← Tillbaka till radioufs.com

Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Du lyssnar på: Transplantationer

Mikrofon

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Transplantationer

Varför kan man inte byta organ på en person hur som helst? Kroppen känner inte igen det främmande organet och försöker bli av med det. Läkekonsten har dock några knep för att få det att fungera ändå.

Medverkande: Henrik Öhrström och Anders Sandberg
Föredraget handlar om Biologi och sänds i Etervåg. Längd: 6:18
↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)
Transkription68 repliker · 6:18

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Organtransplantationer har man ju talat om sedan långliga tider. Hur gammal är idén egentligen?

  2. Idén, de första stappande försöken i riktning mot organtransplantation gjordes i Indien före Kristi födelsen.

  3. Då var det i princip plastikkirurger som återskapade näsor. De gjorde en del försök med att flytta över näser från andra.

  4. Hur väl följde ut?

  5. Det gick inte så bra för de hade ju inte koll på det här med att man måste vara nära släkt eller ge immunosuppression.

  6. De blev istället mycket duktiga plastikkirurger och flyttade över hudet från patienten själv till hans nya näsa.

  7. Men jag antar att människor inte gav upp mig idén om att flytta om kroppsdelar.

  8. Nej, det finns dokumenterat i många kirurg- och medicinböcker under framförallt medeltiden försök.

  9. Och de har genomgående varit dåliga.

  10. Även om det också finns medeltida myter som till exempel Sankt Cosmo och Sankt Damian där man talade om hur helgon kunde göra det.

  11. Men det var med Guds hjälp.

  12. Så när började människorna göra framsteg?

  13. Ja, den moderna transplantationskirurgin började egentligen med en fransk kirurg vid namn Alexis Carrell som uppfann ett sätt att skarva blodkärl.

  14. Det är med för att man kan flytta större organ.

  15. Hur kom han på det? Övade han sig på människor först?

  16. Han utsatte väl stackars djur för de här försöken skulle jag tro.

  17. Det var väl egentligen inte något större tekniskt framsteg men han var först.

  18. Och man kom snabbt fram till att det går alldeles utmärkt att flytta över hudbitar och organ mellan tvillingrottor till exempel.

  19. Men alltså om man tar från en mindre närbesläktad råtta så blir det dåligt.

  20. Och detta beror då på att immunförsvaret snabbt angriper det främmande organet?

  21. Ja, för att det är samma immunförsvar som också ger sig på virus i kroppen och förstår inte nyttan med att man har en fungerande njure.

  22. Så när började man kunna hantera sånt här?

  23. Jo, det var Medavar som kom på att om man ger höga doser med kortikosteroider.

  24. Mm, stresshormoner alltså.

  25. Ja, så kan man stressa sönder immunförsvaret så mycket så att det inte är kapabelt att stöta bort ett nytt organ.

  26. Ja, det låter ju effektivt.

  27. Det är mycket effektivt. Problemet är att man stressar också sönder immunförsvaret mot andra infektioner.

  28. Och de tidiga icke-besläktade transplantationerna, de drabbades ofta av svåra infektioner och dog.

  29. Så till en början så ägnar man sig bara åt att transplantera njurar mellan mer eller mindre tvillingar eller extremt nära släkt.

  30. Så när börjar man komma på hur det fungerar just med den här släktskapen och hur man kan hantera dem?

  31. Det var med McFarlane, Burnett och Fenner som 1949 tog de första stegen i riktning mot att beskriva immunohistokemiska komplex som de kallas på sällytorna.

  32. Det man ibland kallar olika vävnadstyper.

  33. Ja, och när de väl hade beskrivit de här vävnadstyperna så kunde man testa och konstatera att inom samma familj, framförallt om man är tvillingar, så har man lika eller identiska immunomolekyler.

  34. Medan icke-släktingar har en annan uppsättning av dessa immunomolekyler.

  35. Vilket gör att immunförsvaret på mottagaren då inte känner igen organet som man får, utan tycker att detta är något hemskt virusinfekterat och det ska stötas bort.

  36. Så vart gick man vidare från det här?

  37. Jo, man byggde vidare på de här framstegen som man hade haft med kortikosteroider och letade upp lite svampgifter som också dämpade ner immunförsvaret.

  38. Och den första riktigt lyckade av de här ämnena heter Sandimmun.

  39. Och det är en norsk svamp från Hartangivida.

  40. Man tog svampgifter från den här svampen och kom på att immunförsvaret mådde dåligt.

  41. Så nu kunde man gå vidare och transplantera njurar även när de inte var släkt?

  42. Ja, och man vågade se också på mer avlägsna organ.

  43. Framförallt hjärttransplantationerna tog fart när man uppfann Sandimmunet.

  44. Hjärttransplantationerna hade man dock vågat börja med redan tidigare.

  45. Det var sydafrikanen Barnard som började 1967.

  46. Han kapade lite forskningsresultat från ett amerikanskt universitet.

  47. Och drog igång alltihopa på väldigt lösa vetenskapliga boliner i Sydafrika.

  48. Men han lyckades.

  49. Det blev ju också en viss kontrovers rörande.

  50. Många talade ju om att nu kränker människan Guds område och mycket annat.

  51. Jo, framförallt så hade han väl låtit bli det här med etisk prövning.

  52. Men man gick ju vidare bortom med bara hjärtan och njurar och började transplantera många andra organ.

  53. Ja, nu för tiden kan man transplantera i princip allting.

  54. Frågan är vad man har för nytta av att transplantera hud.

  55. Normalt sett har man inte det.

  56. Men för bränslekadepatienter är det onekligen nödvändigt?

  57. Mycket nödvändigt.

  58. Man kan också transplantera i hornhinnor, hjärta, lungor, lever, tarm, magsäck.

  59. Och det senaste är att man börjar transplantera armar.

  60. Och här börjar det bli komplext för att man måste få nerverna att växa tillbaka in och ta kontroll på ett bra sätt.

  61. Det gör de fantastiskt nog.

  62. Men nervkirurgin är ett mer spännande och komplext område som vi inte har tid att täcka här och nu.

  63. Men samtidigt har vi fortfarande kvar problemet om man måste hålla nere immunförsvaret så att det inte angriper det nya organet.

  64. Ja, och vi har våra trogna svampar.

  65. Så i framtiden kommer vi kanske få se ännu mer specifika svampgifter för att hantera nya organ.

  66. Oja, och specialdesignade antikroppar mot T-celler och vita blodkroppar.

  67. Så att man får så att säga ett försvar mot immunförsvaret.

  68. Absolut.

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.