Du lyssnar på: Robotik och religion
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Roboter som löper amok och hotar mänskligheten? Människans uppror mot gud? Eller är roboten ett bevis på människans förmåga att förbättra sitt liv? Kristendomen, judendomen och japanerna visar tre mycket olika sett att se på saken.
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Robotik och religion. Det är kanske en lite märklig kombination.
Nej, det skulle jag väl inte alls säga att det var.
Ta kristendomen som exempel. Där skapade ju Gud människan i sin avbild och redan där har vi ju en konstruktion så att säga.
Du menar att man skulle kunna fortsätta det rekursivt? Gud skapar människan till sin avbild och sen skapar människan roboten sin avbild.
Ja, de säger ju att Gud skapade människan, människan skapade maskinen. Maskinen gjorde människan till Gud.
Ja, det är en lite mer modern teknokratisk syn på saken.
Men det är intressant att titta just på den kristna synen på roboten.
För det är ju lite grann uppfattat som hädelse.
Man har ju idén att bara Gud kan ge liv.
Så om människan nu förhäver sig genom att skapa liv, låt vara i form av en plåtburk, så har man ju därigenom tagit lite Guds position.
Och det om något skulle ju vara en dödssynd menar jag att man tror att man kan förstå saker och ting lika bra som Gud.
Däremot är det intressant att ha noterat en närbesläktad religion som judendomen inte alls har en lika klart avvisande syn som kristendomen.
Kristendomen har ju trots att producerat Frankenstein. Det är ju väldigt mycket den kristna synen på saken.
Den judiska motsvarigheten skulle då vara historien om Golem.
Golem var ju då en varelse skapat av lera som animerades av rabbinen Rabi Lööf i Prag någon gång på 1600-talet.
Och den skulle då användas för att skydda gettot mot pogromer.
Och sen finns det ett antal olika versioner om hur det gick.
Och det är ganska intressant att ha märkt att de som återberättas oftast, det är ju ofta de som är lite Frankenstein-historier.
Ja, den löpte amok och till sist så lyckades Rabin stänga av den genom att sudda ut det heliga ordet som stod i pannan på den.
Så att det är den hebrerska ordet som betyder liv.
När man tar bort en bokstav så betyder det död och så kollapsar den.
Eller kan man säga han raderade dess program.
Ja, det kan man säga.
Men det intressanta är att märka det att den här synen inom judendomen på Golem är ju inte alls lika enkel som att säga
Ja, det var fel av rabbi Lööf att handla.
Man är lite mer ambivalent.
Tvärtom är det ju så att man har kraften att göra i detta gudsverk.
Ja, men om vi tar en annan syn då.
Den japanska skiljer sig visst radikalt från både judisk och kristen grundsyn.
Ja, det är ju sant.
Eftersom i de västerländska monotistiska religionerna så är själ någonting som bara existerar hos människor.
Och den kommer direkt från Gud.
Medan om man tittar inom buddhism och shintoism så existerar ju liv inom allting.
Allting är i någon bemärkelse beskälat.
Så därför är det ju inte så konstigt att en robot skulle kunna sägas ha liv.
Ja, det är lite som när Aristoteles säger att allt som rör sig har liv.
Fast det är ju även stilla staker som ett berg eller en dal som har liv i den japanska tanken.
Aristoteles menade ju också att själen kunde beskrivas som formen utav tänkandet.
Alltså den sorts struktur som tänkandet har.
Någonting som stämmer ganska väl överens med datorprogram idag.
Ja, men...
Så japanerna ser ju helt naturligt på detta.
Ja, en robotolog jag känner anmärkt att man måste studera japanska för att hålla på med robotologi.
För japanerna har ju ett så naturligt förhållningssätt till sina robotar.
Men, är de långt framme då?
Ja, det kan man väl säga. De satsar ju enormt mycket.
De har ju en population som åldras och man har ju massiva program för att kunna hitta hjälp för åldringar då.
Serviceyrken och liknande saker.
Man är också väldigt intresserad av ren lek, underhållning, keldjur, robotar och liknande saker.
Pokémon och...
Oja.
...allt det nu heter, Tamagotchi.
Japanerna har ju onekligen talang för artificiell gullighet.
Men det är ju också industriellt väldigt viktigt.
Och där ser man ju en annan intressant skillnad mellan västerländska synen på robotar och den japanska.
Hos japanerna så var ju robotiken automatisering ett sätt att svinga sig upp efter andra världskriget.
Det var utmärkt. Det blev en del av den nya utvecklingen.
Medan här i västerlandet fanns det ganska mycket etablerade maktstrukturer som facket och de arbetsgivarna.
Där kom robotar in från utsidan och det blev betydligt mer konflikt.
Då hade de bara saker att förlora på att robotar kom fram så som de såg det.
Men om man tänker...
Om då Japan ligger långt fram...
Vart är vi då på väg?
Ja, till att börja med så tror jag vi kommer att få se betydligt mer smarta keldjursrobotar, keldjursprogram och sånt där.
Det är ju en ganska naturlig börja.
Och förmodligen en del enkla hjälperobotar då.
Även om de har svårt att klara sig i komplicerade miljöer som ett hem.
Ja, men om man skulle avsluta med en novell jag läste av Isaac Asimov.
De aktiverar en stor dator och den första frågan de ställer till den är...
Finns det en gud?
Och datorn svarar naturligtvis...
Ja, nu finns det det.
Ja.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.