aktiverades i celler som hörde till människans svettkörtlar.

  6. Den här genen var inte påslaget i några andra celler i kroppen.

  7. När de studerade fann de att den ledde till att man producerade ett litet protein som avsöndras i svetten.

  8. När man provade det här proteinet mot bakterier fann man att det är mycket riktigt dödade bakterierna.

  9. Vi producerar alltså ett bakteriedödande ämne som håller våra svettkörtlar rena.

  10. Normalt skulle ju bakterierna finna det i en väldigt lämplig miljö att leva i.

  11. Fuktigt, finns gott om näring och så vidare.

  12. Men genom det här ämnet som de döpte till dermisidin så håller vi därför vår hud ren.

  13. Kanske är det så att olika människor har lite olika varianter av det vilket kan förklara varför en del har bra och andra har dålig hy.

  14. Men det här är inte det enda sådana självproducerande antibiotika.

  15. Det finns andra grupper i ämnen, kända som defensiner och katelecidiner som också angriper bakterier.

  16. De här finns framförallt i slemhinnor och kan också frigöras av vita blodkroppar.

  17. De är i allmänhet positivt laddade och dras till bakteriernas negativt laddade cellmembran och slår sedan hål på dem.

  18. Eller så agerar de som ett lösningsmedel och löser upp dem.

  19. Dermisidinet är man lite mer osäker på hur det fungerar eftersom det faktiskt är negativt laddat.

  20. Den här typen av gifter mot bakterier och svampar förekommer hos många arter.

  21. Framförallt ryggradslösa djur har inte så smart immunförsvar.

  22. Det lär sig inte känna igen tidigare sjukdomar och utvecklar ingen immunitet.

  23. Däremot har de många metoder att hålla tillbaka sin infektion.

  24. Till hästskokrabban till exempel utnyttjades blod blir förvandlas till gelé när det stöter på en infektion.

  25. Och där kapslas infektionen in.

  26. Det intressanta är att det här mycket verkligen innebär att vi kontrollerar vilka bakterier som finns i kroppen.

  27. Genom att till exempel tarmslänhinnan sänder ut ämnen som tar och hindrar tillväxten av olika sorter.

  28. Man har också börjat experimentera med att koppla ihop olika defensiner med de proteiner som tumörer innehåller.

  29. Normalt är det så att en tumör blir inte så mycket angripen av immunförsvaret.

  30. För den verkar vara celler som borde finnas i kroppen.

  31. Men genom att koppla ihop det med defensinet så uppmärksammar immunförsvaret det här och angriper tumören.

  32. Så kanske är det så att de medel vi nu har som våra kroppar producerar för att skydda oss mot yttre faror också kan användas mot inre faror.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Koronan

Som en gloria runt solen, ligger den superheta ytan som kallas koronan. I den hittar man materien i ett mycket annorlunda tillstånd.

Medverkande: Håkan Andersson
Föredraget handlar om Astronomi och sänds 2001-12-02 i Förklarade fenomen. Längd: 2:07
Transkription20 repliker · 2:07

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Coronan. Under en solförmörkelse syns en ring av ljus runt solen. Detta är coronan, solens yttre atmosfär.

  2. Ringen som strålar utåt som en oregelbundning gloria har intresserat forskare under en lång tid.

  3. När coronan först iakttogs så trodde astronomer att den var uppbyggd av koronium, ett särskilt grundämne.

  4. Detta på grund av att de vådlängder som coronan gav ifrån sig inte överensstämde med något tidigare iakttaget grundämne.

  5. Senare kom han fram till att det rördes om superheta gaser, främst väte och helium, som av den otroliga hettan tappat sina elektroner och blivit ioner.

  6. Till och med rätt stora atomer som kol kan bli helt elektronlösa i coronan skulle det visa sig.

  7. Hettan i coronan uppgår till runt en miljon grader och hänger samman med stora mängder strålning och energi.

  8. Coronan uppkommer genom solens magnetfält vilket skär coronan och projicerar stora mängder energi som blir till värme.

  9. Strålningarna är främst röntgenstrålar vilket upptäcktes, kanske förvågade förvånande, av ett röntgenteleskop.

  10. Skälet till detta sägs vara den höga temperaturen.

  11. Coronans form hänger samman med solfläckscykeln.

  12. Solfläckarna är små gasutbrott som uppkommer på solens motsvarighet till yta.

  13. Fotosfären.

  14. Dessa påverkar sedan långsamt coronans form.

  15. Ändringstakten syns inte under i få minuter en total solförmörkelsevarar och vi kan se corona med blått ögat.

  16. Men de finns där.

  17. Studiet av coronan är ett bra exempel på den astronomiska forskningen.

  18. Men varför forskar man på något som är så långt borta från oss?

  19. Kanske för att vi en dag kommer att resa dit och behöver veta vad vi kan förvänta oss.

  20. Eller så kan kanske en ökad förståelse för solens olika delar öppna nya sätt att utnyttja vårt solsystems största energikälla, solen själv.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Flogiston-teorin

Den gamla tidens vetenskapsmän trodde att det fanns ett ämne, "Flogiston", som bland annat förklarade hur förbränning fungerar och varför levande varelser kvävs. Med tiden blev teorin allt mer och mer ohållbar, men om Flogiston inte finns, vad skulle då förklaringen vara?

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om Filosofi och sänds 2001-11-25 i Förklarade fenomen. Längd: 4:19
Transkription49 repliker · 4:18

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Flogg i stån. Alkemisterna lärde att alla material består av de fyra elementen, jord, luft, eld och vatten.

  2. Men de hade ett problem med den här teorin. Den förutsåg inget speciellt.

  3. Så medan de kämpade i sina laboratorier med att göra guld så fick de inget bra metod att avgöra vad som skulle hända deras reaktioner.

  4. Men gradvis lärde man sig åtminstone en sak, och det är att förbränning och hetta har en stor betydelse.

  5. Både när det gäller att förändra materials egenskaper och snabba på kemiska reaktioner.

  6. När alkemin började övergå i kemi och bli en vetenskap så tog man fasta på det här och utvecklade en teori i senare hälften av 1600-talet.

  7. Man föreslog att det existerar en substans man kallar phlogiston som finns i alla brännbara ämnen.

  8. Trä till exempel, när det brinner, avger det phlogistonet som antogs vara en osynlig, luktlös, smaklös och förmodligen viktlös substans.

  9. Och kvar blir bara askan.

  10. På samma sätt när man förbränner andra material försvinner också phlogistonet.

  11. Det är därför det inte går att antända aska. Det saknar phlogiston.

  12. Det här var en väldigt bra teori för sin tid.

  13. Därför att den kunde också förklara till exempel korrosion.

  14. När järn rostar så frigörs phlogistonet som finns bundet i järnet och resultatet i rost.

  15. Rosten är alltså det egentliga järnet.

  16. Och man kan antända järn och då får man samma substans som man får fram via rost.

  17. På samma sätt insåg man att antning var också en sorts förbränning.

  18. Man fann att om man tände eld på ett trästycke i en sluten kammare så kunde det brinna en viss tid och sen verkade det ta slut.

  19. Tanken var då att då hade allt phlogiston som kunde frigörs till luften.

  20. Om man stoppade in till exempel en råtta i denna behållare så kvävdes den.

  21. Tanken var att för att leva måste levande organismer ha en atmosfär som kan ta emot deras phlogiston.

  22. Man grubblade mycket över vad detta phlogiston kunde tänkas vara.

  23. En tidig idé var att det var svavel.

  24. För det visste man kunde brinna utan att lämna någon rest.

  25. Men problemet är att brinnande svavel har en mycket karakteristiskt stickande doft.

  26. Man inte känner vid andra former av förbränning.

  27. Det var Joseph Friesley, en engelsk kemist, som upptäckte något som skulle bli phlogiston-teorins fall.

  28. Han fann att kvicksilveroxid, om man hettade upp den, avgav en gas.

  29. Vid den här tiden tänkte man på den som luft.

  30. Så när man införde en tändsticka i den så brann det kraftigare än i vanlig luft.

  31. Det måste alltså vara en substans som var extra bra på att ta upp phlogistonet.

  32. Eller var kanske en fråga om att man hittat en metod att framställa phlogiston.

  33. Man gjorde många experiment med det här.

  34. Och Priestley höll stenhårt kvar vid phlogiston-teorin.

  35. Medan fransmannen Lavoisier började göra noggranna experimenter.

  36. Han mätte vikten vid förbränningsprocesser.

  37. Tidigare trodde man att eftersom aska väger mindre än en vedklabb den var innan den antänds-

  38. så måste phlogiston ha försvunnit och tagit med sig en del av vikten.

  39. Men han mätte substansen noggrant och fann att i många fall blev material tyngre av att brännas.

  40. Om man tar järnfyllsspån och låter dem rosta eller brinna så kommer den järnoxid man får kvar att väga mer.

  41. Kortligen, någonting verkar ha upptagits.

  42. En förklaring som Priestley föreslå var att phlogiston hade negativ vikt.

  43. När det avgavs blev material tyngre.

  44. Men gradvis vann antiflogistonisterna mot phlogistonisterna.

  45. För varje experiment som phlogistonisterna föreslå för att visa att phlogiston existerar kunde antiflogistonisterna visa en enklare teori.

  46. Den gas som Priestley hade upptäckt, som de som kallades syre, kunde förklara mycket bättre än phlogiston-teorin hur förbränningen gick till.

  47. Gradvis insåg man att det man kallade phlogiston var helt enkelt frånvaron av syre.

  48. Det här visar hur vetenskapen går fram i hur man förfinar en teori och testar de fall där den inte verkar fungera.

  49. Och framförallt hur de kvantitativa experimenten gjorde kemin till en vetenskap, till skillnad från all kemin.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Gamma-himlen

Tittar du på stjärnorna med dina ögon eller genom ett vanligt teleskop har du inte sett mycket. Faktum är att det ljus vi ser bara är en del av allt ljus som kan berätta om rymden. Gammastrålningen avslöjar svarta hål.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om Astronomi och sänds 2001-11-18 i Förklarade fenomen. Längd: 3:00
Transkription33 repliker · 2:59

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Gamma himlen. Man kan se på himlen i många olika våglängder.

  2. Normalt tänker vi på himlen och astronomi som något man gör med synligt ljus.

  3. Men astronomer har länge studerat den i andra våglängsområden som infrarött ljus, ultraviolett, röntgenstrålning och gamma strålning.

  4. Gamma strålning är den mest kortvåge och energirika delen av det elektromagnetiska spektrumet.

  5. Naturligtvis dominerar solen starkt, himlen, i gamma spektrum.

  6. Men om vi skulle kunna se hur himlen såg ut på natten så skulle vi också se andra fenomen.

  7. Ute i rymden så är det framförallt täta energirika objekt som producerar dessa gamma strålar.

  8. Många av dem är supernovor och deras rester.

  9. När en gammal stjärna exploderar så utsänds en kraftig dusch gamma strålning, vilken följer av ny strålning från det som finns kvar.

  10. Vissa bildar neutronstjärnor, täta objekt som på grund av sitt starka gravitationsfäll drar till sig gas- och partikler och accelererar till enormt höga hastigheter.

  11. Vilket då leder till att de avger gamma strålar.

  12. En del blir pulsarer som sänder ut regelbundna radiopulser men också gamma strålar.

  13. Svarta hål sänder ut intensiv gamma strålning när materia sugs ner i dem.

  14. Och vissa aktiva galaxer, eventuellt på grund av att de just har enorma svarta hål i sina kärnor, är starka sändare av gamma strålning.

  15. Om vi skulle tillse på himlen med ögon som kunde se gamma strålning så skulle vi se Vintergatans band.

  16. Där finns nämligen de gamla supernovorna, neutronstjärnorna och mycket annat.

  17. Och i en riktning mot Vintergatans centrum skulle man se ett stort dis av många objekt och framförallt det stora svarta hålet i mitten av galaxen.

  18. Utanför Vintergatans band skulle vi se enstaka radiogalaxer och andra aktiva saker.

  19. Men det finns många mysterier kvar.

  20. När man började studera hela himlen och kartlagde det med så kallade EGRET-experimentet på gamma strålning observatoriet.

  21. Gamma strålning observatoriet i Compton som ligger i områdsbanan kring jorden.

  22. Fann man över 270 starka källor.

  23. 170 av dessa känner man till.

  24. Av de kvarvarande är det ungefär 50 man misstänker hör till Vintergatans plan där de ligger där.

  25. Men man har inte kunnat identifiera vad de är.

  26. Förmodligen är det ganska normala objekt som man bara inte ser på grund av att de är skymda av gas och stoff.

  27. Men de kvarvarande verkar vara helt andra sorter.

  28. En möjlighet är att det är väldigt stora stjärnor som man sänder ut en så intensiv solvind.

  29. Så att när den kolliderar med interstellar gas uppstår gamma strålning.

  30. Det kan också vara fråga om tysta svarta hål som då och då suger ner sig gasfläckar.

  31. Och därför inte syns speciellt tydligt optiskt.

  32. Men man vet det ännu inte.

  33. Det finns många intressanta mysterier i gamla himlen.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Blixtskador

Det är mer sannolikt att bli träffad av blixten än att vinna en miljon på lotteriet. Doch ska d faktiskt vara glad för att sannolikheten är tre miljoner mot ett att du ska få en blixt genom dig. Skadorna varierar mellan dödliga och ringa, och män är i större fara än kvinnor.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om Fysik och sänds 2001-11-11 i Förklarade fenomen. Längd: 3:47
Transkription42 repliker · 3:46

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Blixtskador. Världen över dör ungefär 1000 personer per år av att bli träffad av blixten.

  2. Antalet som skadas av blixten är åtminstone 5000 per år.

  3. Det är faktiskt bara 20% av dem som träffas av blixten som dör på fläcken.

  4. Men det är ändå ganska allvarligt.

  5. Blixtnedslag kommer faktiskt på tredje plats efter översvämningar och stark kyla som orsakar till att människor dödas av naturen.

  6. En blixt som slår ner från ett oskväder är varken växelström eller likström.

  7. Det är en strömpuls som färdas i en riktning och sedan efteråt följs av ett antal lite svagare pulser som rör sig tillbaka.

  8. Den har mycket kort varaktighet, bara några millisekunder, till skillnad från den halva sekund som kan inträffas om man till exempel får en stöt från en elektrisk ledning.

  9. Det här leder till att skadorna blir ganska annorlunda.

  10. Dessutom är antalet volt i en blixt enormt mycket högre.

  11. Normalt är en blixtnedslag på ungefär 300 kV, vilket är till skillnad från till exempel 20-63 kV i industrin.

  12. Resultatet blir visserligen i båda fall en bränslskador där man träffas av blixten eller där man råkar få kontakt med en elledning.

  13. Men vid en blixt sprider sig elektriciteten genom kroppen på ett annat sätt.

  14. Vid en vanlig elstöt så inträffar i många fall att den bränns en väg genom kroppen som leder till specifika skador, medan blixten skapar ospecifika och i många fall ganska svårbehandlade problem.

  15. Det som verkligen dödar folk direkt av att få blixten i sig är hjärtflimmer.

  16. Hjärtat börjar helt enkelt röra sig på ett sätt så att den inte kan pumpa blod och därmed dör man.

  17. En annan fall som kan inträffa är att hjärnstammen helt enkelt stängs av av chocken om man inte andas.

  18. Överlever man detta så kan det finnas många kvardröjande skador av blixten.

  19. Det är ganska vanligt med nervskador av olika slag, både i hjärnan, vilket kan ge många symptom, i det autonoma nervsystemet som gör att blodtrycket fluktuerar, eller diffusa smärtor.

  20. Och även perifera nervsystemet kan bli skadat på olika sätt.

  21. Hjärtat kan lätt skadas och naturligtvis hörseln också.

  22. Minnesförlust är ganska vanligt. Många som har träffats av blixten kommer inte ihåg upplevelsen.

  23. Och koncentrationsskador kan också inträffa.

  24. Starr brukar ibland inträffa senare, helt enkelt genom att hornhimnen grumlas efter ett tag.

  25. Det visar sig att det är farligare att vara man än kvinna när det gäller blixten.

  26. 84% av alla som dör av blixtnedslag är män.

  27. 82% av de som blir skadade också män.

  28. Rent allmänt så är det det att folk blir dödade och skadade oftast på dagen, helt enkelt för att man är ute mer än på natten.

  29. Och framförallt är söndagen farlig.

  30. Förmodligen därför många är utomhus.

  31. Och när det gäller fritidssysselsättningar lever golfare farligt.

  32. De står på öppna fält.

  33. De svingar en metallföremål.

  34. Och förmodligen så vill de nå fram till sista hålet innan det börjar regna.

  35. Det är ju nämligen så att blixten kan träffa en även om man är en mil ifrån själva oskvädret.

  36. Tidigare varnade man ju för att inte tala i telefon under oskväder.

  37. Helt enkelt för att blixten kan följa teleledningar.

  38. Idag blir folk dock skadade via sina mobiltelefoner.

  39. Inte genom att blixten slår ner utan att den elektromagnetiska pulsen ger en kraftig knäpp som skadar örat.

  40. Men som sagt var, risken att bli träffad är ungefär 3 miljoner mot 1.

  41. Vilket gör att den inte är så stor.

  42. Men den är fortfarande större än att lyckas vinna en miljon på lotteriet.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Astronomiska namn

De flesta tycker säkert att vintergatan är ett vackert klingande namn, men hur låter NGC 4486? Det sistnämnda är namnet på en galax i stjärnbilden jungfrun. När man hittar tusentals nya objekt i rymden, är det svårt att komma på vackra namn till alla.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om Astronomi och sänds 2001-10-28 i Förklarade fenomen. Längd: 3:42
Transkription31 repliker · 3:41

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Astronomiska namn. Messier 87, NGC 4486, Virgo A, 3C 274, GB 122819 plus 124029.

  2. Ja, kärt barn har många namn. Det här är faktiskt samma objekt, en galax som ligger i mitten av Virgo-hopen.

  3. Men varför kallas galaxer på så många olika sätt? Och framförallt, vad betyder alla dessa bokstäver och siffror?

  4. Ja, sedan urminnes tider har man namnget saker man sett på himlen, och man har hittat på olika sätt att namnge stjärnor.

  5. Men nebulosor, galaxer och andra diffusa objekt som inte var stjärnor hade man länge svårt att hitta på ett bra sätt att namnge.

  6. Vissa hade egna namn som Plejaderna, sju stjärnorna i den stjärnbilden Taurus, medan andra bara var kända som diffusa anhopningar.

  7. Man började göra en del listor på 1600- och 1700-talet, men det var vid sent 1700-tal som fransmannen Charles Messier började göra en systematisk genomgång av himlen.

  8. Han var kometjägare. Han försökte hitta så många kometer som möjligt, men ganska ofta blandade man ihop den diffusa kometen med en nebulosa eller något sånt man såg på himlen.

  9. Så för att undvika att detta skedde för ofta gjorde han en lista. Den innehöll 103 olika objekt. Det 45 var till exempel Plejaderna, och det 42 var Orion Nebulosa.

  10. Man brukar kalla dessa objekt för M1, M2, M3 och så vidare. Så Plejaderna har beteckningen M45, där M står för Messier.

  11. Det här visade sig vara en bra idé. Under 1800-talet samlade man fler kataloger på samma sätt.

  12. John Herschel samlade ihop General Catalog of Nebulas, som 1864 kom ut.

  13. Men den verkliga klassiken blev The New General Catalog of Nebulas and Clusters of Stars, som samlades ihop av John Dreyer, 1888.

  14. Där samlade han in alla kända och fick med 7840 objekt. Namnet på katalogen, om man förkortar det, blir NGC. Så hans objekt kallas därför NGC1, NGC2 och så vidare.

  15. Sen utkom extra bilagor och till sist var man uppe i 13 000 objekt.

  16. Det här gjorde det möjligt att enklare hålla rätt på vad man hade.

  17. Och andra började ge ut sina egna kataloger för speciella typer av objekt.

  18. Till exempel finns det Uppsala General Catalog of Galaxies, som är känd som UGC, som samlas ihop av svensken Peter Nilsson, med 12 940 av de ljusaste galaxerna.

  19. Problemet blev att man snabbt fick allt fler kataloger och i många fall förekom samma objekt i många kataloger.

  20. Och ibland blev förvirringen totalt.

  21. Till exempel finns galaxen ARP 220.

  22. Den är också galaxerna IC455 och IC454.

  23. Skälet till detta är att den egentligen består av två delar.

  24. Och i den ena katalogen så är de en galax och i den andra katalogen två galaxer.

  25. Det började kort sagt bli väldigt komplexerat att hålla rätt på dessa kataloger.

  26. Sen började radioastronomerna skapa sina egna kataloger.

  27. Och i början var man så diffus så att man bara kunde ta om vilken stjärnbild det var och hur starkt någonting var.

  28. Så när man upptäckte att M87 i stjärnbilden Ljungfrönd sände ut radiostråd så blev den också känd som Virgo A.

  29. På det här sättet har vi nu en mängd kataloger.

  30. Och snart kommer vi börja behöva fler och fler kataloger över kataloger.

  31. Som sagt, kärnt barn har många namn.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Uppochnervänd åska

Den klassiska bilden av ett blixtnedslag är att blixten går från molnet ner i marken. Men faktum är att det också finns blixtar som slår uppåt mot molnet. 1990 hittade man dessutom ett ännu märkligare fenomen: blixtar som slår från molnen upp i atmosfären.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om Astronomi och sänds 2001-10-21 i Förklarade fenomen. Längd: 2:28
Transkription18 repliker · 2:28

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Vid åskväder stiger luft upp på högre höjder och detta leder till att elektriska laddningar ökar på olika platser och till sist så bildas en urladdning mellan dessa laddningar.

  2. De blicksta vi normalt känner till slår upp från jorden eller ner från molnet.

  3. Men det finns också elektriska urladdningar man sällan ser som går uppåt istället från åskmolnet.

  4. Det finns faktiskt upp- och nervänd oska.

  5. Piloter har länge hävdat att de har kunnat se märkliga ljusfenomen ovanför åskväder men man hade inte kunnat bevisa speciellt mycket före 1990 då man lyckats ta foton av detta.

  6. Man kallade dem för sprites, älvor.

  7. Det var trädliknande röda strukturer som slog upp till enormt höga höjder, till 30 och ända upp till 95 kilometers höjd.

  8. De lyste upp väldigt svagt och det var därför de hade varit svåra att detektera och syntes bara för ett par tiotal millisekunder.

  9. På grund av den tunna luften på så höga höjder så lyser de inte lika intensivt som åskblixtar och ger bara ifrån sig detta svaga röda sken.

  10. De inträffar vanligtvis när åskmolnet sänder en positiv blixt ner från molnet till marken vilket inte är lika vanligt som de negativa blixtarna.

  11. Det verkar nämligen som de elektriska laddningarna uppe i jonosfären på hög höjd kan fungera som en sorts andra mark.

  12. Förutom dessa älvor så finns det också alver, älvs.

  13. Det inträffar nämligen att när en blick slår ner så uppstår en elektromagnetisk puls som träffar jonosfären och en pannkaksliknande ljusfenomen blixtrar till mycket kort på hög höjd.

  14. Förutom dessa alver finns det också blå fontäner av ljus som stiger upp till ungefär 40 km höjd och rör sig upp med en hastighet av över 120 km sekunden.

  15. De får förmodligen sin färg just genom att det är något tätare luft där nere och är mycket svårare att se på avstånd.

  16. Dessa fenomen har förmodligen stor betydelse för ozonlagret eftersom de kan bilda kvävoxider vilka bryter ner ozonet.

  17. Man har också noterat gamma strålning vilket tyder på att det kan förekomma enstaka enormt energirika processer i oskan.

  18. Kort sagt, oskväder är skådespel både på marken och högt upp i luften, nästan ända ute i rymden.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Hur bygger man ett solur?

Alla har väl någon gång tryckt ner en pinne i sanden och på så sätt byggt ett solur. Försöker man däremot seriöst använda den som en klocka, kommer man bli förvånad över hur dåligt det fungerar. Är det fel på solen eller på soluret?

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om Diverse och sänds 2001-10-14 i Förklarade fenomen. Längd: 3:41
Transkription47 repliker · 3:41

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Varför visar inte solluret rätt tid?

  2. Man brukar ju ibland få för sig att bygga ett sollur i trädgården och det verkar ju ganska enkelt.

  3. Man ställer upp en vertikal pinne och när klockan är tolv så markerar man var skuggan pekar med en sten.

  4. Och när klockan blir ett markerar man skuggan med en ny sten och så vidare.

  5. Men man upptäcker nog ganska snart att det här inte fungerar speciellt bra.

  6. Redan efter någon vecka eller några månader bör man märka att vid middagstid så pekar det inte riktigt där det borde.

  7. Och fram emot kvällen och morgonen så verkar det här solluret inte fungera alls.

  8. Många har nog blivit besvikna och misstänkt att solen inte fungerar speciellt bra.

  9. Problemet beror inte på sommartiden.

  10. Det är ett rent mänskligt problem som solluret inte kan ro för.

  11. Utan för att det är mer komplicerat än man tror att mäta soltid.

  12. I många fall så ser man ju också att trädgårdsur är betydligt mer komplicerade än bara en vertikal pinne.

  13. Man ser att de ofta är en armillagevärd.

  14. Det är ett klot som omsluter en pil.

  15. Och pilen, den kallas för gnomon, det är det som kastar en skugga i ett solur, är riktat norrut.

  16. Och dess vinkel den gör beror på vilken breddgrad man befinner sig.

  17. Det är faktiskt så att den bör vara parallell med jordaxeln.

  18. Och här har vi lite grann hemligheten bakom varför sollur är lite knepig att ställa in.

  19. Det är nämligen så att jordens rotation är mycket regelbunden.

  20. Om vi mätte vår tid med var stjärnorna befann sig, så kallad stjärntid, så skulle det allting vara frid och fröjd.

  21. Men solens läge, den beror ju på hur jorden kretsar kring solen.

  22. Och dels lutar jordaxeln.

  23. Och dessutom är jordens bana kring solen inte helt cirkulär.

  24. Detta gör att soltiden inte stämmer med stjärntiden.

  25. Och den klocktid vi mäter, där vi adderar sekund till sekund, den har svårt att stämma med båda dera.

  26. Ett av problemen är naturligtvis att på olika platser på jorden så har vi också olika middagstid.

  27. Det är ju nämligen så att solen står rakt i söder vid middagstid.

  28. Men när man började med järnvägarna fick man snabbt problem med tidtabellan för olika orter, hade olika middagstid och därmed var dygnet något olika.

  29. Så i Sverige infördes gradvis järnvägstiden, ett gemensamt system.

  30. Men det gör också att solen inte är perfekt i söder klockan tolv.

  31. Det beror lite på var man befinner sig.

  32. Dessutom är det ju så att på sommaren är dagen längre.

  33. Under medeltiden räknar man att dagen alltid har tolv timmar, vilket gjorde att den medeltida dagen, ja, den hade längre timmar än vinterdagen.

  34. Och dessutom har vi att jorden rör sig i en elliptisk bana.

  35. Så att om man tar och tittar på solen varje dag vid middagstid, bildligt talat eftersom det är farligt att titta på solen, och kommer ihåg var den befinner sig.

  36. Man kan till exempel ta ett foto.

  37. Så märker man att solen verkar röra sig över himlen under ett års lopp.

  38. Den bildar en sorts tillplattad åtta.

  39. Där den är nederst vid vintersolståndet och högst upp vid sommarsolståndet.

  40. Och den verkar röra sig lite till höger och vänster.

  41. Och det här beror just på att jorden rör sig i en ellips.

  42. Det här måste man ta hänsyn till när man bygger ett sollur, vilket är ganska svårt.

  43. Det finns dock speciella sollur, så kallade analemiska sollur, som fungerar utmärkt med det.

  44. Där placerar man ut pinnen, nämligen sig själv, på en plats som bestäms just utav den här figure 8-figuren.

  45. Man tecknar in den i marken.

  46. Och sen så skuggan kommer att falla på en ellips när man talar om timmen.

  47. Men det kräver en hel del klurighet för att göra ett exakt sollur.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Simblåsan

Simblåsan är ett organ som många fiskar använder. Vad är det bra för?

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om Biologi och sänds 2001-10-07 i Förklarade fenomen. Längd: 3:36
Transkription40 repliker · 3:35

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Simblåsan är ett synnerligen märkligt organ som fiskarna använder för att hålla sig balanserade i vattnet.

  2. Trots att det är väldigt användbart för många fiskar så har inte alla fiskar det.

  3. Många bottenlevande fiskar känner inget större behov att orientera sig och en del som lever mitt ute i havet i dess djup har heller inte så stor nytta av det.

  4. Men till exempel den atlantiska mackrillen, den klarar sig bra utan det, framförallt genom att den är ett rovdjur.

  5. Simblåsan är ofta i vägen.

  6. Men många av de fiskar som har den har stor nytta av den.

  7. Den tar upp ungefär 7% av kroppsvolymen hos alla fiskar ute i saltvatten.

  8. Skälet är att ens fiskmedelvikt i saltvatten är 7% mer än vattnet.

  9. Därigenom håller simblåsan dem på plats.

  10. Det här är ett praktiskt sätt att få lyftkraft.

  11. Den har lite gas inuti simblåsan men det är också ett problem.

  12. För sjunker fisken djupare ner kommer simblåsan att tryckas ihop.

  13. Och detta minskar lyftkraften så fisken måste simma för att hålla sig på plats.

  14. Detta är faktiskt inte ett allvarligt problem för det är en så pass liten skillnad.

  15. Däremot blir det större problem om fisken simmar uppåt.

  16. För då kommer simblåsan att utvidgas, lyftkraften ökar och den kommer att tendera att dras uppåt.

  17. Med naturligtvis ganska allvarliga skador som följd när simblåsan blir för stor.

  18. Det här kan lösas på olika sätt.

  19. Vissa fiskar som kallas fysostomer har en förbindelse mellan svalget och simblåsan.

  20. De kan vid behov släppa ut gasbubblor eller snappa luft vid ytan.

  21. Andra kallas fysoklister och har helt slutna simblåsor.

  22. Och detta är mycket imponerande med tanke på att man hittar fiskar med simblåsor även ner till 4000 meters djup.

  23. Och då är trycket inne i simblåsan 400 atmosfärer.

  24. Det är ett intressant problem hur fiskarna gör för att få in de gaser som finns i simblåsan.

  25. Normalt är det en blandning av syre, kväve och koldioxid, precis som i luften.

  26. Även om vissa fiskar verkar vara bra på att ha rent kväve eller rent av anrika ädelgaser.

  27. Det problemet är nämligen det att de gaser som finns lösna i vattnet omkring har förmodligen lägre gastryck än de som finns inne i simblåsan.

  28. Så det skulle tenderas att försvinna ut gas.

  29. Fisken löser det här med ett speciellt organ, rete mirabile, det fantastiska nätet på latin.

  30. Ett kapillärsystem som omger simblåsan.

  31. Genom det här systemet kan den pumpa in och ut gas.

  32. Lösningen är helt enkelt att kapillärerna, tunna tunna blodkäll, ligger parallellt med varandra.

  33. Så att blod som pumpas in löper parallellt med blod som pumpas ut.

  34. Detta gör att den lägre koncentrationen gaser på utsidan höjs gradvis in mot simblåsan.

  35. Vilket gör det möjligt för den att både hålla kvar den och genom vissa kemiska reaktioner tvinga in gas eller ta bort den.

  36. Dessa kapillärer är några av de längsta som finns i djurvärlden och kan nå längd upp till 25 mm hos vissa djuphavsfiskar.

  37. Till skillnad från en halv millimeter som längs till musklerna hos landdjur.

  38. Och simblåsor kan klara upp till 4000 atmosfärer.

  39. Många av dessa simblåsor har dessutom väggar som är förstärkta av guaninplattor som är 20 miljondel centimeter för att hålla syratomerna på plats.

  40. Kort sagt, simblåsan, detta praktiska enkla organ, är häpnadsväckande kraftfullt.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Toner och harmonier

Klinkande på ett piano kan vara mycket irriterande, men spelar du ett musikstycke låter det bra i det flestas öron. Det finns en intressant vetenskaplig förklaring varför klinkande är klinkande och musik är musik.

Medverkande: Oskar Rönnberg
Föredraget handlar om Diverse och sänds 2001-09-30 i Förklarade fenomen. Längd: 1:49
Transkription18 repliker · 1:48

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Musiken är ett ganska intressant område. Det är ju ganska nära förknippat med vår hörsel.

  2. Och då kan man fråga sig, varför upplever vi vissa toner och vissa klanger som vackra och vissa andra som ganska ovackra och falska?

  3. Om man tar till exempel ett piano och så bankar man diverse toner lite slumpmässigt så låter det inte speciellt vackert.

  4. Men om man däremot spelar noter av Bellman så låter det väldigt vackert och fina klanger.

  5. Om man tar en ton, till exempel en låg ton som la la, den har ju då en viss frekvens och en viss våglängd.

  6. Om man då tar och dubblerar den här frekvensen, la la, då får man en oktav som jag kallar det.

  7. Och den här oktaven har ju då en dubbel frekvens.

  8. Och sen finns det då flera så kallade övertoner till den här.

  9. Den tonen kallas för en kvint.

  10. Och den här har ju då tre stycken våglängder.

  11. Tre gånger frekvensen.

  12. Och de här tonerna, kvinten och grundtonerna och oktaven, de klangar väldigt vackert tillsammans.

  13. Så man kan ju fortsätta.

  14. Den andra oktaven och den femte kallas för tersen till den andra oktaven.

  15. En grundton, dess ters och dess kvint, bildar tillsammans just det mest grundläggande akkordet av alla, som kallas för dur.

  16. Och det finner man i alla möjliga kompositioner, väldigt ofta återkommande.

  17. Och just på grund av att det klingar väldigt vackert i våra öron.

  18. Och det har just sin mycket fysikaliska förklaring.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.