Du lyssnar på: Genetik - hot och möjligheter?
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Det kommer då och då upp sensationella påstående om att man hittat "en gen för alkoholism" eller "en gen för bättre minne". Är detta bluff, eller kan vi snart få valet att förbättra våra avkomma långt innan dess födsel? Är detta en farlig eller en nyttig utveckling?
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Debatten om genteknik går vidare. Den öppnar många möjligheter.
Till exempel så har nu kromosomer lagts till hos embryos som sedan växer upp att bli däggdjur.
Men dessa kromosomer, vilka möjligheter öppnar de egentligen, Anders?
Ja, en kromosom är ju så att säga en bok i det genetiska biblioteket.
En samling i genetisk information.
Och i sig är de kanske inte så användbara.
Men genom att lägga till nya gener, alltså nya genetiska instruktioner till en helt ny kromosom,
kan man undvika att de blir ihopblandade eller skriver över annan genetisk information som finns i organismen.
Och det här möjliggör dels att det blir mycket säkrare att lägga in en ny gen, och också att den blir lättare att hantera.
Men varför lägger man då till en kromosom? Exakt vilka möjligheter öppnar man?
Ja, i många fall så är det ju det att kromosomstörningar är negativa.
Till exempel hos människor så blir det en fördubbling av vissa kromosomer.
Oftast leder det till utvecklingsstörningar eller andra problem.
Men man kan också få bättre kontroll över en kromosom genom det här.
Till exempel se till att den inte förs vidare till avkomman.
Genom att avpassa kromosomens egenskaper så när det bildas könsceller i kroppen så fördubblas ju normalt alla kromosomer.
Och sen delar sig cellen så att könscellerna har så att säga hälften av biblioteket var.
Men har man då bara en enstaka extra kromosom så kommer den inte med i alla könsceller.
Och med rätt avpassning kan man citera att den inte förs vidare till avkomman.
Det här är väldigt intressant med tanke på att man debatterat mycket om riskerna med att lägga in genetiska modifikationer som verkar bra nu.
Men kanske flera generationer framåt visar sig ha en oväntad effekt.
Genom det här kan man så att säga avgränsa också en genetisk effekt i tiden.
Intressant. Men det du säger gäller ju mest sjukdomar.
Finns det inte även andra saker?
Det har varit mycket prat om att kunna påverka utseende, längd och till och med socialt beteende.
Hos människor så brukar det ofta bli stora rubriker när man identifierar en gen som hänger ihop på ett eller annat sätt med någon sjukdom eller någon egenskap.
Man talar om en gen för alkoholism, en gen för schizofreni eller något liknande.
Det är oftast fel eftersom man blandar ihop att en gen kan predisponera.
Det vill säga göra att chansen att man råkar ut för något blir något högre.
Men det är i många fall rätt sällan något som verkligen tvingar fram det.
Och naturligtvis kan man då tänka sig att göra modifikationer där man upphäver en viss gens egenskaper.
Det finns vissa sjukdomar som är mycket tänkbara mål.
Till exempel Huntingtons sjukdom som är så sällsynt gräsliga att man verkligen skulle vilja se till att den inte slår igenom.
Och naturligtvis kan man då tänka sig förbättrande egenskaper också.
Problemet här är naturligtvis att människor har väldigt olika uppfattningar om vad som utgör förbättringar.
Vi har ju redan kommit in lite på konsekvenser att det inte sprider sig bortom den första generationen om man är försiktig.
Men det finns kanske mer att urskilja där.
Ja, många oroar sig över olika former av oförutsedda konsekvenser.
Och det är förmodligen den vettigaste invändningen mot genteknik på människor överhuvudtaget.
Vi vill helt enkelt inte skada andra människor.
Så därför är vi väldigt måna om att det inte ska kunna inträffa några sidoeffekter.
Det är exakt samma inställning man har egentligen när det gäller all annan medicin.
Man vill undvika oönskade bieffekter.
Men man är naturligtvis extra orolig när det gäller arvet.
För många har ju en småt biologiskt deterministisk uppfattning att vi utgör...
Generna bestämmer vilka vi är.
Deterministisk?
Ja, att vi är förutbestämda av våra gener.
Det vet vi ju vetenskapligt.
Så enkelt är det inte.
Generna är en grund vi bygger vidare på.
Men många oroar sig därför extra mycket när det gäller genmodifikationer.
Även om de kanske accepterar möjligheten som sådan så kräver de ändå extra starka säkerhetsåtgärder.
Så att inte barn blir skadat.
Vilket naturligtvis är rimligt.
Ja, men det finns alltså som sagt många möjligheter och konsekvenser och argument för och mot.
Bland annat kan det då bli ett klassamhälle av det här?
Ja, många brukar ju oroa sig när man talar om genmodifikation på människor.
Att de rika kommer att skaffa sig barn som kommer att vara hälsosammare och kanske smartare och längre och mer socialt framgångsrika än de andra.
Och därför förstärks ett klassamhälle.
Jag håller inte riktigt med på grund av att dels människors generationstid är bra mycket längre än hur snabb tekniken sprider sig.
Om vi tänker oss att de rika idag är de enda som har råd med en genetisk modifikation och skulle kunna få igenom det.
Så betyder det att när deras barn väl börjar bli vuxna så är det högst troligt att även tämlig normal medelklass har råd med sådana här processer.
Och förmodligen generationen efter detta då tekniken också avancerat och förmodligen om man satsar på att skapa intelligentare barn.
Så kommer även då en vanlig arbetare på socialförsäkring att få stöd för sådant.
Så verkar det inte som klassamhället riktigt få något starkt stöd av det.
Men blir det inte då så att människor blir mer och mer olika varandra?
Till sist att man specialiserar sig så långt i sina gener att man inte längre kan tala om en människoart ens.
Det där är intressant att notera att folk har väldigt olika uppfattningar.
Många farhågor om genteknik säger snarare att vi riskerar att bli homogena.
Att alla föräldrar väljer att få långa, blåögda, blonda barn som är intelligenta och inte blir sjuka och inte alltför upproriska.
Det verkar egentligen som att folk har väldigt olika uppfattningar.
En del kommer nog vilja ha sådana barn.
Andra kommer säga, usch nej jag vill ha naturliga barn.
Och vissa andra kommer förmodligen vilja ge sina barn speciella fördelar.
Jag tror att i det långa loppet kommer vi att gräna ut oss.
Men det kommer inte vara en enkel, prydlig uppdelning där alla gör på samma sätt.
Så argumenten är många, både för och emot.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.