Gifter
Man ska naturligtvis inte döda sina medmänniskor, men detta har historien visat att folk gör ändå när det behagar. Här får ni höra om historiens gifter och om en del som blev mediciner till slut.
Du lyssnar på: Gifter
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Man ska naturligtvis inte döda sina medmänniskor, men detta har historien visat att folk gör ändå när det behagar. Här får ni höra om historiens gifter och om en del som blev mediciner till slut.
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Gifter. Sedan urminnestider har människorna funnit föda och lindring för olika sjukdomar i växterriket och i viss mån djurriket.
Men man har också letat efter bättre metoder att ta varandra av dagar.
Henrik, vilka är de mest klassiska gifterna?
Ja, den mest klassiska giften är ju lätt tillgängliga växter av typen odört.
Det man tog håll på i Sokrates män.
Just det. Stormhatt.
Det som hans elev Aristoteles gjorde misstaget att ta på sig med.
Det är ett gift som man inte ens vill ge till sin mycket illa omtyckta fiende i och med att det är väldigt otrevligt att bli förgiftad av den.
Sedan har vi då överdos av opium.
Det är mer humant sätt att ha i hälso folk.
Och vi har en uppsjö av mer eller mindre fungerande växter.
Hundkex till exempel kan man koka skojagift av roten.
En annan växtgift man hittar i Sverige är ju sprängörten.
Där är det ju så att kor ibland äter det på sanka ängar och dör utav det.
Men när äter de lite så blir mjölken förgiftad.
Ja, så insidious.
Väldigt effektivt.
Men annars om man ska titta på lite mer bondska gifter så har man ju bollmörteln.
Som ju då ger en dövande känsla och hallucinationer.
Troligtvis ingick den i häcksalvorna på medeltiden.
Ja, just det.
Man smetar den på huden så tränger det igenom huden om den är någorlunda tunn.
Därav berättelserna av att smeta in sig med salva i grenen under armhålorna.
Vi har ju också som ett klassiskt gift arsenik.
Känds sedan länge men det var ju först på medeltiden man började massproducera det.
Ja, det har ju ingått i gift arsenalen även tidigare.
Men där kan man ju vänja sig genom att äta arsenik i små doser länge.
Så att man inte blir förgiftad.
Då kan man blanda det i sitt socker som då blir extra sött.
Och apropå Sötma, där har vi ju blysockret, blyacetat.
Mycket populärt under renaissansen.
Smakade och såg ut som socker så man kan lägga den på tårtan.
Så trevligt.
Vansk fluga är en annan höjdare.
Fast det är väl inte mycket till gift.
Det var väl mest folk som trodde att det var ett bra sätt att höja potensen.
Men vad det egentligen gör är att det irriterar huden.
Så att den svullnar upp och blir röd.
Det är ett mycket bra gift också faktiskt.
Skillnaden i dos mellan en dos som ger svullnad av könsorganen.
Och som tar kärleksoffret av dagar är väldigt liten.
Där har vi också en traditionell metod att förgifta sin medätare av en måltid.
Så man smetar spansk flugapulver på ena sidan av en kniv.
Och så skär man första skivan av skinkan.
Eller fårfjolen eller liknande.
Och ger till offret.
Och då har sin spanska fluga en gnid i sal från kniven.
Och man kan skära följande skivor utan att oroa sig.
Mycket praktiskt. Apropå irriterande gifter finns det ju även smörblomman.
Den användes ju. Saften av den kan ge huvudutslag och används tydligen av tiggare på medeltiden för att se extra eländiga ut.
Åh så intressant.
Det låter som en ovanligt kladdig metod.
Andra växter man kan ha roligt med är ju belladonnan.
Betyder inte det namnet vacker kvinna?
Jo, det betyder vacker kvinna.
Det var nämligen så att de italienska adelsdamerna ansåg att det var vackert med stora mörka ögon.
Och man droppar saften från belladonnan i ögonen.
Så innehåller denna saft ganska stora doser av atropin.
Detta ämne hämmar... Ja, vad hämmar det egentligen?
Det hämmar acetylcholin i receptorerna.
Så var det.
Och detta hämmar alltså irisen.
Irisens muskulatur vilket gör att den slappnar av, blir stor.
Och pupillen blir jättestor och man ser ut som att ha mörka fina ögon.
Det där används ju fortfarande en del när man håller på och gör studier av ögonen.
Tillsammat mätetryck och sånt.
Ja, fast då har man ju renframställt atropinet för att undvika de här problemen med
har växten vuxit i skugga eller i solsken?
Fick den mycket vatten?
Eller var det sandjord eller lergjord?
Allt detta påverkar giftstyrkan nämligen.
Över huvud taget är det ju därför man frångått många medicinalväxterna
eftersom det var så osäkert hur giftiga de var.
Ja, det gamla klassiska och fortfarande väl använda medels mot hjärtsvikt
nämligen digitalis kommer ju från fingerborgsblomman.
Och fingerborgsblomman, digitalis-innehållet i fingerborgsblomma
varierar kraftigt med var den har vuxit och hur den har vuxit.
Och man brukade förr i tiden mäta detta i enhet groda.
Groda?
Ja, det var nämligen så att för att kunna avgöra hur stark saften från en viss blomma var
så gav man en viss mängd, man gav en groda av den här saften
tills dess att grodans hjärta stannade.
Den mängd saft man var tvungen att ge för att ta ihjäl grodan genom att stanna dess hjärta
var då en enhet groda.
Och sen har man kännedom om hur många enhet groda man behövde ge patienten
för att han skulle få bra effekt på hjärtsvikten.
Ah, mycket praktiskt. Vi ska nog vara glada över moderna läkemedel i standardiserade doser
och jag har en känsla att grodorna är mycket nöjda.
Särskilt dem.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.