Du lyssnar på: Arbetsminnet
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
De olika minnessystem som finns i en vanlig dator kan vara knepiga att förstå hur de fungerar. Men minnet som finns i din hjärna är något som forskarna bara börjat förstå. Lång- och korttidsminnet är långt ifrån det enda som finns i minnesväg i din hjärna.
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Arbetsminne. Vi har många sorters minne i vår hjärna, men arbetsminnet är kanske det som är oss närmast.
Det är det vi just nu tänker på. Vi har ju minnen av episoder som inträffat tidigare.
De kallas vanligtvis för långtidsminne, för de läggs ner under loppet av timmar och kvarstannar sedan i månader, år och hela livet.
Vi har också i viss mån intermediära minnen, som vad vi har gjort under dagen, som bleknar bort om de inte är speciellt viktiga.
Och om de är viktiga kodas in i långtidsminnet.
Men sen har vi de typer av minne vi använder, när vi ska komma ihåg ett telefonnummer, ett namn eller vad vi håller på med just nu.
Och det är arbetsminnet.
Tidigare så trodde man att det bara var en sorts arbetsminne, men det har visat sig att det finns delar av det.
Ett delminne kallas på engelska för The Visual Scratch Pad.
Och det är vår uppfattning om just nu vad vi ser, eller vad vi föreställer oss att se.
Om man tittar på en bild och bilden tas bort, kan vi efteråt under ett par sekunder, fortfarande erinra oss delar av det om man får en fråga.
Till exempel om man får se en bild av en tärning, så kan man efteråt fråga hur många prickar vi såg, eller vad det var för sorts prickar.
En annat liknande minne kallas för den fonologiska lopen, och håller rätt på det som vi hör.
Det är ganska vanligt förekommande att man ropar någonting till en vän, och vännen svarar med va?
Och sedan besvarar den fråga man ställde.
Först hade han observerat att det kom någon sorts budskap, men han hade ännu inte access till sitt arbetsminnande.
Det tar ett tag för vårt språkcentrum att reda ut betydelsen av det som sägs.
Detta mellanlagras i den fonologiska lopen.
Man kan till exempel se det här genom att prova att memorera en lista över länder med långa namn, som Maldiverna och Centralafrikanska republiken,
versus en lista med korta namn, USA, Kina, Irak och Chad.
Det visar sig att vi kan komma ihåg betydligt fler från listan med de korta namnen än i de långa.
Det verkar som den fonologiska lopen bara har en begränsad längd.
På samma sätt kan vi inte hålla så värst mycket vårt arbetsminne.
Man brukar säga att vi håller rätt på sju plus minus två saker, efter en berömd artikel på ämnet.
I allmänhet kan vi alltså hålla rätt på sju ting.
Men dessa ting behöver inte vara åtskilda.
Vi kan samla ihop saker i grupper, vilket gör att det är mycket lättare att resonera om det.
Men om vi ska fatta ett beslut är det fortfarande sju större faktorer vi kan ta hänsyn till.
I hjärnan verkar arbetsminnet vara nära kopplat till den prefrontala cortexen.
Det är den del av hjärnan som sitter längst fram på överdelen av pannloben.
Hos apor visar det sig att om man ger de uppgifter som kräver deras arbetsminne finns det vissa celler som går igång där.
Och medan de försöker komma ihåg detta fortsätter vara aktiva.
Det verkar som att en hjärnan kan läsa in så att säga mönster som behövs hållas aktiva.
Håller de aktiva så länge de behövs och sen försvinner de bort.
Eventuellt beror det här på att vissa celler kan skifta mellan inaktiva och aktiva tillstånd.
Eller att de kan upprätta små nätverk där en cell aktiverar alla de andra som aktiverar den tillbaka.
Det pågår just nu mycket forskning om hur arbetsminne fungerar.
Och det vore också intressant att veta hur vi bygger ut vårt arbetsminne.
För det är ju trots att den stora flaskhalsen när vi fattar beslut och tänker.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.