Universums strukturer
Vi började med att tro att allt kretsade kring oss och att vår planet var univerums mittpunkt, men vetenskapen visade oss vår plats i ett gigantiskt universum.
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Universums strukturer
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription37 repliker · 3:32
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Universums struktur.
De gamla grekerna trodde att jorden var i mitten av universum.
Men den uppfattningen omkullkastades av Copernicus som visade, eller åtminstone framkastade tanken, att jorden kretsar kring solen.
Gradvis tvingades människorna acceptera att vi kretsar kring ett hemlig ordinär stjärna i utkanten av en galax.
Det var nämligen så att galaxbegreppet började växa fram under 1700-talet.
Kant föreslog att vi befinner oss på vad han kallade ett ö-universum.
En hopp av stjärnor, ungefär diskusformat, som kretsar runt varandra.
Först trodde man att solen naturligtvis var i närheten av mittpunkten.
Men gradvis började data visa att vi i så fall måste vara ute mot kanten trots allt.
Detta upptäckte man framförallt genom att styra de klotformiga stjärnhopparna.
Klotformiga stjärnhoppar är som namnet antyder hoppar av stjärnor som kretsar runt galaxen.
Och vad man fann var att deras fördelning runt om var svärisk.
Men att mittpunkten av denna svär inte stämde överens med vad solen var, utan låg långt borta i riktning mot skytten stjärnbild.
Gradvis började man inse att vi inte är centrum av Vintergatan.
Men hur var det då med spiralnebuloserna man såg?
En del astronomer menar att de ligger utanför Vintergatan.
Det finns andra öar och stjärnor i universummet.
Det här ledde till stort bråk ända tills Edwin Hubble till sist lyckas visa att det fanns variabla stjärnor i M31, som är numera känd som Andromeda-galaxen.
Vad Edwin Hubble lyckas visa var att det fanns stjärnor i Andromeda-galaxen som ändrade ljusstyrka på ett cykliskt sätt.
Och den här perioden av förändringen berodde på hur ljusstarka stjärnorna var i sig.
Men på grund av avståndet blev de ljussvagare och man kan räkna ut hur långt borta de är beroende på observationer.
Han kunde visa att Andromeda-galaxen var två miljoner ljusår från jorden och därmed låg långt utanför Vintergatan.
Idag vet vi att Vintergatan och Andromeda-galaxen är de två största galaxerna i den lokala galaxhopen.
Det är en hop av ett tiotal smågalaxer och de två stora som kretsar runt varandra.
Men den här galaxhopen är inte den enda.
Det finns andra hopar av galaxer, bland annat den enorma Virgohopen med 250 stora galaxer och 2000 smågalaxer som ligger cirka 40 miljoner ljusår bort.
Och Virgohopen och vår galaxhop ligger i sin tur i en enormt mycket större superhop, en hop av våra galaxhopar.
Och den här lokala supergruppen, även där är vi i utkanten.
Men det mest märkliga är att dessa superhopar, inte jämt fördelade universum, det finns enorma bubblor där galaxerna ligger så att säga längs med väggarna.
Enorma hålrum som är hundra tals miljoner ljusår tvärs över där det inte finns några galaxer.
Och väggar där galaxhoparna finns.
Man har sett att det finns vad man kallar den stora muren.
En minst 400 miljoner ljusår lång vägg av galaxer som bara är 15 miljoner ljusår tvärs över.
Så frågan är, hur ser universum ut på de största skalorna?
Är det jämnt fördelat eller finns det ständigt större hopar, ständigt större strukturer?
Ingen vet hur universum ser ut på de största skalorna.
Men många astronomer är väldigt intresserade att få reda på det.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.