Du lyssnar på: Hur man reparerade Fuse
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Nasa skickade 1999 upp en satellit som skulle användas för att studera hur universum kunde tänkas ha sett ut efter Big Bang. Den fungerade bra tills november 2001 då ett styrhjul gick sönder. En månad senare rasade ännu ett styrhjul och satelliten blev obrukbar. Forskarna kom dock på ett sätt använda magnetismen för att återigen kunna styra satelliten.
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Nyligen så utförde man reparationer på rymdteleskopet Hubble.
Det fick mycket uppmärksamhet i media när astronauterna var ute och arbetade och bytte solpaneler och annat.
Det här var ju väldigt viktigt för NASA för de fick så mycket uppmärksamhet.
Men i bakgrunden så har deras ingenjörer gjort vad många anser är en betydligt större bedrift.
NASA sköt den 24 juni 1999 upp teleskopet FUSE.
FUSE står för Far Ultraviolet Spectroscopic Explorer och det är faktiskt en relativt liten satellit.
Den var planerad att fungera i tre års tid och studerar bland annat hur universum såg ut efter Big Bang.
Den har möjlighet att bestämma kemiska beståndsdelar i avlägsna galaxer och ta bilder av de gasmoln som bildar stjärnor.
När de här tre åren då hade gått vid sommaren 2001 så började man planera att man skulle utöka den.
Så man bestämde sig att utöka hela projektet två år då satelliten fungerade väldigt bra fortfarande.
Dock så fallerade först i november ett av de fyra styrhjulen som styr satelliten.
Ett styrhjul det är en skiva som roterar i en hög hastighet och som utnyttjar den gyroeffekten för att vrida satelliten så man kan peka den åt olika håll.
Dock hade man ett reservhjul som kunde startas och hålla satelliten gående men i december fallerade ytterligare ett hjul och satelliten blev helt obrukbar.
Då konstaterade man att man antingen kunde avbryta projektet och låta satelliten dala ner mot jorden och krascha.
Eller se om man kunde rädda den på något vis.
Ett antal forskare vid Hopkins University i USA fick en möjlighet då att studera satelliten och se om de kunde hitta en lösning på problemet.
De upptäckte att man hade kraftiga elektromagneter ombord och utvecklade en programvara för att styra satelliten med hjälp av elektromagneterna.
Elektromagneterna kan nämligen generera ett elektromagnetiskt fält kring satelliten som verkar mot det jordmagnetiska fältet.
På det viset kan man få en visserligen ganska svag men dock tillräcklig kraft för att trycka eller dra i satelliten mot jorden.
Med de två återstående styrhjulen så kunde man vrida satelliten i alla riktningar.
Det här krävde dock en helt ny programvara och dessutom så varierar det jordmagnetiska fältet.
Det varierar med tidpunkten.
Det varierar beroende på var kring jorden man befinner sig och med det att satelliten kretsar.
Och det varierar dessutom med vilken vinkel satelliten har mot jorden.
Vilket skapade ett väldigt stort beräkningsproblem.
Man lyckades dock uppnå ganska acceptabla lösningar bland annat genom att utnyttja de elektromagnetiska sonder som fanns ombord.
Och kunde till slut rikta in den med en 40 000-dels grads noggrannhet.
En 40 000-dels grad är tillräckligt för att kunna ta mycket exakta vetenskapliga observationer och ta bilder av mycket avlägsna objekt som fortfarande blir skarpa.
Efter den här nya uppgraderingen kan man väl kalla det av satelliten så tror man att den kommer kunna verka hela sin tid ut.
Och har besparat NASA ett antal miljarder samtidigt som det ger forskarna en möjlighet att fortsätta sin utforskning av universum.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.