Hästskobanor
Omloppsbanor påverkas i relativt stor utsträckning av olika himlakroppars gravitationer. En av de märkligare exemplen är hästskobanor, där man nästan kan tro att det är en kollision på gång, men så är inte fallet.
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Hästskobanor
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription39 repliker · 2:50
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Hästsko-banor. Man får ju lära sig att planeter kretsar i ellipser kring solen.
Men det visar sig att mindre objekt kan ha mer komplicerade banor.
När man studerade Saturnus-månarna Janus och Epimetrus upptäckte man till sin förvånande att de hade nästan samma bana.
Det såg faktiskt ut som de skulle kollidera.
Vid närmare studion visade det sig att det var en mer komplicerad situation.
Om man studerar systemet av Saturnus-månar uppifrån och tittar ner på omloppsbanan för dessa månar.
Och så vrider man sin kamera så att den stora månen Janus verkar vara på samma ställe.
Så ser man att Epimetrus går i en bana som ser ut ungefär som en hästsko.
För en iakttagare som står på Janus-yta ser det ut som Epimetrus närmar sig, blir större och större i himlen.
Och sen vänder bort och försvinner iväg.
Och efter en tid dyker den upp från andra hållet.
Varför gör den den här helombädning?
Det verkar ju mer naturligt att tyngdkraften mellan månaderna skulle dra ihop dem till en förödande kosmisk kollision.
Jo, skälet är att när Epimetrus kommer i närheten av Janus så ökas dess hastighet.
För den gemensamma dragningskraften drar den närmare.
Men den här ökade hastigheten gör också att den hamnar i en bana längre bort från Saturnus.
Och en mer avläggsen bana tar en längre tid att åka igenom.
Så den åker iväg bort från Janus.
Efter ett tag så dyker den upp från andra hållet.
Men nu drar tyngdkraften in den i en inre bana.
Den rör sig snabbare och åker bort åt andra hållet.
Denna märkliga kosmiska ballet trodde man tidigare bara fanns ute i Saturnus-systemet.
Men det visar sig att jorden är också inblandad i den.
Det finns en asteroid som heter Croenya.
Även känd under det vackert klingande siffrorna med 3753.
Som befinner sig i samma relation till jorden.
Den kretsar i en elliptisk bana kring solen.
Men på ett sådant sätt att den svänger runt jorden.
På ett liknande sätt som månen Epimetheus gör kring månen Janus.
Den kommer aldrig riktigt nära.
Den är fortfarande 15 miljoner kilometer från jorden när den är som närmast.
Men ur en jordisk iakttagare perspektiv ser det ut som den åkte omkring.
En hästsko eller en djurformig bana.
Den här muren rör sig fram och tillbaks över jordbanan med en period på några tusen år.
Och trots alltså att vi nästan delar bana med Croenya.
Så är det ingen risk att den faller ner på jorden eller något sånt.
Den är på sätt och vis en kompanjon.
Inte en måne för den kretsar inte kring jorden.
Men den är fortfarande bunden till jordens gravitation och män svagt.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.