Det genetiska arvet
Det blev mycket rabalder när tidningarna skrev att vetenskapsmän hittat genen som styr intelligens. Är detta sant? Bestämmer våra gener verkligen sådana saker. Vi gräver djupt ner i DNAkoden för svaret.
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Det genetiska arvet
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription105 repliker · 7:53
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Vi vet ju alla hur människa blir till, men sen då, när man växer upp, hur mycket av ens beteende beror på arv och hur mycket beror på miljön?
Vissa har ju menat att nästan allting beror på miljön, att människan föds som ett blankt papper.
Och andra menar att nästan allting är förutbestämt av våra gener.
Men modern psykologi och medicin är rätt övertygade om att vi egentligen har en blandning av båda delarna.
Hur har man undersökt det här egentligen?
Det vanligaste sättet att studera är att man tittar på tvillingar eller andra nära släktingar som har vuxit upp på olika ställen.
De har ju samma arv, samma gener, men de har haft olika uppväxtmiljö.
Och då kan man ju se på likheter och skillnader.
Är det en stark genetisk koppling så kan man förvänta sig att två tvillingar som har vuxit upp oberoende kommer att ha likadant beteende.
Medan om de däremot visar olika beteenden så kan man vara rätt säker på att det här är nog något som inte är speciellt ärftligt bundet.
Det finns väl saker som är helt nedarvda som man kan direkt se att de är ärvda.
Sen finns det ju typ ögonfärg och sånt där.
Men finns det beteenden som är helt nedarvda som man vet eller?
Ja, vi har ju en hel del reflexer och beteenden som man ser till exempel hos nyfödda som alla människor har oavsett uppfostran.
De har inte hunnit få någon.
Man vet att nyfödda kan känna igen ansikten till exempel.
Vi är föds med den förmågan.
Vi kanske inte är så bra på att skilja mellan ansikt men nyfödda märker att det är ett ansikt och tittar mer på något ansiktsliknande än andra förmål i sin omgivning.
Detsamma gäller ju vissa enkla beteenden som att klänga sig fast om man faller och liknande.
Blandning av arv och miljö, finns det några?
Oh ja, det är nästan där det mesta fenomenen inträffar.
Trots allt, det är väldigt få saker man kan säga är rent arv eller ren miljö.
Ett typiskt exempel på de här blandningarna är ju längd.
Den beror ju både på vårt arv och hur mycket mat vi får och hur mycket man tränar sig som barn.
Det innebär väl att i Sverige där vi, de allra allra flesta, utan att få får all den mat man behöver så borde det ingå eller bero på helt och hållet på arv.
Just det, alla här är så långa som de kan bli.
Medan i ett land där det finns mindre mat, där kommer vi bero både på arvet och på den miljö man vuxit upp i.
Så att man, i allmänhet har man ju normal fördelning.
De flesta ligger i närheten av medel och det finns allt färre som ligger långt över eller långt under.
Men var det här medel ligger beror då, det är en funktion av arv och miljö.
Aggressivitet, kan det vara neddärft eller är det också uppväxt?
Det är antagligen lite av båda delarna.
Dels så finns det ju uppväxtfaktorer.
Barn till föräldrar som har slagit dem har ju också en tendens att slå sina egna barn.
Så det blir ju en ren miljöfaktor som förs vidare.
Men samtidigt så kan man tänka sig att det skulle kunna finnas en genetisk faktor också.
Man vet ju att vissa personlighetsdrag har starka genetiska komponenter.
Till exempel om man upptäckt att det finns en dopaminreceptor i hjärnan som det finns två varianter av.
Människor med den ena, de blir mycket lättare nöjda av olika njutningar.
Medan den andra varianten gör att det krävs mycket mer njutning, mycket mer spänning innan de ska få samma kick.
Och det här motiverar ju dem att leva ett mer dramatiskt och farligt liv.
De blir spänningssökare.
Det är sådana som ger sig ut på bergsklättring och diverse olika saker.
Ja, eller så kanske de lär sig att få samma spänning genom någonting annat.
Till exempel konstnärligt sökande eller droger.
Där bestämmer uppväxtmiljön vad de lär sig att få spänningen ifrån.
Spänningssökandet finns där och är genetiskt.
Men vad man får spänningen ifrån är mycket en miljöfråga.
Det finns något som kallas för prägling och det är väl någonting som framförallt gäller djur.
Att de präglas på sin egen art under en viss tid av sin uppväxt.
Att de alltså lär sig känna igen sin egen art och även riktar sitt parningsbeteende mot den arten.
Men finns det något liknande hos människor?
Det tror jag inte man är riktigt säker på.
Det är svårt att observera något liknande.
Till stor del därför att väldigt många av de beteenden som är nedärvda hos många djurarter.
De döljs av vårt tänkande.
Utav det vi lär oss att ändra på vår beteende baserat på kulturen.
Men nog kan man tänka sig att det sker en viss prägling.
Till exempel under tonår på en viss kultur och musikstil.
Man noterar ju att många behåller den smak de utvecklade under de sena tonåren resten av livet.
Nu märker man till exempel på radiostationer som sänder gamla hits.
Men där stämmer väl inte helt heller.
Så man kan väl inte egentligen veta.
Jag förstår inte hur du menar det.
Det stämmer ju inte helt att man har...
Att man behåller musik.
Det finns exempel på folk som inte behåller den musiksmaken.
Det är väldigt svårt att säga något i allmänhet.
Normalt när man studerar vetenskapet så blir det statistiska sammanhang.
Man ser att det här gäller för många människor.
Men det finns alltid människor som bryter mot de här mallarna.
Det är ju det att vi människor är kapabla att lära oss nya beteenden.
Det är bara att oftare så är det många som inte gör det.
Men alla har den förmågan.
Sen om man gör det eller inte beror till exempel på omständigheterna.
Jag tänkte så här.
Vad har hänt med människan under vår utvecklingsperiod egentligen när det gäller just det här?
Hur mycket har ändrats och hur mycket har vi fortfarande gemensamt med våra förfäder?
Det är svårt att säga.
Men det är ju väl värt att notera att när man är nyfödd så är mycket av beteendeinstinktivt.
Man har inte hunnit lära sig någonting.
Och där överens stämmer vi ganska väl med apungars beteenden.
Sen när man växer upp så ser man ju många beteenden på skolgården som man också kan observera i en babianflock.
Till exempel de här alfahammarna som håller nere andra och så vidare.
Men efterhand så när vi växer upp så ser man ju då att det vi har lärt oss, de beteenden, de tolkningar av världen vi har som människor påverkar vårt beteende allt mer.
Och gör det svårare att förutsäga.
Antagligen har väl evolutionen gjort så att vi har gått då ifrån det tämliga stereotypa beteendet många djur har till allt mer komplicerade former av inlärning.
Apor kan ju lära sig nya beteenden men de skapar inte avsiktligt nya beteenden.
Det gör vi människor.
Men några saker måste vi i alla fall ha kvar.
Till exempel att kvinnor kan ansäka att en speciell man är manlig.
Och det är vissa drag som de borde väl fortfarande stämma överens med.
De gamla det är en dominant person de söker.
Ja, där är det ju värt att något till att många kvinnor säger att de inte söker en sådan man men de faller ändå för det.
Det blir ju ett komplicerat samspel naturligtvis med våra föreställ om hur vi bör uppföra oss och våra drifter.
För det finns ganska mycket färdigprogrammerade beteenden inom oss som gör att vi ibland inte uppför oss riktigt som vi hade tänkt oss.
Och sen är ju frågan om vi tänker tillräckligt mycket för att kunna, till exempel även om vi blir attraherade av man att inte välja honom på grund av det.
Utan tänka mer logiskt.
Det är svårt att säga. Det där beror nog mycket på person till person.
Sociobiologin har ju anklagats en smula för att säga så här bör man göra baserat på att det är naturligt.
Men det är inte sant. Sociobiologin talar ju om hur det vi uppför oss.
Och det behöver vi ju inte nödvändigtvis finna oss i.
Vi kan ju lära oss ifrån den och därigenom försöka styra vårt beteende så att det passar vår kultur bättre än vad våra gener en gång tyckte var bra.
Man kan ju observera till exempel vad som händer på Apberget på Skansen och sen gå och jämföra med en svensk tvålopera.
Kulikheten är ganska slående men genom att vi människor kan vi upptäcka de här och förändra dem.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.