Hur bildas sandrevlar?
Vågorna som slår mot stränderna påverkar givetvis strandens form genom erosion. Men de kan också slå ihop sand och stenar till märkliga formationer.
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Hur bildas sandrevlar?
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription30 repliker · 3:14
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Hur är bilda sandrevlar?
Vågor överför energi över stora avstånd i haven.
Och de påverkar också våra stränder enormt mycket.
Å ena sidan så leder de till erosion, där vågornas sköljande bryter ner både klippor och stränder och för bort material.
Men de kan också bygga upp märkliga landformer och samla ihop sand och grus till olika revlar.
Vad som inträffar när en våg närmar sig stranden är att den påverkas av djupet.
En normal våg består nämligen av en cirkelrörelse av vattnet.
Det är inte så att vatten rör sig rakt framåt in mot stranden, utan istället att en vattenmolekyl skulle beskriva en cirkelrörelse,
ungefär på samma sätt som i guppande flöte.
Den här energin måste fokuseras när det blir mindre djup.
Detta gör att vågen blir högre.
Och när vågen har nått en sjundedel av sin våglängd i höjd så bryts den.
Detta skapar turbulent vatten som drar med sig sand upp mot stranden.
Men sen drar också vatten tillbaks ner i havet, vilket gör att man kunde vänta sig att ingen sand lämnas kvar.
Men vad som inträffar är att vågor på deras vinkel mot stranden påverkar hur mycket de sköljs upp.
Det är nämligen så att ett sandkorn som sköljs upp på stranden av en våg som är lite snep, kommer att åka ett par meter in och kanske någon meter åt sidan.
Men sen när vattnet rinner tillbaks sker det rakt ner rätt vinkel mot stranden, vilket gör att den har flyttats en meter.
Nästa våg flyttar den en meter till och så vidare.
Det här gör att sanden på en strand börjar vandra.
En liknande process sker också i vågbrytna zonen, där uppslammad sand också börjar röra sig i en stor ström.
Beroende på vilken vinkel vågorna kommer i, vilket naturligtvis bestäms av vädret ute till havet och hur stranden är formad, så kommer sanden att börja vandra.
I allmänhet så tenderar vågor att skölja upp i rätt vinkel mot en strand eftersom de saktas ner på grundvatten, vilket gör att en sned våg skulle vridas i rätt vinkel.
Men finns det en vik så kan till exempel sand från ena sidan viken börja läggas en revel tvärs över den.
Finns det en ö så kan den fokusera vågorna bakom sig och skapa ett skyddat område där sand kan anrikas och man får en så kallad trombol efterhand.
En sandrevel skjuter ut från kusten och omsluter ön.
Det här kan vara processer som transporterar enormt stora mängder sand, åtskälja kubikmeter per dag och dessutom kan producera sandrevlar med flera hundra kilometers längd.
Man vet att en kust kan flytta sig utåt land eller inåt land även utan landhöjning över en kilometer per hundra år, men sandrevlar kan flyttas över 65 meter per år.
En storm kan dessutom bryta upp dem och leda till ännu snabbare förändringar som dessutom förstärks av att tidvattnet skapar strömmar som flyttar runt sanden snabbt.
De här sandrevlarna i sin tur skapar skyddade zoner som kan ackumulera mer sand, vilket gör att vågorna får nya utrymmen att fylla på.
Kort sagt, den energi som frigörs i stormarna ute till havs omformar våra stränder och kan förändra dem till ogenkänlighet på bara ett par decennier.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.