Färger och färgning
Varför har olika saker olika färger?
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Färger och färgning
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription53 repliker · 3:08
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Färg. Sedan urminnes tider har vi människor varit förtjusta att måla och färga saker och ting.
Men vad är det egentligen vi använder för ämnen för att färga till exempel våra kläder eller oss själva?
Jo, de ämnen som blir färgade är de som absorberar ljus med vissa våglängder.
Eller omvandlar ljus och skickar ut det med en annan våglängd.
Det här hänger samman med hur molekylerna ser ut.
Om elektronerna har rätt energitillstånd så de kan fånga upp fotoner och sedan skicka iväg dem.
Det här är lite grann som med lås och nyckel.
Om molekylerna har rätt form så passar fotoner, alltså ljuspartiklar, med en viss våglängd, det vill säga en viss färg, till molekylen.
Fångas upp och kanske omvandlas till värmerörelse hos molekylen och då absorberas våglängden.
Eller så kan det vara att den skickas iväg igen och då reflekterar ämnet väl.
Ett typiskt exempel är karotenmolekylen som man hittar i morötter.
Den har en lång svans.
Man kan säga att det är en sorts stämgaffel som passar väldigt bra in för att absorbera till exempel blått och grönt ljus.
Medan däremot rött och gult ljus studsar iväg och man får en orange färg.
Men när man målar så räcker det inte med att ha ett pigment som har en viss färg.
Det behövs andra saker.
En viktig faktor är bindemedlet.
Det är det som ser till att färgkornen fastnar på underlaget man målar.
Och det här bestämmer många av de andra fysiska egenskaperna hos färgen.
Dessutom så behövs det ett lösningsmedel naturligtvis att lösa upp där i.
Som sedan torkar och gör att det stannar kvar.
Här kan man till exempel använda sig av vatten.
Man kan använda sig av olika former av alkoholer.
Som till exempel används i whiteboardpennor.
Det är därför olämpligt att andas in doften ifrån dem.
Och även andra ämnen har föreslagit.
I många fall vill man dock inte lägga på färg och pigment på en yta.
Utan man vill istället att det ska absorberas.
Det gäller till exempel att man vill färga kläder.
Om det bara låg på ytan skulle det inte tåla tvätt speciellt bra.
Och där vill man att det binder tätt emot fibrerna i tyget.
Direkta färgämnen binder sig direkt till fibrerna.
Som namnet antyder.
Ett exempel är metylenblått.
Det är alltså ganska sura eller basiska ämnen som väster sig på grupper i fibrerna.
Till exempel när man färgar ull.
Det finns också betfärgämnen.
Då man luras lite grann.
Man tillsätter ett ämne som binder sig till ytan.
Det är så att säga betningen.
Som sedan i sin tur kan binda färgämnet.
Där har vi till exempel alisarin som exempel.
Sedan finns det också kypning.
Det innebär att färgämnet i sig är svårt att fästa.
Men att man gör om det till en lösbar form.
Och sedan oxiderar man färgämnet så att det får färg.
Ett typiskt exempel är indigo.
Och tidigare utvann man just färgämnena från olika växter.
Till exempel att man odlade indigo.
Och det här var en mycket stor industri.
Men efterhand under 1800-talet kom på syntetiska färgämnen.
Och idag är det faktiskt så att de flesta färgämnen kommer på ett eller annat sätt.
Ursprungligen ifrån olja eller kol.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.