Du lyssnar på: Olika synvinklar
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Om ett apa och en katt ser sig själv i en spegel, kommer någon av djuren inse vad spegelbilden föreställer? Vad kan det uppstå för problem om man ska bygga en biograf för flugor? Vårt mänskliga samhälle är nog ganska förvirrande för andra varelser...
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Det är intressant att notera att ganska många mänskliga aktiviteter skulle nog många djur inte förstå poängen med, än som de vore intelligenta.
Till exempel bio.
Varför det?
Flugan till exempel har ett öga, ett helt synsystem som fungerar mycket snabbare än människan.
Så den sammansmältningen av bilderna som gör att vi upplever bio som om det vore verkligheten koncentrerad till en punkt.
Skulle flugan inte kunna följa med på eftersom den uppfattar bilderna en och en, men inte bilderna som en slags kontinuerlig rörelse?
Så kort sagt, en flugbiograf skulle behöva visa bilderna med en mycket högre frekvens än våra biografer eller tv-skärmar.
Helt klart.
Det här antyder ju lite grann att hastigheten på ett synsystem kommer att bestämma ganska mycket.
Vad till exempel utomjordiska varelser skulle anser vara bra och vettiga media.
Ja.
Det gäller ju även ljud.
Ja, där har det väl med frekvensen mer att göra, antar jag.
Mm, vi människor har ju till exempel inte ljud över 50 000 hertz.
Vi kallar dem för ultraljud.
Alltså går det alldeles utmärkt att låta våra maskiner släppa ifrån sig sådana utan att vi störs av dem?
Ibland händer det ju för sig att man påverkas negativt av ultraljud men det är förmodligen så att många av de maskiner vi betraktar som tysta och diskreta bullrar ganska högljött med ultraljud.
Bara det är bara att vi inte märker av det.
Mm. Men jag misstänker att intelligenta hundar eller fladdermöss skulle gå direkt till yrkesinspektionen om de gick in på ett modernt kontor.
Och kräva att de gör något åt arbetsmiljön där.
Mm.
När det gäller arbetsmiljö så gäller ju också målning och sånt.
Ja, vår färguppfattning och vår tendens att använda färger för att symbolisera saker hänger väl inte alla med på?
Nej, till att börja med så är det naturligtvis färgseende. Det är ganska ovanligt faktiskt bland apor.
Och dessutom finns det ju väldigt många djur som har svårt att uppfatta stillastående saker.
Och därför inte riktigt skulle kunna ta till sig skyltar.
Ja, det här beror ju lite grann på vad det är för sorts skyltar.
Många har man ju just försökt göra att de syns mycket genom att de blinkar och sånt.
Till exempel en del trafikljus.
Ja.
Men det finns andra faktorer. Vi har ju polarisation. Det är ju något vi inte ser.
Ja, just det.
Men vi utnyttjar det till exempel i solglasögon.
Där man utnyttjar ett reflex i det vanligtvis polariserat ljus.
Så att man kan med ett filter plocka bort det.
Ja.
Men många djur ser ju polarisationer.
Och faktiskt, men även människor har en viss förmåga att reagera på det som vi dock inte verkar använda.
Hur vet man det?
Jo, det är så att linsen i ögat fungerar som ett svagt polarisationsfilter.
Och det går tydligen att se på en mulen himmel eller så.
Om man tittar bort från solen.
Det här så finns det ett svagt mönster som dyker upp just på grund av polarisationen.
Jaha.
Det här kunde...
Ja, det är en mycket märklig kvarleva förmodligen från den tid då vi levde på savannorna.
Och då var nyttigt att kunna orientera sig.
Det använder vi ju nu kompasser för.
Mm.
Men en del djur har ju inbyggd.
De skulle ha svårt att förstå våran orienteringssport till exempel.
Ja, eller de kanske skulle förstå orienteringssporten alldeles utmärkt.
Men de skulle nog tycka att det är onödigt med kompasserna.
Däremot skulle nog de bli väldigt distraherade av de magnetfält som vi inte har någonting emot.
Ja.
Trots allt, vi har ju armeringsjärn i våra hus och stora metallstrukturer lite överallt.
Och dessutom tendens att dra in elektricitet lite överallt så att vi får en chans att bygga elektromagneter.
Mm.
Förmodligen skulle ju då skedfiskar, darrockor och andra djur med elektriska sinnen uppleva våra lägenheter som en ganska märklig miljö.
Fullt av mat eller vad skulle de tänka?
Svårt att säga egentligen.
Förmodligen blir de mest distraherade.
Skedfiskarna har ju studerat just hur mycket elektrisk brus de reagerar på.
Och det visar sig att de jagar faktiskt bäst vattenloppor som de då hittar med vattenloppornas elektriska fält.
När det är lite, lite elektrisk brus.
Ungefär som i en normal flod.
I ett helt isolerade miljö där det inte finns några andra elektriska fält blir de faktiskt lite sämre.
Och naturligtvis i mycket brus så får de svårt att hitta lopporna.
Jaja.
Men hur är det om man verkligen har städat ut allting och tycker att det här är så rent och fräscht som det bara någonsin skulle bli?
Håller djuren med om det?
Förmodligen inte.
Jag misstänker att de hundar och katter som ivrigt kommer och börjar nosa igenom ens väskan när man kommer hem.
De upptäcker nog att alla de där böckerna och sånt som man själv tycker är fullkomligt normala har massa spännande doftspår på sig.
För att inte tala om de små kemiska gradienter som bakterier och svampar och sånt följer.
Hur är det med våra vanor då? Våra relationer till varandra?
De är ju klart påverkade av våra evolutionära förflutna.
Ta en sån sak som att vi äter middag tillsammans.
Ja, det är väl naturligt.
Men det beror också på att vi är alläter och framförallt har ätit en del as.
Men varför styr det att man ska äta middag?
Jo, om man tittar på växtätare så ser man att de i allmänhet äter hela tiden.
Det går åt mycket växter för att få näring.
Men man samlar sig inte i en grupp speciellt för att göra det.
Möjligtvis står man i en flock och betar.
Så att man ska kunna varna varandra.
Och om man tittar bland fruktätande apor till exempel så klättrar ju de runt i träden.
Visserligen som en grupp, kanske i någon synhåll för varandra.
Men man samlas inte speciellt för att äta.
Bortsett från att man råkar hitta en stor mängd frukt på ett ställe.
Men om man äter till exempel kött.
Ja, har ett byte nedlagt så gäller det ju att ta för sig illa kvickt innan någon större kommer att ta ifrån en.
Och därför brukar flockar då, som hygenor och apor, samlas för att ta del av bytet gemensamt.
Så det är middagsätandet där egentligen att hinna ta för sig innan någon kommer och skälar det för en.
Ja, och här kan man ju då hålla på dels gemensamt, skydda bytet mot till exempel andra asätar.
Och även naturligtvis göra interna sociala uppdelningar.
Vem som får äta först och vilka bitar.
Jag är värd för den här festen, alltså börjar jag skära upp tårtan.
Just det.
Och förmodligen så finns ganska många av våra andra sociala fenomen med ifrån sådana här evolutionära samspel.
Plus en del andra vanor.
Ta till exempel att vi lagar mat.
Ja.
Det gör den ju mer lättsmält.
Och förmodligen var det ju att man upptäckte att tog man och grillade köttet så blev det dels lättare att tugga.
Och dessutom blev det mindre risk att man blir sjuk.
Det är ju jättebra.
Men jag misstänker att ganska många riktiga rodjur skulle tycka att det här är ju att förstöra fint kött.
Och många asätar skulle nog tycka att vi äter det alldeles för färskt.
Ja.
Sen har vi ju många andra faktorer.
Ta till exempel språket.
Ja.
Det är väl inte helt unikt för människan?
Ja, det finns ju en avgörande skillnad.
Om man tittar på sångfåglar.
De spelar ju sina melodier.
Men vad har de för mening?
Det är ju sån här jag håller borta.
Ungefär.
Och det finns lite variationer då som kan antyda till exempel hur stor fågeln är eller liknande.
Men de flesta läten bland djur har ju fastställd betydelse.
Ja.
Men vad betyder egentligen ett ord som stol?
På svenska betyder det någonting att sitta på.
På ryska har det för mig att det betyder bord eller stål beroende på hur man uttalar det.
Jag är inte säker på det ryska överhuvudtaget.
Och det är möjligt att det inte betyder något.
Men poängen är det att man skulle kunna omdefiniera det.
Som Tage Danielsson påpekar så kan vi ju bestämma oss för att stol ska betyda en biljett till Växjö egentligen.
Ja.
Och om vi bara kommer överens om detta så är det ju inga problem.
Vi kan omdefiniera vårt språk.
Och det är någonting som ingen annan djurart kan göra.
Nej.
Så här har vi något som jag tror verkligen andra arter skulle bli förvirrade av.
Även om jag misstänker att det är rätt svårt att utveckla intelligens om man inte kan leka med språket.
Kan det ligga något i det?
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.