Kemiska klockor
Ett intressant experiment är en en blandning som byter färg med regelbundna intervaller. Inga batterier är överhuvudtaget inblandade.
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Kemiska klockor
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription22 repliker · 2:30
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Kemiska klockor. När man blandar olika ämnen så inträffar normalt en kemisk reaktion och sen stabiliserar sig blandningen. Inget mer händer.
Men ibland kan man få fram oväntade saker. Det finns till exempel en reaktion som kallas för Belosov-Sabotinskys reaktion där man låter malonsyra oxideras i närvaro av serium.
Det märkliga här är att lösningen först blir blå, sen blir den röd, sen blir den blå igen och så håller den på att växla på det här sättet.
Vad är det som händer? Det är vad man kallar en kemisk klocka. Det sker en serie komplicerade reaktioner men på ett par ställen inträffar autokatalys.
Det vill säga att ett ämne ingriper i skapandet av sig självt. Om det finns mycket av det här ämnet så hjälper det till att skapa mer av sig själv.
Vilket gör att halten snabbt ökar. Men om det bildas också en restprodukt som hindrar den här produktionen, ja då kan det plötsligt avbrytas.
Och man istället får en nedgång i halten. Och det är precis det som inträffar i lösningen när den skiftar mellan blått och rött.
Olika ämnen påverkar varandra på ett komplicerat sätt. Så man får en reaktion som inte går rakt fram utan i en cirkel.
Sådana här cykler finns i många kemiska reaktioner. Och de är väldigt viktiga för livet.
Inom organisk kemi, alltså den kemi som inträffar i livsformer, så ser man många exempel på sådana här kemiska klockor.
Vår dygnsrytm till exempel styrs med en enkel sådan som inblandar några proteiner och några gener som finns i en del av vår hjärna.
Vad som händer är att dessa gener producerar proteiner, så när det finns tillräckligt mycket av dem slår de av genen.
Och då bildas det inte mer av proteinet.
Och det här är inställt på det sättet att det tar 24 timmar för den här klockan att slå om.
Och därmed regleras vår dygnsrytm.
Dessutom, om man häller ut sådana här kemiska klockor i ett tunt skikt, så uppstår särägna mönster.
Det organiserar sig nämligen så att blåa och röda fält, när det berlås av Sabotinska-reaktionen, eller andra färger, de påverkar ju varandra.
Man får vågor som rör sig, mönster som liknar måltaglor eller spiraler.
I tre dimensioner blir det ännu mer komplext.
Kort sagt, kemin är inte så enkel som man kan tro.
Många särregna små reaktioner inträffar som kan komplicera livet för kemisten väldigt mycket.
Men de ligger också till grund för vårt eget liv.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.