Sjötulpanen - en parasit
Krabbor kan råka ut för en väldigt speciell parasit, sjötulpanen. Den tar sig in i krabban och gör sedan om dess beteenden så att den får möjlighet att maximera sin spridning.
Du lyssnar på: Sjötulpanen - en parasit
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Krabbor kan råka ut för en väldigt speciell parasit, sjötulpanen. Den tar sig in i krabban och gör sedan om dess beteenden så att den får möjlighet att maximera sin spridning.
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Det är skötulpanen som tar över krabbor.
Om man samlar in strandkrabbor på västkusten ser man att en del av dem, någon procent eller så, har en liten gul säck på buken.
Och det här är faktiskt inte fråga om en äggkapsel som man normalt skulle återfinna, utan en skötulpan.
Skötulpanen Sacculina carcini, som är en synnerligen märklig parasit.
Den startar sitt liv som en frisimmande larv som simmar runt i havet.
Men honorna av denna larv har ett sinnesorgan på sina ben som känner av doften av krabbor.
Och när de har mognat simmar de iväg för att hitta sin krabba.
Där slår de sig ner på en led av krabbans skal och hittar den mjuka öppningen vid leden.
Krabbor har små hår som sticker ut vid de här öppningarna.
Och vad som händer sedan är att larven tar och börjar ömsa skinn.
Men istället för att bara göra sig av en skinne så gör sig larven om i princip hela kroppen.
Bara en mycket liten maskliknande del blir kvar och tar sig in i det här hålet som finns då för håret.
Sen borrar den sig in och lägger sig inuti krabbans buk.
Den här mikroskopiska lilla larven växer sig sedan till.
Den skickar ut irenar, rötter till olika delar av krabban inklusive dess nervsystem och blodomlopp och får därifrån sin näring.
Efterhand så bildar den en liten klump som till sist bildar den gula lilla kulan som har en liten öppning ut mot havet.
Den påverkar också krabbans beteende på intressanta sätt.
Honan lockar till sig hanar.
Hanarna gör exakt samma process.
De hittar den gula kulan och sedan tar de ömsa bort större delen av sin kropp.
Medan då det lilla hanen som blir kvar tar sig in i honan och lägger sig i en speciell säck.
Honorna har i allmänhet två sådana säckar som innehåller två hanar som producerar spermier för att befrukta deras ägg.
Äggen utvecklas sedan till nya larver som honan släpper loss.
Det intressanta är att den här skötulpanen tar också och påverkar krabbans beteende.
Krabbhonor bär sina ägg på samma ställe och de tar också hand om den här säcken på samma sätt.
De håller en ren från alger och bakterier och när det kommer ut larver från dem så ställer de sig på en sten för att låta strömmen föra bort dem och hjälper dem på sin väg med sina klor.
Detsamma gäller också om det är hanar.
Det är nämligen så att den här skötulpanen påverkar beteendet oavsett kön.
Det är faktiskt så att de tar alla resurser i anspråk från krabban.
Den slutar att kunna ägnas åt sex, den kan inte regenerera och den ömsar inte skal.
All energi går istället åt att sköta om skötulpanen.
Kort sagt, det finns märkligare varelser i haven än på science fiction filmen.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.