Gauss
Vem var egentligen Gauss? Hans upptäckter har hjälpt oss att bättre förstå matematiken och geometrin.
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Gauss
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription35 repliker · 2:44
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Carl Friedrich Gauss.
Carl Friedrich Gauss föddes 1777 i Bronsvik i Tyskland.
Han visade sig redan under tidiga år vara ett riktigt matematiskt underbarn.
Det går en klassisk historia om hur hans elaka lärare gav klassen i uppgift att summera alla talen från 1 till 100.
Han hade knappt sagt det innan den unge Gauss slängde fram sin griffeltavla på kateden med rätt svar och sa, där ligger den.
Läraren blev så imponerad att han såg till att Gauss fick stipendier och han gjorde snabbt en akademisk karriär.
Han kom till universitetet i Göttingen och visade stor begåvning.
Bland annat visade han redan som ungdom ett matematiskt bevis för att man inte kan konstruera sjuttonhörningen med passar och linjal.
Det här var en av de mest radikala upptäckterna inom geometrin sedan de gamla grekerna.
Och kombinerade på ett intressant sätt algebra och geometri.
Sedemera fortsatte han med andra områden. Han var lite av en mångsysslare.
1801 så upptäckte man den asteroiden Ceres.
Men man såg inte så många, man hade inte så många siktningar utav asteroiden.
Och det gjorde att man hade svårt att bestämma banan.
Gauss kom på ett sätt att utifrån dessa osäkra observationer ändå hitta den trovärdigaste banan.
Och mycket riktigt så hittade man den på rätt ställe.
Senare hjälpte han till att bestämma banorna även för andra asteroider när de upptäcktes.
Och 1807 så blev han också chef på Göttingens observatorium.
Han började syssla med andra områden som geodesi.
Att mäta upp avstånd korrekt för kartor och avståndsmått inom lantmäteriet.
Och där började han fundera på hur man ska mäta på buktiga ytor.
Trots att jorden är ju rund.
Så hur mäter man avstånd på ett bra sätt?
Och han började fundera lite grann på geometrins grundvalar.
Är det så att parallella linjer aldrig möts?
Det här, det så kallade parallella axiomet, hade tagits för givet ända sedan de gamla grekerna.
Men det finns en del möjligheter att i andra geometri kanske inte det är sant.
Det här var en radikal tanke som han inte riktigt vågade gå vidare med officiellt.
Inofficiellt räknade han naturligtvis på det.
Men ganska många av hans resultat publicerade han aldrig.
Istället lät han sina studenter som Janusz Bolaj, Lobachevski och Riemann gå vidare med det här.
Över huvudtaget, han var aktiv på nästan alla dåtidens matematiska områden.
Taltiori, geometri, algebra. Han sysslar med fysik och astronomi.
Han uppfann en tidig form av telegrafen.
Sedan han dog 1855 så har man uppkallat både månkrater och en måttenhet för magnetism efter honom.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.