← Tillbaka till radioufs.com

Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Du lyssnar på: Norrsken

Mikrofon

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Norrsken

De är vackra och mystiska. Norrsken som namnet antyder är vanligast i norr, och mycket vackra. Vad beror de på?

Medverkande: Anders Sandberg och Staffan Johansson
Föredraget handlar om biologi och sänds den 20 augusti 2000 i Förklarade fenomen. Längd: 3:44
↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)
Transkription64 repliker · 3:44

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Det är vackert. Det är gåtfullt. Men vad är norsken egentligen?

  2. Norsken är ljusfenomen man nattetid kan se i närheten av polerna.

  3. Man kan tänka sig gröna och rödaktiga slöjor som rör sig sakta uppe på himlen.

  4. Men vad är det som skapar det här ljusfenomenet?

  5. Ja, för att förstå det måste man titta lite grann på var jorden befinner sig i förhållande till solen och vad solen har för sig.

  6. Solen sänder ut en solvind.

  7. Vad är en solvind för något?

  8. Solvinden består av laddade partiklar. Elektroner, protoner, en del atomkärnor som blåser sig utifrån solens yta.

  9. De rör sig utåt med en ganska hög hastighet.

  10. Så det är som strålning då ungefär?

  11. Ungefär, fast det rör sig långsammare än ljuset ifrån solen.

  12. Men jorden har ett magnetfält. Laddade partiklar som hamnar i ett magnetfält böjs av.

  13. Så när solvinden kommer i närheten av jorden så möter den jordens magnetfält.

  14. Och där inträffar en sorts kollision.

  15. Partiklarna böjs av runt jorden. Man får en chockvåg ungefär som en båt i strömmande vatten.

  16. Så mycket av solvinden åker vid sidan av jorden.

  17. Så alla de här partiklarna dras mot polerna?

  18. Ja, eller inte alla. Men en del blir fångade.

  19. För om man har en magnetisk fältlinje.

  20. En laddad partikel kommer att börja snurra runt den så att säga.

  21. Och om man tänker på hur jordens magnetfält ser ut.

  22. Det är som om det fanns en stor stavmagnet gömd inuti jorden.

  23. Så vid ekvatorn löper det horisontellt. Det löper längs med marken.

  24. Så dit kommer inte partiklarna. Men vid polen löper de ner mot marken.

  25. Så partiklarna kan komma närmare jorden.

  26. Så de går mer rakt ner där?

  27. Just det.

  28. Och när de kommer tillräckligt nära jordens atmosfär finns det en viss chans att sådana här partiklar korriderar.

  29. Med atomer uppe i atmosfären.

  30. Och då skapas det här skenet då?

  31. Just det. Vad som inträffar till exempel en elektron med hög energi kommer farandes.

  32. Om en stor fart drämmer in i till exempel en kvävatom.

  33. Den kanske slår till någon av de andra elektronerna som hoppar upp och ner.

  34. Och det producerar då en ljussignal.

  35. Beror styrka på de här kollisionerna då på vilket färg norrskenet blir då?

  36. Just det. Den röda tonen man kan se ibland.

  37. Den beror då på kollisioner högt upp i atmosfären.

  38. Och det är då partiklar som har ganska lite energi.

  39. De kommer inte ner så långt på grund av magnetfältet.

  40. Och producerar då det här svaga eller ganska ibland rätt intensiva röda färg.

  41. Mer energirika partiklar de kommer längre ner i atmosfär.

  42. Och lyser grönt när de träffar kvävatomer.

  43. Ja.

  44. Och norrskenet då det kan sträcka sig för hundratals kilometer upp.

  45. Från rundfärgen kan man alltså se att de här draperierna man ser.

  46. De sträcker sig alltså högt upp över polen.

  47. Så det börjar redan på en rätt så hög nivå?

  48. Oh ja.

  49. Och det är ju också aktivt dagtid men man ser det inte så mycket på grund av allt annat ljus.

  50. Det finns alltså en oval utav norrsken ganska permanent kring polerna.

  51. Så det finns vid sydpolen då också?

  52. Just det.

  53. Då kallar man det för sydsken.

  54. Ja.

  55. Och det här beror ju då väldigt mycket på hur mycket norrsken man ser på hur aktiv solen är.

  56. Så vid olika årsdygn så blir det olika?

  57. Ja.

  58. En smula.

  59. Men framförallt så beror det på hur aktiv solen själv är.

  60. Var jorden befinner sig i en bana spelar ingen större roll.

  61. Solen går ju genom elva års cykler.

  62. Då den är mer och mindre aktiv.

  63. Den så kallade solfläckscykeln.

  64. Och när i närheten av ett maximum skickar den ut extra mycket solvind vilket gör att man kan se klarare och tydligare norrsken.

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.