Koronan
Som en gloria runt solen, ligger den superheta ytan som kallas koronan. I den hittar man materien i ett mycket annorlunda tillstånd.
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Koronan
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription20 repliker · 2:07
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Coronan. Under en solförmörkelse syns en ring av ljus runt solen. Detta är coronan, solens yttre atmosfär.
Ringen som strålar utåt som en oregelbundning gloria har intresserat forskare under en lång tid.
När coronan först iakttogs så trodde astronomer att den var uppbyggd av koronium, ett särskilt grundämne.
Detta på grund av att de vådlängder som coronan gav ifrån sig inte överensstämde med något tidigare iakttaget grundämne.
Senare kom han fram till att det rördes om superheta gaser, främst väte och helium, som av den otroliga hettan tappat sina elektroner och blivit ioner.
Till och med rätt stora atomer som kol kan bli helt elektronlösa i coronan skulle det visa sig.
Hettan i coronan uppgår till runt en miljon grader och hänger samman med stora mängder strålning och energi.
Coronan uppkommer genom solens magnetfält vilket skär coronan och projicerar stora mängder energi som blir till värme.
Strålningarna är främst röntgenstrålar vilket upptäcktes, kanske förvågade förvånande, av ett röntgenteleskop.
Skälet till detta sägs vara den höga temperaturen.
Coronans form hänger samman med solfläckscykeln.
Solfläckarna är små gasutbrott som uppkommer på solens motsvarighet till yta.
Fotosfären.
Dessa påverkar sedan långsamt coronans form.
Ändringstakten syns inte under i få minuter en total solförmörkelsevarar och vi kan se corona med blått ögat.
Men de finns där.
Studiet av coronan är ett bra exempel på den astronomiska forskningen.
Men varför forskar man på något som är så långt borta från oss?
Kanske för att vi en dag kommer att resa dit och behöver veta vad vi kan förvänta oss.
Eller så kan kanske en ökad förståelse för solens olika delar öppna nya sätt att utnyttja vårt solsystems största energikälla, solen själv.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.