Sandslott
Hur kan en konstruktion av sand hålla ihop? (Hört talas om betong någon gång?) Anders Sandberg består till 70 % av ämnet som gör det möjligt.
Du lyssnar på: Sandslott
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Hur kan en konstruktion av sand hålla ihop? (Hört talas om betong någon gång?) Anders Sandberg består till 70 % av ämnet som gör det möjligt.
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Sandslott. Man säger ju att man inte ska bygga hus på lösansand, men hur kommer det sig att man egentligen kan bygga sandslott?
Trots allt, sandkorn borde ju inte kitta ihop speciellt mycket. De borde bara rinna ut i en hög.
Men hur kan man i så fall skapa komplexa strukturer som sandslott eller renta sandskulpturer?
Som alla vet som har lekt på en strand så handlar det om hur mycket vatten som finns.
Det har nämligen visat sig att det vattnet är det som kittar ihop sandkornen när man bygger ett sandslott.
Det är nämligen så att vattenmolekylerna binder sig gärna mot ytan på sandkorn.
Det beror på vad man kallar hydrofila samspel. Hydrofil, det vill säga vattenälskande.
Det är nämligen så att kiselkorns yta och många andra mineraler binder ganska bra mot vatten.
På samma sätt som att fett och oljor inte binder bra mot vatten och därför tenderar att isolera sig från det.
Och det här gör att placerar man ner sandkorn i vatten så kommer många vattenmolekyler att lägga sig som en hinna runt ytan.
Och även på sanden på en ordinär strand omges av små vattenhinnor.
Men vatten har också en utspänning vilket gör att två sandkorn med vattenhinnor när de kommer för nära varandra uppstår en brygga av vatten.
Och den här bryggan försöker dra dem samman.
Och det leder i sin tur till att man kan skapa stabila sandkonstruktioner.
Det visar sig att om man provar att tillsätta mer och mer vatten till torr sand så blir den mer och mer stabil.
Först är det bara möjligt att producera en konisk sandhög.
Med lite mer vatten så kan man få en bättre vinkel på konen men inte mycket mer.
Men vid en viss kritisk gräns av vatten så börjar det bilda klumpar och man kan skapa godtyckligt komplicerade sandkonstruktioner.
Naturligtvis, med för mycket vatten så blir det för löst och rinner bort.
Men eftersom vatten i sin tur rör sig fritt och om det finns överflöd så försvinner det så tenderar sandkonstruktionen att stabilisera sig själva.
Ett trick de professionella sandslotsbyggarna har är att man gräver en grop i stranden ner till den vattennivå som finns under den.
Där kan man få sand som är mättad med vatten och därmed idealiskt att bygga med.
Så nästa gång man leker på sandtranden kan man tänka på att det är ett komplicerat samspel av fysik.
Både i fråga om molekylernas uppförande på sandkornets yta och de mekaniska krafterna mellan olika klumpar av sand som bygger upp vackra sandslott.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.