Regn
Hur snabbt faller en regndroppe? Är duggregn större än ösregn? Vilket går snabbast? Vi vet.
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Regn
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription39 repliker · 2:53
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Hur stort är regn?
Regn uppstår ju när vattenånga kondenseras till vattendroppar uppe i molnen.
Men hur går det här egentligen till?
Och hur stora blir egentligen regndropparna?
Det är ju nämligen så här att vattenånga kan övergå till vattendroppar, rakt av, om den är tillräckligt mättad.
Men det inträffar väldigt sällan i naturen.
Istället börjar det kondenseras till vätska på vad man kallar kondensationskärnor, små partiklar uppe i atmosfären.
Det kan till exempel vara saltkorn som har blåst upp ifrån haven.
En vattendroppe, saltvatten, torkar ganska snabbt i atmosfären och kan bli ett mikroskop i saltkorn.
Eller ammoniumsulfid som kommer ifrån bakterieaktivitet i haven.
Eller kanske sand.
På ytan av kondensationskärnan ansamlas vattenmolekyler som växer till så man får en droppe.
Och ju större droppen blir desto mer vattenånga kan den naturligtvis ta upp ifrån luften.
Men det här producerar väldigt små droppar.
En ordinär molndroppe är bara några tusendels millimeter stor.
För att det ska kunna bli en riktig regndroppe så måste flera vattendroppar slå sig samman.
Det visar sig att mängden kondensationskärnor påverkar hur mycket regn det kan bli.
Över land blir det till exempel fem gånger fler droppar.
Medan över hav, där det verkar finnas färre kondensationskärnor, blir det färre droppar.
Men däremot deras storlek varierar mycket mer.
Hur stor en regndroppe blir beror ju på hur mycket den kan uppsluka.
När den faller genom molnet så kommer den att kollidera med andra droppar.
Och ju längre väg den har att falla och ju längre tid den får på sig, desto större blir den.
Det här beror ju naturligtvis på molnets tjocklek.
Det är därför vi får duggregn när det bara är lite småmulet.
Dropparna hinner helt enkelt inte falla speciellt långt.
Medan däremot, ett högre moln, som ett större regnmoln eller rent av ett åskmoln, kan producera mycket större droppar.
Framförallt om det finns uppåtvinda kan droppar cirkulerandet lång tid och därmed ackumulera mycket vatten.
En typisk droppe är ungefär 2 mm stor och den faller med en hastighet av 6,5 meter per sekund.
Mindre droppar faller långsammare och blir därför lätt rov för större droppar.
Storleken på dropparna beror ju också på andra faktorer, som till exempel hur starka vindarna är.
Riktigt starka vindar kan slita sönder dropparna.
Och även en övre gräns som beror på ytspänningen.
En droppe är ju nämligen inte droppformig, som man brukar teckna att de skulle ha någon liten spetsig svans.
Istället är det så att undersidan är tillplattad av luften den faller mot.
Och ju större droppen blir, desto större blir den här platta ytan.
Vilket leder till en riktigt stor droppe.
Där börjar den här ytan bukta in och den bryts snabbt upp.
De största dropparna blir ungefär 5 mm.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.