Du lyssnar på: Hembyggskunskap i vår spiralarm
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Vår galax är en så kallad "Spiralgalax". Vi ligger i närheten av ett gasmoln som har smeknamnet "Det lokala fluffet". Nära "fluffet", på en liten blå planet tittar astronomerna ut med kikare och försöker lista ut var vi är.
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Hembygnskunskap i vår spiralarm.
Vintergatan, vår galax, är en spiralgalax.
De ljusstarka stjärnorna är organiserade i ett sorts spiralmönster.
Det är ganska vanligt påpekande, men hur vet vi egentligen om att det är på det sättet?
Trots allt, vi ligger mitt inuti galaxen och vart man än tittar på stjärnhimlen
så kan man inte se mönstret i spiralarmarna eftersom de skymmer varandra.
Ett sätt att upptäcka galaxens struktur är att titta efter öppna stjärnhopar.
En öppen stjärnhop är en mängd av ljusstarka stjärnor som har bildats för några tiotal miljoner år sedan
men ännu inte hunnit glida isär.
De visar var det pågår ny stjärnbildning i galaxen.
Om man mäter avståndet i sådana stjärnhopar och ritar ut ett diagram över var de ligger i universum
så ser man att de bildar stora band.
Och vi ligger på innersidan av ett sådant band och det är det som kallas för Orionarmen.
Anledningen till att den kallas för Orionarmen är att den verkar sträcka sig i den riktning mot stjärnbilden Orion
och ett åt ena hållet och i riktning mot stjärnbilden Svanen åt andra hållet.
Rent lokalt sett så befinner sig solen i ett rätt lugnt och tomt område.
Vi ligger i närheten av ett gasmål som brukar kallas för det lokala fluffet av astronomerna.
En något tätare anhoppning gas.
Men egentligen så är det ganska ont om gas mellan stjärnorna i vår del av galaxen.
Skälet är att vi ligger inuti en tom bubbla.
För något tiotal miljoner år sedan exploderade förmodligen stjärna i supernova någonstans i närheten
och blåste med sitt tryck bort gasen.
Den har bildat ett såsäriskt skal, ungefär hundra ljusor i diameter, där solen ligger ganska nära mitten.
Inuti den här interiören är det rätt ont om gas.
Det finns bara 0,05 till 0,07 atomer per kubikcentimeter.
Medan i medeltalet i galaxen så finns det ungefär en atom på två kubikcentimeter.
Även i de tätaste gasmålen i galaxen är faktiskt tätheten så liten att den är bättre än det bästa vakuum vi kan producera på jorden.
Utanför vår lokala loop finns det flera andra bubblor.
Där en av de mest angränsande är den som kallas för loop 1, som blåses upp av ljusstarka stjärnor som finns i stjärnbilden Skorpionerna och Cantauron.
Det är framförallt en grupp stjärnor som kallas för rå-opiukikomplexet, där många unga stjärnor håller på att blåsa bort mycket gas.
Det är nämligen så att ljustrycket från unga stjärnor blåser bort gasen, vilket gör att den förtätas till nebulosor.
Dessa nebulosor börjar kollapsa under sin egen gravitation, vilket i sin tur producerar nya stjärnor.
Det här kan leda till hela kedjereaktioner och det visar sig att i vår närmsta närhet finns något som kallas för Golds bälte.
Det är en enorm samling nebulosor och stjärnhopar som verkar uppstått efter att för ungefär 50 miljoner år sedan stjärnhopar i stjärnbilden Perseus
detonerade och blåste upp tillräckligt mycket gas för att bilda en ny kaskad stjärnor.
Allhuvudtaget så bor vi i en ganska normalt, stillsamt område av en spiralarm.
Men inom ett par tusen ljusår har vi ändå praktfulla nebulosor som orinonebulosen, storslagna stjärnhopar som hyaderna och plejaderna.
Och naturligtvis magnifika stjärnor.
Egentligen är ju solen en ganska normal stjärna, så vem vet vad som kan dölja sig i omlåtsbanan kring andra?
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.