Självreparerande system
Sår läker, men trasiga kugghjul måste bytas. Tänk dig en maskin som kan reparera sig själv. Är detta överhuvudtaget möjligt, och i så fall hur?
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Självreparerande system
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription36 repliker · 3:08
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Självreparerande maskiner. Om det är någonting som utmärker levande varelser så är det hur de kan läka sina skador.
Och det är naturligtvis nödvändigt om man ska överleva i en svår och farlig värld.
Men maskiner har i allmänhet inte denna förmåga. Vilket till stor del kan förklaras med att det inte behövs.
Man kan ersätta med reservdelar. Men i vissa tillämpningar vore det väldigt bra om man inte skulle behöva reparera dem, kalla på en reparatör eller använda reservdelar.
Utan de kunde laga sig själva. Ett enkelt sätt att få dem driftsäkra är naturligtvis en redundans.
Det vill säga att man har många kopior av allting.
Man kan till exempel tänka sig att en maskin har två stycken transportband istället för ett.
Och om det ena går sönder kan det använda det andra.
Problemet är att det naturligtvis blir dubbelt så dyrt.
Men är det en riktigt viktig situation så behövs det naturligtvis en sån här redundans.
Man använder till exempel på hårdiskar, så kallade RAID-arrayer.
Där man har flera hårdiskar som skriver samma information.
Går en utav dem sönder kan man ändå använda de andra.
Man kan också använda det i datorer.
Där man har till exempel tre processorer som tar och gör beräkningar.
Och blir de oense om resultatet så ordnar man en omröstning.
Man kollar helt enkelt upp. Vad tycker två utav dem?
Det får gå före. Det är det den tredje tycker.
Sen kan man naturligtvis fundera på om man inte kunde bygga dem av utbytbara delar.
Så att om man har en del går sönder kan den ersätta med en annan funktion.
Det här har man börjat experimentera med för robotar.
En annan variant är kopiatorer som reparerar sig själva.
Professor Tetsu Tomiyama vid Tokyo universitetet och hans forskningsgrupp har utvecklat en kopiator som utrustar med ett neuronät.
Man utnyttjar alltså ett simulerat system som påminner lite om hjärnan för att diagnostisera vad som har gått fel och vilka åtgärder man kan vidta.
Till exempel om lampan i kopiatorn har blivit sämre blir bilderna mörkare.
Det kan man åtgärda genom att ta och göra att bilderna ställs in som om de skulle göras ljusare.
Och detta kan då automatiskt genomföras medan kopiatorn i lugn och ro ringer efter en reparatör som kan komma förbi och fixa problemet.
Det är ju inte så allvarligt som man kan vänta med det.
Förmodligen kommer vi se mer av det här, att datorer så att säga märker av sina problem och kanske skickar ett mejl till någon som kan korrigera dem när det behövs.
Men även material kan göras självreparerande.
Scott White vid University of Illinois vid Urbana Campaign har utvecklat en plast som innehåller små mikroskopiska kapslar med lim.
Och när det här limmet kommer i kontakt med en katalysator som finns ute i själva plasten stelnar det.
Så vad som händer när plasten spricker det är att limmet kommer ut, kommer i kontakt med katalysatorn och stelnar.
Och resultatet blir att plasten behåller upp till 75% av sin styrka trots att den har blivit bruten efter att den har hämtat sig.
Så i framtiden kanske man konstaterar att ja, jag kan inte ta bilen för den är just nu lite gipsad efter den där krocken förra veckan.
Men nästa vecka blir det nog bra igen.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.