Pappershäftning
Idag är det självklart att man använder gem eller häftklammer för att hålla ihop pappersbuntar. Men metoderna för att hålla ihop pappren har i vissa fall kommit från det kungliga hållet, och ansetts mycket exklusiva.
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Pappershäftning
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription36 repliker · 4:35
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Pappers ihophållning. Redan när man uppfann pappret i Kina på 1200-talet så uppstod problemet med att man måste kunna hålla ihop pappersbuntar.
Första tiden löste man det genom vaxade kuvert, men då det var en dyr och opraktisk lösning så uppfann också man det första gemet.
Det bestod av ett band som trädde sig genom ett hörn på pappret, vanligtvis det nedre vänstra hörnet och därefter fästes med ett vaxingill, gärna med symbolerna av den som hade fatt ihop pappersbunten.
Det här användes under en lång tid, men när man sedan så sakta började bygga upp en byråkratisk organisation på 1800-talet så ville man ha en bättre lösning.
1835 så uppfann en man vid namnet John Hoove en rak stålpinne, vilket han smidde i en liten fabrik.
Dessa stålpinnar kunde träsa genom hörnet på papper och därigenom fungera som det första gemet.
De användes under större delen av 1800-talet, men 1899 så uppfann en man i Norge vid okämt namn det första egentliga gemet.
Det skapade han genom att bocka ihop bitar av ståltråd och sålde medan han vandrade runt i Norge.
En amerikan fick år 1900 reda på detta och patenterade uppfinningen i både Tyskland och USA.
Han uppfann också till skillnad från det första gemet som bara var en enkel loop, det dubbelvikta gemet.
Det användes flitigt under hela början på 1900-talet.
Tillsammans med det så dök det upp flera liknande uppfinningar, dock ingen som egentligen var så livskraftig som original gemet.
Bland annat trevikta gem och krokodilgemet.
Under kriget i Norge så fick gemet spela en väldigt speciell position i och med det att man var förbjuden att bära någon symbol som hänvisade till den gamla norska staten.
Då man inte kunde förbjuda produktionen av gem så började folk bära ett litet gem i kragen, vilket visade att den här personen stödde den gamla norska kungen.
Det var under slutet av kriget en anledning att bli arresterad att bära på sig ett gem någonstans i kläderdräkten.
Nu när gemet har utvecklats sen sista åren så är det fortfarande de gamla typerna som finns kvar.
Dock så har sedelgemet dykt upp som är bättre för att hålla ihop sedlar och vanligtvis gjort av plast.
Samt markeringsgemen med en liten skrivyta som man också kan skriva på vad det är för någonting som finns i papperspunten.
På 1700-talet uppstod också ett behov av att kunna hålla ihop papperspuntar mer permanent.
Och Lovis XV i Frankrike hittade på idén att böja till bitar av stål och sätta på ett litet singil, vilket han sen tvingade ner papperspuntarna.
Eller rättare sagt, han lät andra tvinga ner de här papperspuntarna.
Dessa var föregångarna till häftklamrarna, men de blev aldrig särskilt populära för att handsmida de här små häftklamrarna var extremt dyrt.
Och det var egentligen bara någonting som en kung kunde ha råd med.
1905 så fick en tysk igen höra talas om denna uppfinning och hittade på att göra häftklamrar som han satt ihop och var gjutna i ett stycke.
De här slogs ner med en finurlig liten apparat i pappret.
Problemet var bara det att de fastgjutna klamrarna krävde mycket stor kraft.
Och det är därifrån grunden till beteendet att drämma till häftklamrmaskinen ligger.
Många använde även mindre klubbor eller hammar för att slå till dem.
På tiotalet så förbättrarna maskinen med en liten hävar.
Och nu kunde den egentligen komma till ordentligt kontorsbruk.
1920 så kom de ihoplimmade häftklamrarna som man ser överallt idag.
Och också maskinen som vi använder idag som är väldigt lätt att ladda.
De tidigare var en stor maskin som har plockat isär för att ladda in häftklamrarna.
Och på 1950-talet så uppstod den elektriska häftmaskinen med många skador som följde innan folk lärde sig hantera dem.
Idag så är väl häftklammen varje byråkrats lilla egna leksak.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.