Solsystemets uppkomst
Hur bildades egentligen vårt solsystem? Man börjar nu få ordentlig koll på hur planeterna och deras banor uppkom.
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Solsystemets uppkomst
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription34 repliker · 3:36
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Solsystemets bildning. Hur gick det egentligen till när vårt solsystem bildades?
Ja, redan på 1700-talet så framkastades en teori av Laplace som gick ut på att ett stort gasmoln och stofft moln drog sig samman av sin egen tyngdkraft och ur detta kondenserades ut planeter och även solen.
Den teorin har fått allt mer stöd och idag är den förhärskande modellen inom astronomin.
Man har gjort studier av meteoriter och studerat vilka radioaktiva ämnen som finns i dem och därigenom kan man dra slutsatser om hur gamla olika kroppar är i solsystemet och dess historia.
Så den för närvarande mest betrodda teorin lyder någonting som liknande.
Solsystemet bildades för 4,6 miljarder år sedan, förmodligen efter att en stjärna exploderat i en supernova och chockvågen från detta tryckte upp gas i omgivningen.
Denna gas och stofft, när den blev tät, började den dra ihop sig av sin egen tyngdkraft och det gjorde att den blev tätare och tätare och därigenom drar ihop sig snabbare.
Ju mer den drar ihop sig desto varmare blir den och därför måste den stråla iväg värmen.
Gradvis samlas detta till en stor klump. I mitten av klumpen samlas stora mängder väte och helium vilket kommer att bilda solen.
Men dessutom i det här täta stoffet kolliderar små stoffpartiklar med varandra.
Bara en tusendels millimeter stora men de kolliderar och bildar små fluffiga fraktala konglomerat.
De här små flingorna driver omkring och kolliderar i sin tur med varandra och bildar större och större kroppar.
Man tror att den här processen leder till att det bildas små stenbumlingar och asteroider med en storlek upp till en kilometer.
Samtidigt som gasmålet drar ihop sig börjar det rotera allt snabbare.
Det är nämligen så att den mängd rotation som finns är konstant.
På samma sätt som när en ballerina som drar in armarna snurrar snabbare så börjar den här rotera snabbare.
Det gör att centrifugalkraften drar ut gasmålet åt ett håll och tyngdkraften pressar ihop något annat och gör att det blir mer och mer lik en pannkaka.
Det är därför solsystemet är ganska platt.
Dessutom, solens rotation leder till att dess magnetfält drar med sig gasen så att den lämnar ifrån sig rotation till planeterna.
Vilket är mycket viktigt för att lägga dem i någorlunda avlägsna banor så att vi inte alla fick dras med Mercurius heta klimat.
De här små stenbumlingarna börjar slås ihop till planetesimaler.
Små planeter som sopar rent som dammsugare i den här skivan av stoff och gas.
De blir upp till ett par tusen kilometer stora.
I ytterkanten av solsystemet samlas mer gasvis på om man får större planeter som gasjättarna, Jupiter och Saturnus.
Medan i de varmare delarna blir det mer sten och metall.
Gradvis så smälter det ihop och vi får de unga planeterna.
Det intressanta med det här är att vi kan se att det pågår med andra stjärnor.
Till exempel Vega som ligger ett tiotal ljus och bort ifrån solen.
Där man kan se en stor stoftskiva där det förmodligen är en planet i underbildning.
Men det finns många mysterier kvar.
Man vet till exempel inte varför det finns många stora gasjättar i väldigt elliptiska banor
eller nära solar som man observerat vid andra stjärnor.
De verkar inte passa in i dagens teorier.
Vi får se vad vi kommer att lära oss om solsystemsbildande under kommande år.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.