Lavar
Lavar klarar att växa på stenar lika bra som på träd. De lever gott på tundran, trots den karga och ogästvänliga miljön. Hur är det möjligt?
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Lavar
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription27 repliker · 3:18
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Lavar. Man ser dem på både träd och stenar. Lavarna. Men vad är det egentligen för märkliga livsformer?
Ja, lavar är faktiskt en vanligt förekommande symbios mellan å ena sidan svampar och å andra sidan alger.
Det finns cirka 20 000 sorter. Det går nämligen inte att klart kalla dem för arter eftersom samma sorts alg kan mycket väl samarbeta med olika sorters svampar och vice versa för att skapa nya sorter.
Det här producerar en märklig mångfald av småvarelser. Det är nämligen så att det är en svamp, den så kallade mycobionten, som växer runt och in i algceller.
Algerna producerar genom fotosyntes näring och svampen ger fysisk styrka och form till laven.
De kan föröka sig på flera olika sätt. Ett sätt är att svampen sänder ut sporer. En annan möjlighet är att den skapar så kallade sorters.
Soredia. Grupper av algceller som är insvepta i svamp. Det finns även så kallade erchidia som omges av skyddande vävnad som är så små minilavar som kan blåsas bort.
Men dessutom eftersom laven är en så enkel organism kan även bitar lossna och driva iväg.
Man är inte helt säker på när lavarna började utvecklas.
De mest säkra fossilen visar att de skulle ha kunnat uppkomma under tidig devon-period för 400 miljoner år sedan.
Lavar kan växa nästan överallt. Bara det finns en stabil yta med någorlunda belysning.
Träd till exempel täcks ofta av lavar på nordsidan.
Lavarna får inte sin näring från trädet. De bara använder det för stöd.
Däremot på stenar löser ofta lavar upp stenarna och bidrar därmed till jordbildning.
Lava trivs i tempererad och arktisk miljö och där det är någorlunda torrt.
De trivs till exempel enormt mycket på tundran.
Men de tål också uttolkning. Då blir de spröda och bitar kan lossna och blåsa iväg.
De producerar olika kemikalier för att bryta ner stenar och också för att skydda sig.
Trots allt, det här är ett samarbete mellan olika arter av mikroorganismer och det gäller att hålla snyltare borta.
Det gör att få insekter äter dem med undantag för vissa fjärilar.
Många av deras lavsyror har intressanta kemiska egenskaper.
Under medeltiden använder man vissa lavar för färgning av bomull.
Lackmus, ett färgämne, används också som kemisk reagens eftersom det ändrar färg beroende på hur surt och basisk miljön är.
Ekmossa används som parfym genom att den kan förhindra avdunstning.
Spansk mossa som hänger från träd, Usnia barbata, producerar antibiotika med en ganska stark effekt som har används bland annat mot tuberkulos och lunginflammation där den slår mot bakterier men även fotsvamp och ringår, svampsjukdomar.
Den här aktiva ingrediensen, Usnic acid på engelska, har visat sig skydda både mot ultraviolett strålning och bryta ner sten för att ge mineral.
Kort sagt, lavarna är enkla varelser men de har många spännande kemiska tricks för sig vi människor kan dra nytta av.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.