Laviner
Snömassor som strömmar ner för bergssidor kan ibland vara en enorm kraft som krossar, bryter och dödar allt i sin väg. Kan man någonsin gissa var laviner uppstår?
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Laviner
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription34 repliker · 3:18
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Laviner. Laviner startas faktiskt inte av höga ljud. Det är en myt. Det krävs oftast mer energi för att starta en lavin.
Men det är fortfarande en fråga om att ganska liten energiproduktion behövs för att sätta enorma snömassor i rörelse vilket kan leda till enorm skada.
Laviner inträffar när vikten av ett lager snö blir större än de lager under som finns deras förmåga att bära den här snön.
Resultatet blir att de börjar glida. Detta sätter naturligtvis mer snö i rörelse och eftersom det är en större kraft så blir det ännu svårare för resten av snön att stå emot vilket gör att mer börjar röra sig.
Och gradvis har så att säga snöbollen kommit i rullning. Det intressanta är vad det är som orsakar de här starten.
Mycket beror på att snö är ett väldigt poröst material där det mesta faktiskt normalt är luft.
De iskristaller som finns bildar ett nätverk som kan vara mer eller mindre sammanhängande.
Och på en sluttning så finns det också en dragkraft i denna iskristaller.
Och även om den kraften är ganska liten så blir det mycket större eftersom en newtons dragkraft på en sluttning måste bäras av mycket mindre iskristaller.
Vilket gör att de är en 50-100 gånger högre belastning än vad man skulle kunna säga att snön var.
Resultatet är att börjar någonting hända här så kommer de att börja röra sig.
Samtidigt beror väldigt mycket på vad det är för typ av snö.
Det finns två huvudtyper av laviner. De som är lösa och de som är stora sjok.
De lösa inträffar framförallt i torr snö där ett stort snölager har lagt sig på ett mindre än ett stabilt lager.
Det inträffar till exempel ofta när det snöar kraftigt eller när det blåser mycket.
Sluttningen är vanligtvis 30-50 grader.
Resultatet blir en ganska fluffig lavin som kan bli mycket hög upp till 100 meter hög.
Men tätheten är inte så stor. 3-20 kilo per kubikmeter.
På vårar kan det däremot inträffa våta lösa laviner.
När det är vår eller har regnat så bildas ett vattenlager under snön som snön börjar glida med.
Det här kan inträffa även på väldigt flacka sluttningar till 15 grader.
Och kan ändå göra enorm skada eftersom väldigt mycket snö kommer i rörelse.
Det här är naturligtvis vanligast på nordliga breddgrader.
De farligaste lavinerna däremot är när ett sjok av snö börjar röra sig på den underliggande snön.
Det här kan till exempel inträffa efter att en period mildväder har skapat ett ganska instabilt lager snö som sedan en annan snö har lagt sig på.
Den kan blåsa in från omgivningen.
När den här sedan börjar röra sig så blir det en enorm hastighet upp till 100 kilometer i timmen.
I allmänhet går det att förutsäga när det finns lavinfara.
Man kan alltså göra modeller.
Idag har man datorsimulationer som kan simulera hur mycket snö som hamnar på olika ställen och hur instabil den blir.
Det är dock svårt att göra exakta simulationer ens i superdatorer.
Och lavinforska experimenterar med olika lösningar.
En av de mer originella var att släppa 550 000 pingisbollar, ett ton pingisbollar, ner för en backhoppningsbacke i Japan.
Och videofilma detta för att få närmare förstås av hur snökristallerna studsar mot varandra.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.