← Tillbaka till radioufs.com

Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Mikrofon

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Evighetsmaskiner

Det verkar vara lika omöjligt att bygga en fungerande evighetsmaskin som att lura döden. Det finns ett antal intressanta konstruktioner som utan att lyckas försökt lösa problemet hur man kan få arbete gjort utan att förlora någon energi.

Medverkande: Håkan Andersson och Eric Druid
Föredraget handlar om Teknik och sänds i Etervåg. Längd: 05:30
Transkription56 repliker · 5:27

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Evighetsmaskiner. Vad är det för någonting egentligen?

  2. I århundraden har mänskliga vetenskapsmän och folk av divers gebit försökt att skapa maskiner som ska fungera för evigt.

  3. En sorts evig rörelse, en perpetsum mobile för att låna ett ord från latinet.

  4. Men vad har vi då för evighetsmaskiner? Några axplockar av dem.

  5. Ett exempel är till exempel det överbelastade hjulet.

  6. Den funkar på så vis att man i ett hjul har ihåliga ekar där kulor ligger och så att säga överbalanserar.

  7. Så att hjulet hela tiden har en kula som faller ner och driver på hjulet.

  8. Medan de andra, medan så att säga motstående ekar som också de innehåller kulor dras upp.

  9. Och på så vis så blir det en evig rörelse.

  10. Men, det här har några problem. Intressant Erik?

  11. Jo, problemet är då att i och med att de kulorna som är på väg upp är längst in mot ekarna.

  12. Vilket gör att det är längst in mot navet på hjulet.

  13. Det borde göra att det blir lättare att dra upp kulan.

  14. Men problemet är att kulorna är fler på den sidan som dras upp.

  15. Vilket motverkar effekten och hjulen snurrar ungefär lika långt som det skulle ha gjort annars.

  16. Så den gubben gick inte.

  17. Och det här kommer man ju på sätt och vis in om att det är en och samma energimängd som förbrukas.

  18. Ja, det är termodynamikens första lag.

  19. Att man kan inte skapa energi.

  20. Man kan bara förändra, man kan inte skapa eller förstöra energi till och med.

  21. Man kan bara göra om den till olika former.

  22. Många av de här maskinerna syftar på att skapa ett perfekt kretslopp.

  23. Ett exempel där är den så kallade vattenskruven.

  24. Där man har en skruvanordning som skruvar upp vatten ur ett kar.

  25. För att sedan tömma detta i en lätt lutande ränna.

  26. Rännan slutar sedan i ett vattenhjul som ligger på en axel som driver vattenskruven.

  27. Ja, det funkar kanske en halv minut.

  28. Men att den inte fungerar beror väl på att du försöker dra upp mycket mer vatten på ett långsammare sätt

  29. med skruven än vad du tömmer ner dig på skoverhjulet på andra sidan.

  30. Och du tappar ju hela tiden höjd med svagt lutande planet.

  31. Och skoverhjul är inte det effektivaste sättet att utvinna vattenenergi på.

  32. Okej, okej.

  33. Det finns ju även andra försök till evighetsmaskiner.

  34. Som exempelvis reaktionslösa motorer och andra saker.

  35. Men ett exempel är den så kallade gasbehållaren.

  36. Där ett kugghjul sitter på en axel.

  37. Denna axel går in i en gasbehållare.

  38. Och runt omkring axeln finns fenor.

  39. På utsidan av längst med hjulet så finns det en hake som hindrar att hjulet rör sig i ena riktningen.

  40. Med tanke på att gasen i behållaren är het.

  41. Hetare så att säga än hjulet så kommer den att driva på den här rent statistiskt åt någon del av hållen.

  42. Och åt andra hållet så stoppades det ju av den här spärren.

  43. Medan det åt andra hållet går bra.

  44. Så hjulet skulle teoretiskt sett gå åt ett håll i all evighet.

  45. Men det fanns tydligen en brist även här.

  46. Den här spärren blir ju varm.

  47. Och efter ett tag så blir den tillräckligt varm för att den ska börja hoppa själv.

  48. Och när den hoppar så hoppar den ut ett hack och pressar tillbaka hjulet mer än vad den snurrade av själva den andra handordningen.

  49. Och då skulle den alltså få en bakåtgående snurr på det hela.

  50. Går det inte, det här kanske förtjänar har förklarat, när spärren är alltså kopplat till en fjäder.

  51. Går det då inte att byta ut emot den starkare fjäderen som håller kvar spärren?

  52. Ja men då stoppar det ju hela rörelsen överhuvudtaget i och med att då hinner den ju inte snurra.

  53. Då får du inte till och med kraft för att den ska snurra runt överhuvudtaget.

  54. Vi har tittat på en del exempel på evighetsmaskiner.

  55. Än så länge har ingen kommit på någon som fungerar.

  56. Men vem vet vad som ligger i framtiden?

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Jurij Gagarin

Under den tidiga rymderan under 1950- och 60-talet ledde ännu Sovjet rymdkapplöpningen. På båda sidorna av Atlanten slogs man mot tekniska problem samtidigt som man försökte hitta de som inte räds döden för att få lämna atmosfären.

Medverkande: Håkan Andersson
Föredraget handlar om Diverse och sänds 2003-08-17 i Förklarade fenomen. Längd: 02:47
Transkription19 repliker · 2:45

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Yuri Gagarin, den första mannen i rymden.

  2. Yuri Gagarin föddes den 9 mars 1934.

  3. Hans föräldrar arbetade på en kolsjås i Sovjetunionen, det vill säga ett kollektivt jordbruk.

  4. Han var nummer tre av fyra barn och hans uppväxt präglades väldigt mycket av andra världskriget.

  5. Det sägs enligt sägnen att han en dag såg en stridspilot som hade råkat krascha när hans hem klättrade ur sitt plan.

  6. Och vid åsynen av alla de medaljer som piloten hade på sitt bröst så tändes ett hopp inom honom att bli en pilot.

  7. Han utbildade sig först i grundskola och sedan i yrkesskola för att sedan gå vidare till teknisk högskola.

  8. Väl där så blev han medlem av en flygklubb och kom att göra sin första soloflygning 1955.

  9. Han lärde sig även fallskärmshoppning, något som skulle komma honom väl till pass när han sedermera gick med i rymdprogrammet.

  10. Han gick vidare inom det sovjetiska flygvapnet där han examinerades 1957.

  11. Samma år som Sputnik 1-satelliten sköts upp, den första satelliten i omloppsbana.

  12. Sputnik 1 följdes bland annat av Luna 3-sonden som fotograferade månens baksida.

  13. Det var ungefär vid den tiden när den sånden skötts upp som Jury sökte sig till rymdprogrammet som just då höll på att startas med det så kallade Vostok-raketerna.

  14. Det var en lång förberedelsetid men till slut, den 12 april 1961, så gjorde Vostok 1 sin första flygning med Jury Gagarin som pilot.

  15. Flygningen varade i 108 minuter och tog honom ett varv runt jorden.

  16. När han senare skulle landa så fick han först på tillräckligt låg höjd öppna luckan för att sedan kasta sig ut och ta den sista sträckan via fallskärm.

  17. Senare så tränade han inför den första Soyuz-flighten, den nästa stegen till det ryska rymdprogrammet.

  18. Men dessvärre så satte han en jätteolycka stopp för detta.

  19. Jury Gagarin dog den 27 mars 1968, endast 34 år gammal.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.