Du lyssnar på: Misslyckad vetenskap
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Varför är en del teorier bra medan andra är helt värdelösa? Vi tar här upp två teorier, varav den ena förutspår att s.k. "N-strålar" existerar, medan den andra säger att man kan föra gnistor mellan olika gnistgap. En av dessa teorier är helt värdelös, medan den andra är grunden för Radio och TV-kommunikation. Vilken av teorierna höll, och varför?
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Vetenskapsutvecklingen har varit lång och stundans rätt krokig.
En rad teorier har förts fram under årens lopp och en del har lyckats bättre än andra.
Men det man undrar bland alla dessa teorier, vad är det som gör en teori lyckad respektive misslyckad?
De flesta teorier är totalt fel. De beskriver inte hur verkligheten uppför sig eller förutsäger ingenting intressant och vettigt.
I slutändan är det det som borde avgöra om en teori är lyckad.
Ja, vi har väl exemplet N-strålarna som en misslyckad teori.
Ja, det kan man lugnt säga. Det var René Prosper Blondelot, en fransk fysiker som 1903, kort efter att röntgen hade talat om röntgenstrålarna, upptäckte en egen typ av strålar, N-strålarna, som han döpte efter sin kära hemort Nancy.
I ett Blondelot-experiment så om man hettar upp en tråd av olika material i ett järnrör så avges en strålning som man kan detektera genom ett aluminiumprisma mot en tråd indrängt i kalsiumsulfid.
Om det finns denna strålning så lyser den svagt.
Detta var uppenbarligen inte röntgenstrålar utan en helt egen sorts strålar som även dussin andra franska fysiker hävdade sig ha observerat när de gjorde om experimentet.
Det här verkar ju vara väldigt specifika förhållanden.
Ja, men Blondelot provade med många olika material och fann att allt utom grönt, trä och vissa specialbehandlade metaller producerade den här typen av strålning.
Men vad hände sedan då?
Ja, problemet kom när tyskarna och engelsmännen försökte testa och också framställa dessa N-strålar.
De lyckades inte.
Så den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature skickade ut en amerikansk fysiker, Robert Wood, att testa det här.
Och han gick in i Blondelots lab, besåg experimentet och smusslade undan aluminiumprismat.
Assistenten som utförde experimentet kunde påvisa N-strålar ändå, trots att maskinen nu inte borde fungera.
Wood försökte då stoppa tillbaka prismat men blev upptäckt.
Vad vid då maskinisten trodde att, aha, han försökte ta bort den.
Så vid nästa körning så hävdade de, nu kommer inga N-strålar.
Men prismat satt i maskinen.
Det var helt enkelt en fråga att man lurade sig själv att se en svag ljusglimt där det egentligen inte fanns någon ljusglimt.
Så det var inte en fråga om ett opartiskt observeringssätt.
De ville verkligen ha den här teorin.
Och det kan man ju tänka sig med all den uppmärksamhet Röntgen hade fått med sina strålar.
Visst vore det fantastiskt om Frankrike hade fått sin egen typ av strålning.
Om vi tar en framgångsrik teori då.
Som till exempel radion.
Där var det ju så att under 1800-talet hade man ansammat en massa kunskaper om elektromagnetism.
Per, Örsted, Faraday.
Alla hade visat hur elektricitet och magnetism samverkade.
Och till sist så tog James Clark Maxwell och ställde upp de så kallade Maxwells ekvationer.
En teori om hur elektromagnetism fungerar.
Här gjorde han alltså en förklaring då.
Och det intressanta med den här förklaringen var att den också gjorde förutsägelser.
Den sa att i vakuum eller till exempel i luft kan det uppstå vågor av elektromagnetism som sprider sig.
Och de kommer att röra sig med ljusets hastighet.
Så det är alltså viktigt att en vetenskaplig teori gör en förutsägelse som det går att testa.
Samma sak hände väl Einstein och någon solförmörker som jag inte minns fel.
Just det. Enligt Einsteins relativitetsteori så ska ljuset från stjärnor på andra sidan solen böjas av något av solens tyngdkraft.
När det gällde Maxwells teori så var det viktigt att påvisa dessa elektromagnetiska vågor.
Att han förutsat att de skulle röra sig med ljusets hastighet var ju ett bra skäl att tro att ljus var sådana vågor.
Men man skulle behöva testa dem.
Och det gjorde också den tyske fysikern Heinrich Hertz.
1988 så testade han att ha en liten gnistgap där han urladdade elektricitet.
Och ett annat gnistgap i närheten kunde han påvisa att det hade blivit en motsvarande signal hos.
Han kunde alltså sända en elektromagnetisk impuls från ett gnistgap till ett annat.
Och därmed så kunde han visa att det fanns elektromagnetiska vågor.
Och han också utvecklade hastighetsmätningar och visade att de rörde sig med ljusets hastighet.
Samtidigt så var han kanske inte så imponerad.
Han konstaterade att nu har jag visat att Maxwell hade rätt.
Men det här kommer väl inte leda speciellt långt.
Det har bara visat att teorin stämmer.
Men vilka konsekvenser fick det?
Radion är ju i och för sig rätt viktig nu då.
Ja, han publicerade sina resultat i en teknisk tidskrift som fick stora uppmärksamhet.
Andra gjorde om experimenten och påvisade.
Och uppe i Alperna så var en ung tonårig fysikintresserad italienare en av läsarna.
Han hette Marconi och gick seder med och började utveckla radion för kommunikationsmedel.
Ja, så vad kan man avslutningsvis säga om allt detta?
Ja, det är repliceringsbarhet som är oerhört viktigt.
Så att om jag gör ett experiment så måste du också kunna prova det.
Gärna under något andra förhållande.
Men det räcker inte för man kan lätt lura sig om man verkligen vill se resultaten.
Det är också viktigt att ha en bra teori som håller ihop det.
Och gör förutsägelser som inte man bara kan låta sig luras av.
De ska vara så uppenbara som möjligt.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.