Stjärnornas generationer
Stjärnorna föds, de lever och de dör. Riktigt så enkelt är det nu inte. Stjärnorna omvandlas till olika skepnader under hela sin livslängd.
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Stjärnornas generationer
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription22 repliker · 2:25
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Stjärnors generationer. I likhet med människor så har även stjärnor sina generationer.
Och det här är något man kan upptäcka genom att till exempel studera de mycket gamla stjärnor som finns i galaxens halo och se vilka grundämnen som finns i deras atmosfärer.
Direkt efter Big Bang fanns det bara stora gasmål bestående till största delen av väten, deuterium som är tungt väten, helium och små mängder litium.
Dessa drog sig sakta samman och började bilda en första generation av jättestjärnor.
De här stjärnorna var mycket större än de flesta man ser idag med massor upp till tio gånger solens massa.
Och i likhet med sådana tunga stjärnor idag så brann de också snabbt slut och detonerade väldiga supernovor som också producerade en del tunga element som ingick i nästa generation.
Cirka 30-100 miljoner år efter det här så började vad man kan kalla europiumtiden.
Stora stjärnor men den här gången bara med åtta till tio solmassor bildades och producerade en del tyngre ämne som barium, europium och en del av lantaniderna.
Dessa i sin tur brann naturligtvis snabbt ut också och skapade nästa generation stjärnor, vad man kallar dubbelskalsepoken.
Dessa stjärnor hade många kärnreaktioner också inom sig och inte bara vid supernovorna.
I supernovorna så bildades många av de allra tyngsta ämnen men de här kunde också producera lite lättare.
Det uppsåg stront, symbarium och en del andra tunga grundämnen och de var betydligt mindre återigen, 3-7 solmassor.
Det här var vid en tid då vår galax började bildas.
Och från 1-3 miljarder år efter galaxens bildande kan man säga att vi hade den galaktiska järnåldern.
Stjärnorna började producera järn och många av de ämnen som ingår i våra planeter.
Och nu, ganska nyligen, för de senaste 10 miljarderna år så har vi haft den nuvarande åldern som man kanske skulle kunna kalla litiumåldern.
Av skäl man inte riktigt säker på så bildas det litium i stjärnorna.
Och det här är då vår nuvarande blandning av stjärnor.
Man brukar kalla dem för population 1 och det är de ljusstarka stjärnor man ser i galaxens disk.
Men kvar runt galaxen finns ett stort moln av vad man kallar population 2-stjärnor.
Gamla stjärnor och rester från tidigare generationerna.
Så frågan är ju, vad kommer nästa generation bli?
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.