Spiralarmar
Vintergatan är en så kallad "spiralgalax". Det innebär att galaxen är skivformad, med utskott av stjärnor som ser ut som armar, därav namnet.
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Spiralarmar
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription38 repliker · 3:03
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Spiralarmar. Vintergatan är en spiralgalax. Men vad menar man egentligen med det?
Jo, när man observerar galaxer finner man att ganska många av dem är skivformiga och man ser att ljuset kommer från en sorts spiraler på ytan av den här skivan.
Det är inte så att galaxen bara lyser i dessa spiralarmar utan det är helt enkelt så att stjärnorna i de här områdena är mycket ljuskräftigare än de andra.
Det här verkar tyda på att det finns många heta unga stjärnor. Det är alltså ljusstyrkan som påverkar och spiralarmarna inte har fasta föremål.
Det är egentligen en fråga om enorma konglomerationer av gas, stjärnor och stoft som rör sig genom galaktiska skivan.
Vintergatan är också en spiralgalax och där kan man upptäcka till exempel genom att kartlägga var olika stjärnhopar och gasmoln befinner sig.
Framförallt regioner av het vätgas där stjärnor håller på att bildas.
Om man ritar upp ett diagram ser man att de bildar ränder.
Det är spiralarmarna.
Vi befinner oss på insidan av en arm man brukar kalla för Orionarmen.
I vår omgivning är Vintergatans tjocklek ungefär 800 ljusår och solen ligger faktiskt bara 50 ljusår från nitten.
Det är lite svårt härifrån naturligtvis att se att Vintergatan är en spiralgalax.
Man ser bara ett band på himlen.
Men med kartläggning kan man se då att Orionarmen som är ett par tusen ljusår tjock ligger mellan två andra armar.
En som kallas Persevsarmen eftersom den går genom konstellationen Persevs.
Och en annan som kallas för Sagittariusarmen eftersom den går genom konstellationen Sagittarius.
Skytten.
Skytten vätter in mot galaxens tjärna som ligger 27 000 ljusår från oss.
Och området mellan armarna är relativt fritt från gas och stoff.
Medan i armarna finns stora moln där nya stjärnor bildas.
Det debatteras ganska mycket bland astronomer vad som orsakar spiralarmar.
En populär teori är att det är densitetsvågor.
Det är områden där det finns mer stjärnor.
Och det beror på att stjärnornas dragningskraft när galaxen roterar producerar vågor.
Ungefär som vågorna i en tekopp när den rör sig om.
Och det här leder då till att spiralarmarna bildar sig själva.
En annan teori menar att det beror på att de heta blåa stjärnorna.
De exploderar ganska snart.
De har bara en livslängd på några tals till hundratals miljoner år.
Och när de blir supernovor så blåser de iväg den intistulära gasen och stoffen.
Som bildar nya nebulosor där nya stjärnor bildas.
Och på det här sättet sprider sig armarna vidare.
Hur det än må vara så är det en fantastiska fenomen.
Man kan iaktta dem genom teleskop i andra galaxer.
Eller titta upp mot natthimlen på Vintergatan.
Där kan man också se mörka fält.
Och det är inte hål i armarna utan de mörka stofftmål där de allra nyaste stjärnorna håller på att bildas.
När stjärnorna väl har tagit och börjat ta fyr så lyser de så kraftigt att de blåser bort gasen och framträder som stjärnhopar.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.