Bukspottkörteln
Bukspottkörteln är precis som levern ett organ som har många skillda funktioner. En av de viktigaste är att framställa matsmältningsämnen.
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Bukspottkörteln
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription30 repliker · 3:28
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Buk-sportkörteln. Buk-sportkörteln är ett av kroppens mindre välbekanta organ men häpnadsväckande viktigt trots den lilla uppmärksamheten normalt får.
Den finns i kroppen under magsäcken på en vänster sida. Det är ett avlångt ljusbeige till rosa organ som uppdelar att det lober lite grann som en tät druvklase.
Om man tittar på cellerna så är de prismaliknande och avsöndrar i de flesta fall ämnen in i ett grenat rörnät som leder ut till en gång som mynnar ut i torvfingertarmen strax efter magsäckens utlopp.
Den flödar samman med gallgången i den så kallade vaterspapill där olika matsmältningsvätskor utsöndras.
Buk-sportkörteln ägnar sig bland annat åt att producera bikarbonat för att neutralisera magsyran.
När det blir för surt i en torvfingertarmen på grund av att magsyra från matsäcken kommer ut så bildas hormon sekretin som gör att buksportkörteln gör bikarbonat.
Men den huvudsakliga produkten är olika matsmältningsensymer som amylas som bryter ner stärkelset i enklare sockerarter, lipaser som börjar bryta ner fettämnen av olika slag, proteaser som bryter ner proteiner i aminosyra och ribonukleaser som plockar isär DNA och RNA.
Det gör att vår föda delas upp i enklare delar vilka kan tas upp av tarmen.
Problemet är förstås att det här skulle kunna plockas sönder vår kropp också.
Vi består ju av proteiner, fetter och ribonukleansyror.
Så vad som vanligtvis händer när det gäller sådana här farliga enzymer är att kroppen tillverkar en prekursor.
Alltså en enkel, förenklad form av enzymet som inte är aktiv.
Och den aktiveras när den kommer i rätt miljö.
På det sättet kan buksportkörteln undvika att smälta sig själv.
De proteaser som kommer ut blir aktiva först när de kommer ut i tarmen och då angriper de det de har ätit.
Problem inträffar naturligtvis om utflödet blir blockerat.
Ett vanligt tillstånd är när man får gallstenar som sätter sig i vaterspapil.
Då kan det märkas genom att enzymerna kommer ut i blodet.
Vanligtvis då mest genom amylasen som inte så skadar.
Men kommer proteaser ut i blodet får man allvarligare vävnadsskador.
Dessutom så finns det en problem när buksportkörteln blir inflammerad.
Det är så kallade pankreatit som till exempel kan inträffa vid högt alkoholintag.
Ett problem med buksportkörteln är också att får man cancer i den så blir det inte så mycket symptom till att börja med.
Vilket gör att den går obehandlad så pass länge att den kan bli riktigt farlig.
Den är faktiskt den femte vanligaste cancerdödsorsaken.
En annan viktig funktion hos buksportkörteln är att dess endokrina funktion, alltså det den avsöndrar in direkt i blodet.
Det finns små grupper av cellen, också kallade Langerhamska öarna, ungefär en miljon av dem, som består av olika celler som tillverkar hormoner.
De så kallade alfa cellerna tillverkar hormon glukagon som gör att när vårt blodsocker är lågt så avsöndras levercellerna mer glukos.
Och betacellerna som tillverkar insulin som gör att kroppens celler plockar upp glukos.
Kort sagt, buksportkörteln gör inte mycket väsen av sig när den fungerar, men det är ett av kroppens viktigare organer.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.