Grundämnet Selen
Grundämnet selen upptäcktes faktiskt av en Svensk. Han tyckte dock inte att det verkade särskilt intressant eller användningsbart. Alla som fotograferar och mäter ljus vet att han hade fel.
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Grundämnet Selen
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription31 repliker · 2:53
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Selen. År 1817 upptäckte den svenska kemisten Berzelius grundämnet Selen.
Han namngav det till just Selen efter det gamla grekiska ordet för månens gud.
Och kunde också bestämma grundämnesnumret till 34.
Man fann egentligen inte särskilt mycket användning för det direkt.
Berzelius upptäckte att det gick att förgifta folk med det. Förgiftningen var väldigt lika arsenik men hade karaktäristiska rödfärgningar i huden.
Det bröt ner leven på offret och det luktade vitlök.
Det hela intresserade honom ganska måttligt så han övergav det snart och fortsatte med intressantare forskning.
Det dök upp igen när glasmakarna upptäckte att det var selen i den malmen de använde för att färga sina glas.
Den fick en väldigt karaktäristisk färg när man löser igenom den med ljus bakifrån.
Och användes till det en bit in på 1900-talet.
Det var först då man egentligen började intressera sig för den.
Då man upptäckte att selen hade fotoreceptiska egenskaper.
Vilket innebär att det reagerade på ljus.
Selen ändrar sin elektriska motstånd när det belyst med ljus.
Vilket gör att det i normala fall är ett kraftigt motstånd.
Men om man belyser det med ljus så sjunker motståndet och man kan få ut en liten stöt av elektricitet.
Det används då i videokameror och kopieringsapparater just för den här egenskaper som gör att man kan omvandla ljus till el.
Selen förekommer i tre former.
Den första är kristallformen.
Som är en ganska ovanlig form.
Den förekommer inte i naturen.
Om man upphettar den så övergår den till en grå metallform.
Den har en definierad smältpunkt på 220 grader.
Den är faktiskt en enda av formerna som har en fast smältpunkt.
De övriga är svåra att definiera därför att de övergår i någon sorts gummiartad massa.
Den är dessutom olöslig vatten och det är den man använder när man använder selen för fotoreceptiska applikationer.
Den tredje formen är den här formlösa massan och man får den när den hettar upp den.
Den stannar i den massan även efter upphettning och nedkylning.
Den är egentligen mörkröd och den är framförallt lättlöslig.
Man kan lösa upp den i olika lösningar såsom vatten eller alkohol.
Den blir dessutom svagt alkalisk vid upplösning av just vatten.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.