Merkurius
I vår serie om vårt solsystems planeter, ger vi dig här Merkurius, den snabba planeten. Närmast solen, far den runt solen på 88 jorddagar. Vad de flesta inte känner till, är att den hjälpt till att bevisa en av Einsteins teorier.
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Merkurius
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription32 repliker · 3:36
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Merkurius är den innersta av solsystemets planeter och det är också det näst minsta.
Men trots det har den varit känd sedan urminnestider. Eftersom den ligger så nära solen så är den alltid intensivt solbelyst vilket gör att den syns ganska klart på natthimlen väldigt tidigt på kvällen eller tidigt på morgonen.
Eftersom den rör sig snabbt så har man döpt den efter Merkurius, gudarnas bevingade budbärare som var tänkt att ha skor med vingar på som gjorde att han kunde flyga över världen med meddelanden.
Den är 2440 km i radius och det gör att den blir mindre än åtskilliga månader i solsystemet, åtminstone Ganymedes och Titan.
Dessutom så ligger den så nära solen att man kan förväntas att solens dragningskraft påverkar dess rotation mycket.
Det är ju nämligen så att månen alltid vänder samma sida mot jorden och då kan man förväntas att samma krafter leder till att Merkurius alltid vänder samma sida mot solen.
Det trodde man också fram till 60-talet då man upptäckte tack vare radarobservation att det inte riktigt stämmer.
Det visar sig nämligen det att Merkurius roterar på ett sätt som hänger samman i dess årslängd.
Den tar sig runt solen på 88 dagar, jorddagarsätt.
Men dess dygn, alltså den tid det tar för solen att gå upp och gå ner sett från markytan, är dubbelt så långt som året.
Det visar sig att den hinner alltså göra tre varv kring sin axel när den roterar ett varv kring solen.
Man kan rita upp det på ett papper och försöka se hur det hänger ihop.
Så att tankarna på att den hade en kall baksida och en varm framsida som en sorts förevigt upphettad och kyld bakelse stämmer inte.
Men däremot är det en stor temperaturskildan mellan framsidan och baksidan.
Framsidan ligger rakt under solens obarmhärtiga strålar och utsätts direkt för solvinden.
Den blir omkring 430 grader varm.
Baksidan har inget som helst skydd mot rymdens kyla utan strålar bort sin värme.
Och vid midnatt så att säga så är den minus 170 grader.
Naturligtvis, om en planet saknar atmosfär, vilket Merkurius har förlorat för länge sedan på grund av solvinden,
så drabbas den lätt av meteorer.
Och Merkurius yta är också ett landskap fullt med kratrar och klyftor.
Den största är kalorisbassängen.
Det var ett enormt nedslag för ungefär 4 miljarder år sedan, ungefär samtidigt som livet uppkom på jorden.
Det finns många andra kratrar på Merkurius yta och man har döpt dem efter konstnärer.
Därför är det allt ifrån kratern Bach över till kratern Strindberg.
Det intressanta är också det att Merkurius är en ganska tät planet.
Den har en järnkärna och ett förvånansvärt starkt magnetfält.
Men dess största bidrag till vetenskapen var kanske det att den hjälpte till att verifiera att Einsteins allmänna relativitetsteori stände.
Det visar sig nämligen det att den går i en något elliptisk bana och denna bana sakta vrider sig kring solen.
Detta kan förklaras med utgångspunkt från Newtons mekanik, men den vred sig lite för mycket.
Einstein ställde upp ekvationer som visar att om hans teori stände skulle den vrida sig lite extra.
Och det visar sig också att den här extra precisionen som man säger stämde in perfekt på mätdata.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.